da fördel, och på grund deraf, äger ostridig rätt, att efter seget godtfinnande, tillgodogöra sina tillgångar, och :således äfven, att tillverka tackjern eller stångjern, hvilketdera han för sig kan finna förmånligast, äger till en viss grad sin riktighet, och kunde åberopas; om frågan nu rörde införandet af en ny och förut okänd näringsgren; men under närvarande omständigheter; och då jernhanteringen hos oss redan är :sekler. gammal, fördelad öfver hela landet, hvaraf så många 1000:de medborgare både direkte och indirekte erhålla sin utkomst och bergning, och densamma tillika utgör vår förnämsta export, hvilken icke kan ersättas, genom andra i värde deremot svarande produkter, torde ämnet böra betraktas utur en mera vidsträckt och statsekonomisk synpunkt, hvarvid individens fördel, den må vara verklig eller inbillad, måste stå tillbaka för det allmänas, såsom bidragande till allas gemensamma belåtenhet, utgörande enda föremålet för lagstiftande maktens beslut, utan inverkan dervid af några enskildas intressen, hvarföre icke eller en blott theoretisk princip, som står i strid reed förenämnde vigtiga ändamål, nu torde böra understödjas och befordras. Åtskilliga Bergsmäns äfven vid denna Riksdag förnyade petition om rättighet till jackjerns export semt utvidgande smiden inom Bergslagerne, som föranledt Utskottets förslag och den nu pågående öfverläggning, grundar sig på en hos dem rådande föreställning om ett förment lidande, samt hinder i deras rörelse, men icke på skäl som vid närmare pröfning äga bestånd. De påstå, att tackjernet saknar afsättning, att priset derå beror på Bruksegaren, som köper detsamma, samt att derföre både billighet och rättvisa berättigar dem, antingen till export eller produktens tillgodogörande inom tiliverknings-orten, samt att, om tackjerns export vore tillåten, skulle produktion deraf kunna uppdrifvas till dubbelt belopp emot hvad nu sker, till betydlig vinst, för Staten och det allmänna. Oriktigheten af den sats, att det skulle blifva en fördel för landet, att exportera tackjern till förädling af Utiänningen, torde här icke behöfva bevisas; emedan tackjerns produktion inom Bergslagerne, såsom beroende på skoegstillgångem, icke kan uppdrifvas öfver en viss gräns, i värde ingalunda motsvarande stångjernets, så länge begge dessa produktioner såsom nu bedrifvas i olika orter, och sålunda understödja hvarandra, hälst då i betraktande tages, att skogen, som till betydlig delingår i tillverkningskostnaden, nu tillgodogöres, i stället för att utan all nytta förstöras, hvilket i annat fall på mänga ställen blefve händelsen, och under denna förutsättning frågar jag, hvilket bringar ett högre kapital, antingen mån exporterar 300,000 sk:d tackjern, eller ett lika stort quantum stångjern, och i hvilketdera fallet en större arbets personal sysselsättes, vid mal: mens brytning, kolning oeh transporter, och såsom nu blåsning och smidet fördelas efter malm och skogs tillgång, eller hela rörelsen, enligt Utskottets förslag inskränkes och concentreras inom Bergslagerne, eller till hvåd annat skall skogen användas, på trakter; der en steril och stenbunden mark hindrar all edling, och folket ej äger annat näringsfång, än kolning ech transporter. Uppgiften om saknad afsättning å tackjernet vitsordas icke af uppgifterne från vågarne, som utvisa ganska knappa behållningar deraf från ena året till det andra: Blåsningarnes större eller mindre belopp rättar sig vanligen efter stångjernets större eller minere begärligket och afsättning, såsem ex. hvarå må anföras, att enligt Kongl. BergsKollegii underdåniga berättelse för 4839, uppgick taekjerns-produktion öfver hela Riket samma år till 591,965 sk:d och stångjerns tillverkningen till 583,144sk:d, beroende dessa mindre skiljaktigheter, från devid bruken qvarliggande tackjerns behållningar från ett till annat år. Hvad åter priset angår emellan tackjern och stångtjern, med hvarannan jemförde, står det förra nu i betydligt högre värde till det sednare, än i äldre tider. Under loppet af: 4700-talet utgjorde tackjernspriset vånligen ?Y, emot stångjernet. Nu deremot utgör detsamma 2, mot stångjernspriset, med en ökning således till fördel för tackjernet, af omkring , emot förut, härledande sig detta från tackjernets starka efterfrågan, 1 följd af den betydliga tillökning i stångjernssmidet, som blifvit tillåten under de sista decennierna; ett förhållande, som äfven hädanefter kommer att fortfåra, så vida icke några okloka beslut, emot stångjernshandteringens fortfarande bestånd deremot lägga hinder i vägen, hvadan någon nedsättning i priset, under tackjernets verkliga värde emot stångjernet icke är att befara. Deremot synes uppgiften, att i händelse af medgifver export, kunna fördubbla tackjernspreduktion, sakna all grund, för den som eger någen kärnedom om tillståndet med skogarne i Bergslagerne, hvilka genom landets odling samt en tilltagande population, inskränkte till mindre areal än fordom, likväl nu för tiden vid flere andra då ekända näringsgrenar vida mer ålitas, och borde snarare påkalla vederbörandes omtanka, ätt för framtiden kunna bibehålla blåsningarne vid deras .närvarande höjd, och hvilket hittills ej kunnat ske förutan de under sednare åren vid taekjernets beredning införda förbättringar, bestående uti mälmens fullkomligare rostning, starkare bläster samt bruket af upphettad luft, hvilka gemensamt bidraga till mindre kolåtgång än förut. .Under: en tidpunkt, då Svenska jernets afsättning hufvudsakligen beror, dels på dess förbättrade qva-! litet, dels: ock på nedsättning i tillverkningskostna!! den, för att kunna täfla med utlänningens mångdubi belt större tillverknvingar, hvilket ock Du utgör föremålet för bruksegarnes bemödanden i allmänhet, ) hvarvid fordras både tecknisk kunskap och sträng tillsyn vid hvarje serskild inanipulation, under öfvergången från tackjern till stångjern, vilkor, som äro ll! mera att önska än förvänta inom Bergsmansståndet, ii och då erfarenheten tillika visar, huru svårt det är, att inom redan: befintliga hammarlag, hvaruti många interessenter deltaga, införa ordning och förbättrade arbetsmethoder, inses lätt de hinder, som äfven i förenämndes afseende skola möta stångjernets afsättning, och som utom en minskad export i det hela, en gifven följd af: smidets utvidgning i Bergslagerne utöfver hvad redan är Bergsmännen medgilven, kommer att sträcka sig öfver hela landet, och menligt inverka på alla dem, hvilka uti denna näringsgren, mm mm mmm mmmMMMqfMmmMmmMMmMmMMMmMmMqmMmMM MMMMMMMMmMUOMOM OO UMUUMUM—————V Ä—— rr rr rr rr rr i nr rr MMMM MMMM pr — — —— — ERE nn j ) h på ett eller annat sätt, äro intresserade. r Det förefaller utan tvifvel ovän!ladt, att i ett land a