da fördel, och på grund deraf, äger ostridig rätt, att
efter seget godtfinnande, tillgodogöra sina tillgångar,
och :således äfven, att tillverka tackjern eller stång-
jern, hvilketdera han för sig kan finna förmånligast,
äger till en viss grad sin riktighet, och kunde åbe-
ropas; om frågan nu rörde införandet af en ny och
förut okänd näringsgren; men under närvarande om-
ständigheter; och då jernhanteringen hos oss redan
är :sekler. gammal, fördelad öfver hela landet, hvaraf
så många 1000:de medborgare både direkte och in-
direkte erhålla sin utkomst och bergning, och den-
samma tillika utgör vår förnämsta export, hvilken
icke kan ersättas, genom andra i värde deremot sva-
rande produkter, torde ämnet böra betraktas utur en
mera vidsträckt och statsekonomisk synpunkt, hvar-
vid individens fördel, den må vara verklig el-
ler inbillad, måste stå tillbaka för det allmänas, så-
som bidragande till allas gemensamma belåtenhet,
utgörande enda föremålet för lagstiftande maktens
beslut, utan inverkan dervid af några enskildas in-
tressen, hvarföre icke eller en blott theoretisk prin-
cip, som står i strid reed förenämnde vigtiga ända-
mål, nu torde böra understödjas och befordras.
Åtskilliga Bergsmäns äfven vid denna Riksdag för-
nyade petition om rättighet till jackjerns export
semt utvidgande smiden inom Bergslagerne, som för-
anledt Utskottets förslag och den nu pågående öfver-
läggning, grundar sig på en hos dem rådande före-
ställning om ett förment lidande, samt hinder i de-
ras rörelse, men icke på skäl som vid närmare pröf-
ning äga bestånd. De påstå, att tackjernet saknar
afsättning, att priset derå beror på Bruksegaren, som
köper detsamma, samt att derföre både billighet och
rättvisa berättigar dem, antingen till export eller
produktens tillgodogörande inom tiliverknings-orten,
samt att, om tackjerns export vore tillåten, skulle
produktion deraf kunna uppdrifvas till dubbelt be-
lopp emot hvad nu sker, till betydlig vinst, för Sta-
ten och det allmänna.
Oriktigheten af den sats, att det skulle blifva en
fördel för landet, att exportera tackjern till förädling
af Utiänningen, torde här icke behöfva bevisas; e-
medan tackjerns produktion inom Bergslagerne, så-
som beroende på skoegstillgångem, icke kan uppdrif-
vas öfver en viss gräns, i värde ingalunda motsva-
rande stångjernets, så länge begge dessa produktio-
ner såsom nu bedrifvas i olika orter, och sålunda
understödja hvarandra, hälst då i betraktande tages,
att skogen, som till betydlig delingår i tillverknings-
kostnaden, nu tillgodogöres, i stället för att utan all
nytta förstöras, hvilket i annat fall på mänga stäl-
len blefve händelsen, och under denna förutsättning
frågar jag, hvilket bringar ett högre kapital, antin-
gen mån exporterar 300,000 sk:d tackjern, eller ett
lika stort quantum stångjern, och i hvilketdera fal-
let en större arbets personal sysselsättes, vid mal:
mens brytning, kolning oeh transporter, och såsom
nu blåsning och smidet fördelas efter malm och
skogs tillgång, eller hela rörelsen, enligt Utskottets
förslag inskränkes och concentreras inom Bergsla-
gerne, eller till hvåd annat skall skogen användas,
på trakter; der en steril och stenbunden mark hin-
drar all edling, och folket ej äger annat näringsfång,
än kolning ech transporter.
Uppgiften om saknad afsättning å tackjernet vits-
ordas icke af uppgifterne från vågarne, som utvisa
ganska knappa behållningar deraf från ena året till
det andra: Blåsningarnes större eller mindre belopp
rättar sig vanligen efter stångjernets större eller min-
ere begärligket och afsättning, såsem ex. hvarå må
anföras, att enligt Kongl. BergsKollegii underdåniga
berättelse för 4839, uppgick taekjerns-produktion öfver
hela Riket samma år till 591,965 sk:d och stångjerns
tillverkningen till 583,144sk:d, beroende dessa mindre
skiljaktigheter, från devid bruken qvarliggande tack-
jerns behållningar från ett till annat år. Hvad åter
priset angår emellan tackjern och stångtjern, med hvar-
annan jemförde, står det förra nu i betydligt högre
värde till det sednare, än i äldre tider. Under lop-
pet af: 4700-talet utgjorde tackjernspriset vånligen
?Y, emot stångjernet. Nu deremot utgör detsamma 2,
mot stångjernspriset, med en ökning således till för-
del för tackjernet, af omkring , emot förut, härle-
dande sig detta från tackjernets starka efterfrågan,
1 följd af den betydliga tillökning i stångjernssmidet,
som blifvit tillåten under de sista decennierna; ett
förhållande, som äfven hädanefter kommer att fort-
fåra, så vida icke några okloka beslut, emot stång-
jernshandteringens fortfarande bestånd deremot läg-
ga hinder i vägen, hvadan någon nedsättning i pri-
set, under tackjernets verkliga värde emot stångjer-
net icke är att befara. Deremot synes uppgiften, att
i händelse af medgifver export, kunna fördubbla
tackjernspreduktion, sakna all grund, för den som
eger någen kärnedom om tillståndet med skogarne
i Bergslagerne, hvilka genom landets odling samt en
tilltagande population, inskränkte till mindre areal
än fordom, likväl nu för tiden vid flere andra då e-
kända näringsgrenar vida mer ålitas, och borde sna-
rare påkalla vederbörandes omtanka, ätt för framti-
den kunna bibehålla blåsningarne vid deras .närva-
rande höjd, och hvilket hittills ej kunnat ske föru-
tan de under sednare åren vid taekjernets beredning
införda förbättringar, bestående uti mälmens full-
komligare rostning, starkare bläster samt bruket af
upphettad luft, hvilka gemensamt bidraga till mindre
kolåtgång än förut.
.Under: en tidpunkt, då Svenska jernets afsättning
hufvudsakligen beror, dels på dess förbättrade qva-!
litet, dels: ock på nedsättning i tillverkningskostna- !!
den, för att kunna täfla med utlänningens mångdub- i
belt större tillverknvingar, hvilket ock Du utgör före-
målet för bruksegarnes bemödanden i allmänhet, )
hvarvid fordras både tecknisk kunskap och sträng
tillsyn vid hvarje serskild inanipulation, under öfver-
gången från tackjern till stångjern, vilkor, som äro ll!
mera att önska än förvänta inom Bergsmansståndet, ii
och då erfarenheten tillika visar, huru svårt det är,
att inom redan: befintliga hammarlag, hvaruti många
interessenter deltaga, införa ordning och förbättrade
arbetsmethoder, inses lätt de hinder, som äfven i
förenämndes afseende skola möta stångjernets afsätt-
ning, och som utom en minskad export i det hela,
en gifven följd af: smidets utvidgning i Bergslagerne
utöfver hvad redan är Bergsmännen medgilven, kom-
mer att sträcka sig öfver hela landet, och menligt
inverka på alla dem, hvilka uti denna näringsgren,
mm mm mmm mmmMMMqfMmmMmmMMmMmMMMmMmMqmMmMM MMMMMMMMmMUOMOM OO UMUUMUM—————V Ä—— rr rr rr rr rr i nr rr MMMM MMMM
pr — — —— — ERE nn
j
)
h
på ett eller annat sätt, äro intresserade. r
Det förefaller utan tvifvel ovän!ladt, att i ett land a