dag slutad är, Tryckfrihetskommitteens uppsigt, utgifvas, dock att hvad förut är på allmän bekostnad tryckt och till Riksstånden vutdeladt, icke må i bihanget ånyo tryckas.n Afven emot detta förslag har Grefve Spens reser-: verat sig. I — — — AA 99, med utlåtande öfver Kongl. propositionen, om ändring i 78 Regeringsformen. Kongl. Maj t har föreslagit följande ändrade lydelse: aRiksens Ständer ega gemensamt skäl att det vägra. Kan Konungen icke förr, än Riksens Ständer åtskil ) jas, fatta och meddela sitt beslut, vare ban oförhin-, drad, att före nästföljande Riksdags öppnande förslaget ordagrannt bifalla och allmän kungörelse derom utfärda. Sker det ej, anses förslaget hafva förfallit, och Konungen underrätte då Riksens Ständer vid deras nästa sammankomst om de skäl. som hindrat förslagets antagande. Finner — stadgadt varit. Utskottet tillstyrker denna högst betänkliga förändring, hvarigenom nationen under hela fyra tilll fem åren kan lemnas i ovisshet om de vigtigaste förändringar i lagstiftningn och afgörandet af på; dess välfärd och säkerhet inverkande frågor. — — — HM 101, i anledning af Borgareståndets återremiss af Utskottets mem. N:ris 83 och 84, föreslås, att Borgareståndet utan tillägg måtte medgifva omröstning i Förstärkt KonstitutionsUtI skott. — — — HM 102, med förslag till voteringspropositionen i Först. KonstitutionsUtskott för sam-:; manjemkning af Rikets Ständers olika beslut i mem.! N:ris 359 och 82, angående tillagg till 6 Rege-! ringsFormen., om förordnande af Departementschef,! då denne är bindrad att föredraga inför Konungen i StatsRådet. — — — HA 1035, med Utl. rörande Kgl. propositionen om ändring i Riksaktens 7 8. Kgl. M:t har föreslagit R. St. och förklarat sig sinnad, att vid nästa Storthing föreslå följande än drade lydelse: Intill dess begge rikeras representanter äro församlade och hafva förordnat om regeringen under Konungens minderårighet, skall ett af ika antal Svenska och Norska ledamöter samman-. satt Statsråd, under namn af Sveriges och Norriges! Interims-regering, förestå Rikenas styrelse med iakttagande af dessas ömsensidiga grundlagar. Detta sammansatta StatsRåd skall bestå af 40 ledamöter från hvardera riket, nemligen fran Sverige: De tvänne Statsministrarne och ätta Statsråd. och! från Norrige: Norska Statsministern och tvänne Stats I Råd, som äro i Stockholm, sam Sju, vare sig ordinarie eller serskildt tillförordnade Statsråd, som vid tillfällen af tronledighet, eller under Konungens minderårighet, af den i Norrige varande vegering bland dess egna ledamöter utses, i hvilkas ställe; minst trenne StatsRåd i Norrige t lörordrus. ) Med så väl Svenska som Norska sakers föregående beredring och granskning förhålles efter de i bvardera riket gällande föreskrifter. I Interims-regeringen skola de Sverska ärenderna af den Sverska Föredragande, till hvars befattning de höra. föredragas, i protokoll fatias, och expedie-! ras på Svenska språket, och de Norska ärenderna af! den Norska Btatsministern föredragas, i pretokoll: fattas, och på Norska språket expedieras. Saker, som angå båda rikena eeb ej genom sin natur tillhöra något serskildt departements handläggning, föredragas af Stlalsministern för utrikes ärenderna och expedieras till hvardera riket på dess! språk, till Sveriys genom bemäld: För.dravarde, och till Norrige genom d-ss Stal-minister. Piplomatiska ärender föredragas äfven al Sal:minil, sn for utrikes ärenderna och införasi ettserskildt protokoll. Utskottet tilstyrker, aatt Rikets Ständer må, fer deras del, den i Kongl. Maj:ts här ofvan omförmälda Nådiga Proposition föreslagna ändring, i 7 sa den i Stockholm den 6 Augusti och i Christiania den 31 Juli 1843 beslutade Riksaktenr, antaga. j HERR BRUKSPATRON PETRES ANFÖRANDE I BORGARESTÅNDET ANGÅENDE FRÅGAN. OM STÅNGJERNSSMIDET. l Oaktadt det i högsta måtto bittra klander, jag vid! flera tillfällen fått uppbära för mitt om tackjernsex . port-tullen afegifne yttrande, anser jag mig dock nu. böra äberopa detsamma såsom ett icke likgiltigt bidrag I till hvad jag vill hafva anfördt, i frågan om Svenska stångjernstillverkningens emancipation från dess nu egande tvång af prohibitiva författningar. Ju , mer jag inskådar i den sednare frågan, — ju fasta-! re öfvertygas jag derom, att oinskränkt frihet för stångjerpstillverkare måtte gå hand i band med en ; lika beskaffad frihet för tackjernsproducenter. Thy förutan är ingen rättvisa härutinnan möjlig; — thy j förutan skall den klagan städse komma att förnyas och göra sig på ett oroande sätt gällande, som sedan några år tillbaka blifvit af de sistnämnde, under hvarjehanda former, förd. Till en sådan kla-: gan saknas ingalunda fog, ehuru mycket än kan anmärkas, emot den, för dess framförande, först val-, da utväg. Med en annan ledamot af BorgareStåndet delar jag icke dess, ur statsekonomisk synpunkt, med så dystra färger skildrade fruktan för följderne I deraf, att Bergshandteringen förr eller sednare kan , komma, alt i vissa orter gå under. Då naturens ordning fordrar, att så sker, kan ingen mensklig!f konst förhindra katastrofen. En tröst är dock all1 lid att veta, att vid en dylik. möjligtvis partiell olycka, Bergsmannarörelsen sannolikt i stället barar ) sig en säker väg till de orter, der denna rörelse c borde företrädesvis vara lokaliserad, oanmsedt den nu. q i följd af missgynnande omständigheter, der ligger nere. Icke heller kan jag med nämnde ledamot an-! taga, att rikets tackjernsproduktion är att i allmän-! het betrakta, såsom synnerligen vinstgifvande! Jag anser till och med detta omdöme vara, af kända omständigheter, tillräckligt vederlagdt. 16 Då jag följaktligen tillerkänner den vid föreveI ande betänkande, af Riksdagsmannen Boethius fo-k sade reservation ett förtjemt afseende, förklarar jag a högtidligen, att det i främsta rummet hade tillhört r lem, som nitälska för oinskränkt frihet i stångjernsillverkningen, att verka för tillåtelse till tackjernsg export, en i förstone väl afpassad, till tackjerns1 köpande jerntillverkares betryggande, ämnad skyddsy tull, den der borde fortfara intill dess, att bemälte I jernproducenter haft tillräckliot rådrum att wars r E V 5 F s