dag slutad är, Tryckfrihetskommitteens uppsigt, ut-
gifvas, dock att hvad förut är på allmän bekostnad
tryckt och till Riksstånden vutdeladt, icke må i bi-
hanget ånyo tryckas.n
Afven emot detta förslag har Grefve Spens reser-:
verat sig. I
— — — AA 99, med utlåtande öfver Kongl.
propositionen, om ändring i 78 Regeringsformen.
Kongl. Maj t har föreslagit följande ändrade lydelse:
aRiksens Ständer ega gemensamt skäl att det vägra.
Kan Konungen icke förr, än Riksens Ständer åtskil )
jas, fatta och meddela sitt beslut, vare ban oförhin-,
drad, att före nästföljande Riksdags öppnande för-
slaget ordagrannt bifalla och allmän kungörelse der-
om utfärda. Sker det ej, anses förslaget hafva för-
fallit, och Konungen underrätte då Riksens Ständer
vid deras nästa sammankomst om de skäl. som hin-
drat förslagets antagande. Finner — stadgadt varit.
Utskottet tillstyrker denna högst betänkliga för-
ändring, hvarigenom nationen under hela fyra tilll
fem åren kan lemnas i ovisshet om de vigtigaste
förändringar i lagstiftningn och afgörandet af på;
dess välfärd och säkerhet inverkande frågor.
— — — HM 101, i anledning af Borgare-
ståndets återremiss af Utskottets mem. N:ris 83 och
84, föreslås, att Borgareståndet utan tillägg måtte
medgifva omröstning i Förstärkt KonstitutionsUt-
I
skott.
— — — HM 102, med förslag till voterings-
propositionen i Först. KonstitutionsUtskott för sam-:;
manjemkning af Rikets Ständers olika beslut i mem.!
N:ris 359 och 82, angående tillagg till 6 Rege-!
ringsFormen., om förordnande af Departementschef,!
då denne är bindrad att föredraga inför Konungen
i StatsRådet.
— — — HA 1035, med Utl. rörande Kgl. pro-
positionen om ändring i Riksaktens 7 8.
Kgl. M:t har föreslagit R. St. och förklarat sig
sinnad, att vid nästa Storthing föreslå följande än
drade lydelse: Intill dess begge rikeras represen-
tanter äro församlade och hafva förordnat om rege-
ringen under Konungens minderårighet, skall ett af
ika antal Svenska och Norska ledamöter samman-.
satt Statsråd, under namn af Sveriges och Norriges!
Interims-regering, förestå Rikenas styrelse med i-
akttagande af dessas ömsensidiga grundlagar.
Detta sammansatta StatsRåd skall bestå af 40 le-
damöter från hvardera riket, nemligen fran Sverige:
De tvänne Statsministrarne och ätta Statsråd. och!
från Norrige: Norska Statsministern och tvänne Stats I
Råd, som äro i Stockholm, sam Sju, vare sig ordi-
narie eller serskildt tillförordnade Statsråd, som vid
tillfällen af tronledighet, eller under Konungens
minderårighet, af den i Norrige varande vegering
bland dess egna ledamöter utses, i hvilkas ställe;
minst trenne StatsRåd i Norrige t lörordrus. )
Med så väl Svenska som Norska sakers föregå-
ende beredring och granskning förhålles efter de i
bvardera riket gällande föreskrifter.
I Interims-regeringen skola de Sverska ärenderna
af den Sverska Föredragande, till hvars befattning
de höra. föredragas, i protokoll fatias, och expedie-!
ras på Svenska språket, och de Norska ärenderna af!
den Norska Btatsministern föredragas, i pretokoll:
fattas, och på Norska språket expedieras.
Saker, som angå båda rikena eeb ej genom sin
natur tillhöra något serskildt departements hand-
läggning, föredragas af Stlalsministern för utrikes
ärenderna och expedieras till hvardera riket på dess!
språk, till Sveriys genom bemäld: För.dravarde,
och till Norrige genom d-ss Stal-minister. Piplo-
matiska ärender föredragas äfven al Sal:minil, sn
for utrikes ärenderna och införasi ettserskildt pro-
tokoll.
Utskottet tilstyrker, aatt Rikets Ständer må, fer
deras del, den i Kongl. Maj:ts här ofvan omförmäl-
da Nådiga Proposition föreslagna ändring, i 7 sa
den i Stockholm den 6 Augusti och i Christiania
den 31 Juli 1843 beslutade Riksaktenr, antaga.
j
HERR BRUKSPATRON PETRES ANFÖRANDE I
BORGARESTÅNDET ANGÅENDE FRÅGAN.
OM STÅNGJERNSSMIDET. l
Oaktadt det i högsta måtto bittra klander, jag vid!
flera tillfällen fått uppbära för mitt om tackjernsex .
port-tullen afegifne yttrande, anser jag mig dock nu.
böra äberopa detsamma såsom ett icke likgiltigt bidrag I
till hvad jag vill hafva anfördt, i frågan om Sven-
ska stångjernstillverkningens emancipation från dess
nu egande tvång af prohibitiva författningar. Ju ,
mer jag inskådar i den sednare frågan, — ju fasta-!
re öfvertygas jag derom, att oinskränkt frihet för
stångjerpstillverkare måtte gå hand i band med en ;
lika beskaffad frihet för tackjernsproducenter. Thy
förutan är ingen rättvisa härutinnan möjlig; — thy j
förutan skall den klagan städse komma att förnyas
och göra sig på ett oroande sätt gällande, som se-
dan några år tillbaka blifvit af de sistnämnde, un-
der hvarjehanda former, förd. Till en sådan kla-:
gan saknas ingalunda fog, ehuru mycket än kan an-
märkas, emot den, för dess framförande, först val-,
da utväg. Med en annan ledamot af BorgareStån-
det delar jag icke dess, ur statsekonomisk synpunkt,
med så dystra färger skildrade fruktan för följderne I
deraf, att Bergshandteringen förr eller sednare kan ,
komma, alt i vissa orter gå under. Då naturens
ordning fordrar, att så sker, kan ingen mensklig!f
konst förhindra katastrofen. En tröst är dock all- 1
lid att veta, att vid en dylik. möjligtvis partiell
olycka, Bergsmannarörelsen sannolikt i stället barar )
sig en säker väg till de orter, der denna rörelse c
borde företrädesvis vara lokaliserad, oanmsedt den nu. q
i följd af missgynnande omständigheter, der ligger
nere. Icke heller kan jag med nämnde ledamot an-!
taga, att rikets tackjernsproduktion är att i allmän-!
het betrakta, såsom synnerligen vinstgifvande! Jag
anser till och med detta omdöme vara, af kända om-
ständigheter, tillräckligt vederlagdt. 16
Då jag följaktligen tillerkänner den vid föreve- I
ande betänkande, af Riksdagsmannen Boethius fo-k
sade reservation ett förtjemt afseende, förklarar jag a
högtidligen, att det i främsta rummet hade tillhört r
lem, som nitälska för oinskränkt frihet i stångjerns-
illverkningen, att verka för tillåtelse till tackjerns- g
export, en i förstone väl afpassad, till tackjerns- 1
köpande jerntillverkares betryggande, ämnad skydds- y
tull, den der borde fortfara intill dess, att bemälte I
jernproducenter haft tillräckliot rådrum att wars
r
E
V
5
F
s