-- SK oo lar ooo ooo TT OT VESPRRAS SEB
;Iskott. Utskottet föreslår omröstning i Förstärkt Kon-
Istitutionsutskott, derest ej Stånden sig förena, då
Jia proposition:n skulle blifva följande tillägg till 8 87
-JRegeringsformen: a Vilja samtliga Riksstånden åt Lag-
jutskottet uppdraga att, med deras rätt, öfver Konun-
Igens proposition i sådan fråga besluta, antingen om
jalla de ämnen, hvilka propositionen omfattar, eller
Iblott om vissa deribland, då skall Utskottet, genom
val i vanlig ordning, ökas till ett antalaf fyratioåttal
Ledamöter, tolf af hvarje Stånd. Detta Förstärkta!
,Lagutskott åligge då, att i frågor, hvilka blott i vissa
Idelar blifvit till Utskottets afgörande öfverlemnade,
till Riksens Ständer i stadgad ordning afgifva utlå-
Jtanden om de ämnen, deruti något Riksstånd förbe-
hållit Biksens Ständer beslutanderätt, och, sedan
IRiksens Ständer deras beslut deröfver fattat, de de-
lar af frågan, i hvilka Riksens Ständers beslutande
rätt blifvit Utskottet uppdragen, afgöra, samt å Rik-
isens Ständers vägnar yttrande öfver det hela till
Konungen afgifva. Om de frågor, hvilka i sin hel-
het blifvit till Utskottets afgörande öfverlemnade,
;ege Utskottet att, utan någon hemställan till Rik-
Isens Ständer, besluta och å Riksens Ständers vägnar
sig yttra.
Sädant Utskott ege ock att, om det nödigt finner,
för upplysningars inhemtande, tillkalla andra lag-
jkunniga män, samt, då Konungen och samtliga Riks-
stånden så besluta, efter Riksens Ständers åtskil-
jande sitt arbete fortsätta, dock i intet fall längre,
jän till den dag, då ny Riksdag öppnas. Då sådan
fortsättning af Utskottets arbeten beslutes, bör hvarje
Riksstånd utse sex Suppleanter, att. i fall Utskotts-
ledamöter under tiden afgå, dem, i den ordning, de
erhållna rösternes antal utvisar, efterträda. För den
tid Utskottet, efter Riksdagens slut, sitt arbete fort-
sätter, njute dess Ledamöter af statsmedlen det arf-
Ivode, som Riksens Ständer bestämma; samt i Riks-
Idagsordningen 33, mom. 3: aFörena sig samtliga
Riksstånden, att åt Lagutskottet uppdraga, att, med
Ribksens Ständers rätt, öfver någon genom Konun-
lgens proposition väckt lagfråga besluta, förfares så,
som Regeringsformens 87 stadgar.,
Nej-propositionen blifver, att förslaget icke kom-
mer att hyila.
— — — HM 97, med förslag till upphäfvande
jeller ändring af Tryckfrihetsförordningens 5, mom.
143. Utskottet säger sig icke tveka om Lagstiftarens
lrätt och pligt att förekomma, det en eller annan
politisk skriftställares obetänkta yttranden må sätta
rikets fredliga förhållande med utländska makter i
fara. Men grannlagenheten emot främmande stater
och afseendet på deras ömtåligbet för tade! hafva
dock en gräns, hvilken ett sjelfständigt folk icke
lkan öfverskrida, utan att uppoffra sin egen värdighet.
Inom derna gräns anser Utskottet Tryckfrihets-
förordningens 3 9 mom. stå. Detta lagrum inne-
håller icke blott bestämmelse af ansvar för smäde-
liga, förgripliga eller till osämja med främmande
makter syftande omdömen och yttranden om samtida
nationer eller stater m. m., utam ock det stadgande,
att em skrift, genom hvilken missförstånd yppat sig
med utländsk makt, må, ehuru icke smädlig eller
Iförgriplig, kunna utan rättegång konfiskeras. Häri-
genom synes verkligen allt, hvad grannlagenheten
emot främmande kan bjuda, vara iakttaget, och Lag-
stiftaren hafva trädt den ofvanmämnda gränsen gan-
ska nära. Utskottet tadlar det icke. Men at: der
utöfver ännu medgifva seqvester och indragning af
en skrift, utan annat skäl, än att en eller flere främ-
mande staters Sändebud eller deras Regeringar an-
mält, att samma skrift innehåller ämnen, hvilka
kunna föranleda till missnöje hos andra makter,
skulle Jätt kunna tydas såsom bi vis, mindre på hof-
samhet och fredskärlek, är på något annat, som
hittills icke ansetts och väl icke heller hädanefter
skall komma att anses såsom ett kännetecken på
svenska folkets lynne. Sådant är likväl medgifvet
uti 5 8 13 mom. Tryckfribetsförordningen; och Ut-
skottet har ansett såsom en pligt, att hos Riksens
Ständer hemställa, huruvida de anse detta medgif-
vande böra qvarstå i svensk grundlag. Utskottet
föreslår derföre till grundlagsenlig behandlig: 4:0
ett 3 S 13 mom. Tryckfribetsförordningen må upp-
häfvas, och 2:0 att ordningsnamrorna på de tre föl-
jjande momenterna af samma må ändras till 43,
42 och 135.
För den händelse detta ej bifalles, anser Utskottet
åtminstone en sådan ändring nödig, att detta mo-
jment må få följande lydelse: aVarder någon — ege!
IKonungen att derom, efter omständigheterna, för-
ordna, samt, om han så nödigt aktar, låta genom
Justitiestalsmimstern föran-talta om skriftens se-
qvestrerande och indragning, både bos Boktryckare
uch Försäljare eller andra utspridare, på sätt om
qvaretad här ofvan stadyjas. Såvida Justiliestats-
måxistera sj öfverlemnar skriften till Juststilie-
kansleren för åtalande vid laga domstol, skall han
genast ovägerligen inhemta Tryckfrihetskommitteens
utlåtande. Finner Kommitten, som ej eger afsei
politiska förhållanden, att skriften, efter lagens bok-!
staf, ej åtalas kan, eter har åtal skett, men skrif-
ten gerom laga kraftvunnen dom biifvit obrots-),
lig forklarad, utan att ersättning till den frikändel
parter i domen blifvit åklagaren ålagd, ankommel,
det, sedan Statsrådet blifost hördt, på Konungens
pröfaing, huruvida af statsmedlen, till Bvoktryckare,
Förläggare eller Försäljare må anordnas ersätt- I
ning för deras omkostnader och förluster.n ;
Grefve Spens har reserverat sig, äfvensom Bisko-
parne i Utskottet och Prosten Hallström.
— — — HM 98, med förslag till ändring af
Riksdagsordningens 59 och Tryckfrihetsförordnin-:
gens 2, mom. 4, angående tryckning af Ståndens il
j
j
l
6
E
protokoller. Utskottet gör, efter en föreställning om i
vigten af offentlighet i alla Nationalrepresentatio-
nens förhandlingar följande förslag: a) Tillägg eller
1 mom. af Riksdagsordningen 59. aAlla hos Riks-
stånden — ekonomi beträffa. Der öfverläggningarne
bållas offentliger, ege dock Stånd makt, att om dess
protokoll annorlunda förordna. Protokoll, som icke
så fullständigt, som ofvan sagdt är, tryckas, skola j,
tvefaldt utskrifvas, att aflemnas till förvar, det ena 6
i Riksarkivet, det andra i Banken Hvarje enskild )
stånde fritt, att hos dem, som protokollen vårda, c
utbekomma, samt utan hinder eller författareansvarl;
trycka större eller mindre delar af samma protokoll. (
b) Ändring i Tryckfrihetsförordningens 2 4 mom. lj
I grund af hvad — alla slags handlingar i hvad l;
ämne som heldst. Vid föregående tillåtelse skolal.
FR