-SK oo lar ooo ooo TT OT VESPRRAS SEB ;Iskott. Utskottet föreslår omröstning i Förstärkt KonIstitutionsutskott, derest ej Stånden sig förena, då Jia proposition:n skulle blifva följande tillägg till 8 87 -JRegeringsformen: a Vilja samtliga Riksstånden åt Lagjutskottet uppdraga att, med deras rätt, öfver KonunIgens proposition i sådan fråga besluta, antingen om jalla de ämnen, hvilka propositionen omfattar, eller Iblott om vissa deribland, då skall Utskottet, genom val i vanlig ordning, ökas till ett antalaf fyratioåttal Ledamöter, tolf af hvarje Stånd. Detta Förstärkta! ,Lagutskott åligge då, att i frågor, hvilka blott i vissa Idelar blifvit till Utskottets afgörande öfverlemnade, till Riksens Ständer i stadgad ordning afgifva utlåJtanden om de ämnen, deruti något Riksstånd förbehållit Biksens Ständer beslutanderätt, och, sedan IRiksens Ständer deras beslut deröfver fattat, de delar af frågan, i hvilka Riksens Ständers beslutande rätt blifvit Utskottet uppdragen, afgöra, samt å Rikisens Ständers vägnar yttrande öfver det hela till Konungen afgifva. Om de frågor, hvilka i sin helhet blifvit till Utskottets afgörande öfverlemnade, ;ege Utskottet att, utan någon hemställan till RikIsens Ständer, besluta och å Riksens Ständers vägnar sig yttra. Sädant Utskott ege ock att, om det nödigt finner, för upplysningars inhemtande, tillkalla andra lagjkunniga män, samt, då Konungen och samtliga Riksstånden så besluta, efter Riksens Ständers åtskiljande sitt arbete fortsätta, dock i intet fall längre, jän till den dag, då ny Riksdag öppnas. Då sådan fortsättning af Utskottets arbeten beslutes, bör hvarje Riksstånd utse sex Suppleanter, att. i fall Utskottsledamöter under tiden afgå, dem, i den ordning, de erhållna rösternes antal utvisar, efterträda. För den tid Utskottet, efter Riksdagens slut, sitt arbete fortsätter, njute dess Ledamöter af statsmedlen det arfIvode, som Riksens Ständer bestämma; samt i RiksIdagsordningen 33, mom. 3: aFörena sig samtliga Riksstånden, att åt Lagutskottet uppdraga, att, med Ribksens Ständers rätt, öfver någon genom Konunlgens proposition väckt lagfråga besluta, förfares så, som Regeringsformens 87 stadgar., Nej-propositionen blifver, att förslaget icke kommer att hyila. — — — HM 97, med förslag till upphäfvande jeller ändring af Tryckfrihetsförordningens 5, mom. 143. Utskottet säger sig icke tveka om Lagstiftarens lrätt och pligt att förekomma, det en eller annan politisk skriftställares obetänkta yttranden må sätta rikets fredliga förhållande med utländska makter i fara. Men grannlagenheten emot främmande stater och afseendet på deras ömtåligbet för tade! hafva dock en gräns, hvilken ett sjelfständigt folk icke lkan öfverskrida, utan att uppoffra sin egen värdighet. Inom derna gräns anser Utskottet Tryckfrihetsförordningens 3 9 mom. stå. Detta lagrum innehåller icke blott bestämmelse af ansvar för smädeliga, förgripliga eller till osämja med främmande makter syftande omdömen och yttranden om samtida nationer eller stater m. m., utam ock det stadgande, att em skrift, genom hvilken missförstånd yppat sig med utländsk makt, må, ehuru icke smädlig eller Iförgriplig, kunna utan rättegång konfiskeras. Härigenom synes verkligen allt, hvad grannlagenheten emot främmande kan bjuda, vara iakttaget, och Lagstiftaren hafva trädt den ofvanmämnda gränsen ganska nära. Utskottet tadlar det icke. Men at: der utöfver ännu medgifva seqvester och indragning af en skrift, utan annat skäl, än att en eller flere främmande staters Sändebud eller deras Regeringar anmält, att samma skrift innehåller ämnen, hvilka kunna föranleda till missnöje hos andra makter, skulle Jätt kunna tydas såsom bi vis, mindre på hofsamhet och fredskärlek, är på något annat, som hittills icke ansetts och väl icke heller hädanefter skall komma att anses såsom ett kännetecken på svenska folkets lynne. Sådant är likväl medgifvet uti 5 8 13 mom. Tryckfribetsförordningen; och Utskottet har ansett såsom en pligt, att hos Riksens Ständer hemställa, huruvida de anse detta medgifvande böra qvarstå i svensk grundlag. Utskottet föreslår derföre till grundlagsenlig behandlig: 4:0 ett 3 S 13 mom. Tryckfribetsförordningen må upphäfvas, och 2:0 att ordningsnamrorna på de tre följjande momenterna af samma må ändras till 43, 42 och 135. För den händelse detta ej bifalles, anser Utskottet åtminstone en sådan ändring nödig, att detta mojment må få följande lydelse: aVarder någon — ege! IKonungen att derom, efter omständigheterna, förordna, samt, om han så nödigt aktar, låta genom Justitiestalsmimstern föran-talta om skriftens seqvestrerande och indragning, både bos Boktryckare uch Försäljare eller andra utspridare, på sätt om qvaretad här ofvan stadyjas. Såvida Justiliestatsmåxistera sj öfverlemnar skriften till Juststiliekansleren för åtalande vid laga domstol, skall han genast ovägerligen inhemta Tryckfrihetskommitteens utlåtande. Finner Kommitten, som ej eger afsei politiska förhållanden, att skriften, efter lagens bok-! staf, ej åtalas kan, eter har åtal skett, men skriften gerom laga kraftvunnen dom biifvit obrots-), lig forklarad, utan att ersättning till den frikändel parter i domen blifvit åklagaren ålagd, ankommel, det, sedan Statsrådet blifost hördt, på Konungens pröfaing, huruvida af statsmedlen, till Bvoktryckare, Förläggare eller Försäljare må anordnas ersättI ning för deras omkostnader och förluster.n ; Grefve Spens har reserverat sig, äfvensom Biskoparne i Utskottet och Prosten Hallström. — — — HM 98, med förslag till ändring af Riksdagsordningens 59 och Tryckfrihetsförordnin-: gens 2, mom. 4, angående tryckning af Ståndens il j j l 6 E protokoller. Utskottet gör, efter en föreställning om i vigten af offentlighet i alla Nationalrepresentationens förhandlingar följande förslag: a) Tillägg eller 1 mom. af Riksdagsordningen 59. aAlla hos Riksstånden — ekonomi beträffa. Der öfverläggningarne bållas offentliger, ege dock Stånd makt, att om dess protokoll annorlunda förordna. Protokoll, som icke så fullständigt, som ofvan sagdt är, tryckas, skola j, tvefaldt utskrifvas, att aflemnas till förvar, det ena 6 i Riksarkivet, det andra i Banken Hvarje enskild ) stånde fritt, att hos dem, som protokollen vårda, c utbekomma, samt utan hinder eller författareansvarl; trycka större eller mindre delar af samma protokoll. ( b) Ändring i Tryckfrihetsförordningens 2 4 mom. lj I grund af hvad — alla slags handlingar i hvad l; ämne som heldst. Vid föregående tillåtelse skolal. FR