der han på allt sätt skulle hafva sökt att få
fram upplysningar; ham tadlade hårdt Utskottets
alla åtgärder, isymnerhet Skrifvelsen till utrikes
ministern , om: ytterligare upplysningar; Han
brännmärkte denna:skrifvelse såsom: en intrig
ätt förekomma hvad man sökte, och han berät-
tade; alt han, som: gjort ett löfte att skaffa upp-
lysningar,? derom vändt sig åt andra sbåll, der
han. lyckligen sammanträffade med andra leda-
möter, som hade samma ändamål, och med hvil-
ka han derföre.. förenade sig i en gemensam re-
servation; och dermed satte han sig ned, under
yttrande, att han framdeles ville komma till.
hufvudsaken.
Hr Lagergren (skriftligen). Anmärkte att man
förehade- en evanlig fråga, som undergått en o-
vanlig behandling och blifvit en partisak. Sön-
dring var redan förut väckt och måste än bättre
låta sig känna i denna fråga. Han försvarade
jej.den husbållning, hvarigenom skulden tillkom-
mit, ej heller att man dröjt framlägga den; men
detta argiek det förflutna. Derefter: genomgick
Tal. ;frågans historik . efter den i StatsUtskottet
framlagda: reservation, och lade dervid mycken
vigt på, att em minskning i anslag till mini-
sterstaten blifvit tillvägabragt, hvilket han sade
att nationen och historien en gång skulle få
känna. Han ville ej att skulden skulle erkännas
som statsskuld, men fann statens värdighet for-
ära dess betalning och tillstyrkte derför till a-
fortissemång 100,000 Rdr årligen intill nästa
Riksdag, att- af Kongl. Maj:t användas och för
kommande Ständer redovisas:
(Medan Hr Lagergren ännu talade, inkom en
stor mängd ledamöter af Bondeståndet, hvilket
redan slutat sin session, och intogo plats i sa-
lens nedre del.)
Hr . Gezelive (skriftligen) tadlade strängt Ut-
skottet, men fann,:att af den bekanta reserva-
tionen, frågan blifvit så upplyst, att den nu kunde
pröfvas. Han tadlade ock skuldens tillkomst,
med hvad dit hörde, men berömde de kraftiga
åtgärderna till dess amorterande. Derefter af-
målade Tal. de förskräckliga följderna af ett af-
slag till propositionen om anslag, hvaraf bland
annat skulle följa, att våra diplomater komma
att föra ett redlöst skepp, kanske oek att en
urtima Riksdag blefve nödig, m. m. Han ville
förekomma allt det der och gjorde derföre sam-
ma förslag som föregående talaren.
Hr Petr hade ett längre anförande, som gjor-
de betydligt intryek, men i början vände sig
omkring söndringarne inom representationen, ord-
förandernes olika begagnande af sitt förtroende
och den enskilde -representantens pligter och
ställning. - Tal; yrkade, att hvad denne kunde
fördraga, doek ej borde fördragas af ett helt Riks-
stånd, och erinrade, med afseende härpå om Bonde-
ståndets vid 1828 års riksdag handling, att kom-
promeitera sig i frågan om indragningsmaktens
upphäfvande. Nu citerade Tal. flera märkliga
yttranden af Hrr Stjerneld, Ihre och Skogman,
i deras förklaring öfver Justitie-ombudsmannens
anmärkningar rörande Barthelemyfonden och Ka-
binettskassan, af hvilka yttranden inhemtas, att
de ansågs de anmärkte tränsaktionerne icke en-
gå Staten eller behöfva -hvs Ständerna anmälas.
Tal. fann derföre, att anslagets afslående gjordes
nödvändigt, ej mindre af grundlagens bud, än af
grannlagenheten att ej inblanda sig i H. M. Ko-
nungens enskilda affärer. - Vidare genomgick Tal.
några af de anmärkningar, som blifvit framställ-
da mot anslagets afslående, och deribland äfven
det, att man berde frälsa regeringen ur ett trång-
nål; Tal, frågade nemligen, med anledning häraf,
hvad det vore för ett trångmål, sedan alla huf-
vudtitlar fått sitt rundeliga anslag. Han slöt
med en ganska pikant framställning af de tän-
kesätt man lålit påskina mot dem, som ej gingo
in på vederbörålides åsigter.
Hr Schartau, ehuru uppträdande under den
sensation, Hr Petres tal väckte, tillvann sig dock
shårt uppmärksarahet. Han ämnade nu blott
förklara sig öfver Utsköttets händlingssätt och
upplyste, med afseende på klandret mot formen
af den:skrifvelse, hvari: Utskottet af vederböran-
de äskade ytterligare upplysningar, att just han
varit den, :som-i denna skrifvelse :hade förnäm-
sta andelen; Man borde, sade han, föra ett öp-
pet språk; det hade Utskottet gjort, då det be-
gärde handlingar, som fingo effentliggöras, ge-
nom att förtros, ej åt pressen, men åt Ständer-
na. Man hade kunnat vara diplomat och nyttja
ett mer slipadt uttryck, men då hade Utskottet
sannolikt blifvit beskyldt för list; ty hvem kun-
de tvifla på, att ju pressen skolat kungöra det,
som köm till :Ständermas kännedom. Här fråga-
de nu Tal. vidate, om alla de der ifrågavaran-
de handlingarne vöro af diplomatisk natur och
innehöllo hemligheter, t.: ex. kontraktet med
Smith Payne et Smiths; de inlösta obligationer-
SABA ARNE TTT SISON SAS INRE TARANTINOS ANA