åraga, om annex- och mensalhemman kunde använ-
das till Komministersboställen; men som det öfriga
Presterskapets lönevilkor derigenom skulle minskas
och det beror på serskild undersökning, i hvad mån
sådant kar medgifvas, äfvensom huruvida de ifrå-
gavarande hemmanen i öfrigt äro eller kunna blifva
för det uppgifna ändamålet disponibla, får Utskottet
tillstyrka Rikets Ständer: att anhålla, det täckes
Kongl. Maj:t låta undersöka förhållandet, samt der-
efter, och sedan vederbörande blifvit hörda, vid nästa
Riksdag afgifva nådig proposition em den åtgärd,
Kongl. Maj:t kar anse omständigheterna för det upp-
gifna ändamålet påkalla.
Äfven tillstyrker Utskottet Rikets Ständer, att hos
Kongl. Maj:t anhålla om nådig föreskrift, att de bi-
drag till Pastors-adjunkters aflöning, som Försam-
lingarnes invånare af välvilja lemna, icke måga ge-
nom offer i kyrkan utgöras, utan på annat lämpligt
sätt insamlas.
— — — HM 140, angående stångjernssmidet
ech der den gröfre jernhandteringen, samt kolhan-
deln. Utskottet föreslår följande stadganden, rörande
jernförädlingen i riket:
4:0 Oader de första 5 åren, beräknade från ach
med 1841 till och med 4846, ) medgifves full och
obegränsad vågföringsrätt för allt det stång- och
manufakturjern, som kan tillverkas vid nu tillåtne
härdar, anlagde utom de egentliga tackjerns-bergsla-
gerna, nämligen: Wester-bergslagen, Norbergs, Phi-
lipstads, Nora, Lindes, Ramsbergs, Hjulsjö, Nys
Eopparbetgs, Hellefors, Grythylts, Carlskoga och
Leke-beroslagem; äfvensom för nu tillåtne härdar
inom berörde Bergslag, som äre grundade på egna,
från ortens bergsbruksrörelse afskilda skogstill-
gångar; Db) vid tackjernshytta, der tackjernsblåsnin-
gen under åren från och med 48534 till och med
4840 uppgått till minst 2,500 Sk:pd årligen, må be-
gagnas en härd med oinskränkt smidesrätt; dock med
vilkor, att hyttelaget afsäger sig den för tackjerns-
blåsningens bedrifrande beviljade friheten från ro-
tering och vissa andra hemmans besvär; c) nya
stångjernshärdar få, med oinskränkt smidesrätt, an-
läggas utom ofvannämnda tackjerns-bergslag; men
icke inom ett afstånd af 2 mil från förut privilegie-
radt stångjernsbruk;
9:0 Under derpå följande 8 åren, från och mid
48246 till och med 4850 a) erhåller hvarje svensk
mean rättighet att, utom ofvannämnde tackjerns-
bergslag, fritt och utan andra vilkor, än styrkt egan-
derätt till byggnadsplats, iakttagamde af lagarne om
vattendämsel, samt uppgift till vederbörande embets-
myndighet, anlägga, förändra eller utvidga jernbruk,
samt derifrån vågföra allt det stång- eller manufak-
turjern, som möjligen kan af honom tillverkas; b)
inom ofvannämnda bergslager beviljas oinskränkt
smidesrätt för alla existerande verkstäder, äfven då
de äro förenade med tackjernshytter, så vida hytte-
egarne afsäga sig de ofvannämnde, i och för tack-
jernsblåsningen beviljade friheterne;
3:0 Efier är 4850 medgifves äfven, inom de of-
vannämnde bergslagen, fri rättighet till anläggning
af jernbruk, på enahanda sätt, som under de före-
gående 35 åren blifvit för landslagen bestämd; dock
att, då sådan anläggning förenas med tackjernshytta,
hyttelaget afstår från bergmansfriheterne.
Oaktadt hvad Utskottet vidare tillstyrkt, att, i af-
seende på kolhandels frigifvande, den en del hem-
man, eller så kallade koldistrikt, påbördade skyldig-
beten, att leverera kol till vissa bruk, måtte upp-
käfvas, då den icke grundar sig på öfverenskom-
melse, eller annars i laglig ordning tillkommen för-
bindelse; men som Utskottets redan afgifne yttrande
fullkomligt öfverensstämmer med hvad sålunda blif-
vit yrkadt, får Utskottet endast detsamma åberopa.
Då Rikets Ständers vid sista Riksdagen hos Kongl.
Maj:t gjorda framställning, om ändring af författ-
mingarne, rörande mutsedlar oeh jord-eganderätten
till grufvor, allt hittills icke medfört annan åtgärd,
än att Bergskollegii utlåtande deröfver blifvit infor-
åradt, utan att det ännu lärer vara afgifvet, och olä-
genheter i flere afseenden visa sig, såsem följder af
efullständiga föreskrifter i detta ämne, får Utskot-
tet, i anledning af hvad härom ytterligare blifvit yr-
kadt, och med ändring af hvad dess förra betänkande
innehåller, tillstyrka, att Rikets Ständer ytterligare
hos Kongl. Maj:t göra framställning om demna an-
gelägenhet, och anhålla, att Kongl. Maj:t täckes
deråt egna nådig uppmärksamhet.
Flera reservationer hafva blifvit anförde.
Lag- och EkomomiUtskottens utlåtande M 56,
engående laga försvar, lösdrifveri, inrättande af fri-
villiga och tvångs-arbetsbus, m. m. Utskotten er-
känna försvars-författningarnes olämplighet, men an-
se ämnet ömtåligt. De hemställa alltså: att Rikets
Ständer måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, att de nu
gällande författningarne emot lösdrifveri och försvars-
löshet måtte varda öfversedda och, i enlighet med
vissa grunder, omarbetade; samt de öfrige förord-
ningar, såsom Tjenstebjons-stadgan, m. fl., hvilka
med dem äga gemenskap, sedermera rättade till öf-
verensstämmelse med de sålunda omarbetade försla-
gen; att uti den nya Stadga, som, i afseende på lös-
drifveriet och försvarslösheten, kan varda utfärdad,
bufvudsaklig skilnad måste göras emellan det slag
af försvarslöshet, som uppkommer emot personens
uppsåt och utan hans eget förvållande; det, som upp-
kommer utam personens uppsåt, men genom hans
eget förvållande, och det, som är en följd af perso-
nens både uppsåt och förvållande, och att härvid äf-
ven fästes uppmärksamhet å, huruvida den försvars-
löse, genom en föregående brottslig vandel, sjelf gif-
vit Staten anledning att af honom för framtiden for-
dra större garantier eller icke; att, i fråga om de
nu omnämnda slag af försvarslösa, hvilka torde kur-