hemmavarande kommittenter; alltså verkligen af
allmogen sjelf, men ieke af Grefve Anckarsvärd;
eller Hr Gustaf Hjerta, eller Hr Theorell, eller
af Aftonbladets och Allehandas Redaktörer; samt
vidare, att kommitterterna oupphörligt bestor-
ma sina Riksdagsombud med bref och frågor
öfver fortgången af Riksdagen och det, som hem-
mavarande af dem anse sig berättigade att vän-
ta. De flesta af bönderna förstå ått yttra sig
på egen hand; och om det händer att de anlita
främmandes biträde, så sker det icke utan en
noggrann granskning af innehållet, på det att
dermed icke måtte yttras annat än hvad de
sjelfva godkänna. Dessa facta, bekanta och o-
bestridliga för hvar och er, som har någon kun-
skap om det inre af närvarande Riksdags histo-
ria, stå så ensamma och afsöndrade från allt
hvad man berättar om äldre riksdagsäfventyr,
likasom det nyktra, från alla korruptionsfruko-
star skilda lefmadssättet ibland innevarande Bon-
derepresentanter, att olikheten måste falla i ö-
gonen äfven på den fördomsfullaste. Granskar
man derjemte innehållet af den Svenska allmo-
gens instruktioner för sina Representanter, så
kan man ej undgå vissa upptäckter, öfverra-
skande utan tvifvel för mången, och för åtskil-
liga på ett ingalunda angenämt vis. Den första
af dessa upptäckter består i det omisskännliga
vedermälet på att Svenska allmogen börjat tän-
ka öfver samhällets förhållanden i det hela och
sina egna till samhället; den andra, att den bör-
jat fästa en ganska skarp och klarsynt blick på
de olägenheter, hvaraf samhället lider, och or-
sakerna dertill; den tredje att den har ideer om
medlen att afhjelpa dessa olägenheter, och röjer
allvarsamma anspråk på deras skyndsamma an-
vändning; samt slutligen, att det är till följd a!
dessa tänkesätt och denna sinnesstämning, som den
har utfärdat instruktionerna till sina Represen-
tanter. Besinnar man att de, som sålunda tän-
ka och föreskrifva angående de allmänna ange:
lägenheterna, icke äro någon Parisik pöbel, en
rådande bland en tanklös och rådvill landtman-
naomgifning, men sjelf hänförd af några dema-
goger; ej heller några husvilla Engelska fabriks-
arbetare, uttömmande sina politiska känslor Ii
de resultatlösa besluten på the meeting; ej heller
några Schweitziska achornmän, och sklöfmäna
eller Baskiska herdar, ledda af sina prester och
munkar, eller af några andryga patricier; utan
att det är ett helt lands talrikaste jordägare, en
million oberoende män, deltagarne i en mängd
kommunalbestyr och tjenstemannavärf, och an-
förvandter eller nära bekanta och sambyggare
med den ojemnförligt öfverlägsna delen ef lan-
dets krigsmän; besinnar man detta, då blir
det icke likgiltigt, att en sådan massa tän-
ker öfver statsangelägenheter; ej heller huru
den tänker derom. Ty någonting motsvarande
står ej att upptäcka inom vår verldsdel; man
finner det först på andra sidan hafvet, i Nord-
amerika. Nå väl, hvad säga oss då instruktio-
nerna från denna stera folkmängd, Sverges all-
moge? Jo, att den icke längre kan härda ut
med de vexationer af de andra klasserna eller
till. deras förmån, för hvilka den hittils vari
utsatt; att den funnit orsaken dertill i- hindren
för landets vigtigaste intressen, att göra sig gäl-
lande vid lagstiftningen; att den märkt dessa
hinder härröra från några jemförelsevis fåtaliga
klassers öfvervägande inflytande vid lagstiftnin-
gen och förvaltningen; att den derföre yrkar en
representationsförändring, hvarigenom alla intres-
sen kunna göras gällande och förnuftets och rätt-
visans framför allt; att denna representation bör
grundas på allmänna val, och, så vidt lokala
olikheter medgifva, närma sig Norges represen-
tativa system; dels emedan Norrmännen, efter
ett fjerdedels sekels pröfning, funnit detta system
så förmånligt för landets trefnad, att de icke
tillåtit någon väsendtlig rubbning deri; dels der-
före, att de båda grannländerna då kunna vänta,
att en dag blifva verkligt förenade, och icke
blott till namnet.
Dessa åsigter äro i hufvudsaken desamma, som
sedan uttalats i Konstitutionsutskottets represen-
tationsförslag, hvilket också derföre antagits af
allmogens Representanter, med en förändring lik-
väl, som vittnar, att den icke ärnar släppa hvad
den eger och nu mera vet värdera, utan veder-
lag i ett bättre och med det allmännas nytta
förenligare.
Det var att förutse, och har också inträffat,
att sedan en så bestämd och på en så allmän
insigt grundad opinionsyttring från den ojemför-
ligt största delen af svenska folket uttalat sig,
så skulle de klokaste bland dem, som vwvid re-
presentationsförändringen funno sina enskilda för-
delar åsidosatta, ändå icke träda bröstgängse emot
en dylik opinionsyttring. Man syntes alltså j
allmänhet beredvillig att vara liberal; och ord
a TT FRA AES ST Et Fy INNE