Af trycket har utkommet och säljes hes W. LUNDEQVIST et KOMP., samt de fleste Bokhandlare i Riket: Andra omarbetade upplagan af Svenska Kocken ; eter handbek i dem i Sverige nu brukliga, såväl terfligs som isynnerhet finare matlagningen; jemte betedandet af Bärsafter, Viner, Drycker, Brygd och Bakning, Förvariagssätt, m. m., tryckt på fint maehinpapper; häft. 4: 16 banko. Med undantag af de särskilta sätten för förvaringssätten genom insaltning, inläggning, torkning och rökning, äfvensem beredning af inhemska bränviner och ättikor, samt bryggd, hvilka afdelningar förut voro behandlade på ett tälfredsställande sätt, som med grundlighet förenade läMtfattlighet och hvartill våra öfriga kokböcker icke hade nrågot, i sådant fall motsvarigt; äfvensom med undantag af Confekturer, Glacer, o. d., hvilket ämne, såväl här som annorstädes, förut var väl behandladt, ha alla öfriga delar af Svenska Kocken undergått en fullständig omarbetning af en bildad och erfaren bushållerska, som i många år förestått en finare matlagning i större scala. Denna kokbok hade förut de hufvudsakliga principerna för matredningen gemensamma med sina föregångare. I sitt förord redogör Kockens sednare författarinna, hvarföre hon icke kan gilla åtskilliga af dem, ja de äro uppenbara fel. Så begagnas kryddorna i buljonger stötta, hvarigenom soppan blir grumlig, och naturligtvis får ett mindre renl:gt utseende, hvaremot om kryddorna kokas hela dermed och sedan frånsilas, det både behöfves en mindre qvansitet och soppan blir vackrare. Så kokas gädda och amnan fisk, som skall ste; kas, i såkallad flotten, hvarigenom fisken blir så inkokt i fett, att den förlorar sin egen smak, blir obelsosam, hårdsmällt och osmaklig. hvarförutan flotten icke hör till finare matlagning. — Vidare kokas fisk i esaltadt vatten, och ! det saltas först i såsen, hvarigenom endast såsen får smak af saltet, men icke fisken, som i stället får en fadd smak. ; En ytterligare följd af tidig saltning är ock att fisken låter skumma sig bältfe, enär all fisk bör skummas vid uppkokningen. Detsamma gäller äfven i afseende på saltning af kött, som kokas. — Så nyttjas vid steksåsers afredande i allmänhet förmycket smör, hvarigenom såsen icke får den egna köttsafts smak den bör äga, och är för öfrigt! sjelft alldeles tillräckligt fet. — Så nyttjas vid grönsakers afredring och beredning af såser, sammanfräsning af smör ech mjöl, hvilket blott i vissa fall är på sin plats, men på långt när icke i alla, der en sammanblandning af smö : ret och mjölet är vida bättre. Dels är det beqvämare, dels blir smöret genom uppfräsningen mindre drygt och brynes lätt, hvarigenom dessa anrättningar få en mindre god smak. Till vilda rätter nyttjas buljong, der mjölken ovilkorligen bör göra dem smakligare och mildra deras naturliga fräna smak. Samma förhillande äger rum med åtskilliga grönsaker, eburu af olika skäl. — Vid laxsalater o. d. hör det ej till prydligheten att hälla olja, ättika och dylika tillsattser öfver rätterna, utan man serverar dem gerna apart, jemte rätten, för att lemna hvar och en fritt val, att efter behag tillblanda deraf. — Kött till buljonger bör ej tvättas i ljumt vatten på eldeno, emedan det derigenom blir segt, utan i kallt vatten. — Men förf. har ej kunnat i denna öfversigt ingå i detaljer, hvilket skulle medföra för stor vidlyftighet, enär en hel mängd misstag då skulle uppräknas. Utom de gjorda rättelserna äro äfven en hel mängd nya rätter tillagda. Samtliga antalet af tillredningar i förra upplagan 853.;i denna deremot 945. Detta öfverskjuter väl blott med 82 rumror, men genom att flere i den förra upplagan blifvit uteslutna, går det verkliga antalet af tillökta n:r något öfver 100.