— I samma mån som representationsfrågans föredragning i Riksstånden åter nalkas, i samma mån utbryter ånyo desperationen hos några matsmältningsmachiner, hvilka frukta all sådan reform, som kunde göra representationen till något annat, än ett lydigt verktyg i fåväldets händer. Så t ex. talar Minerva i dag om 4det vidunederliga mischmasch, hvaruti hufvudena bland nastionens mänr, nedlagt sina pund; eatt låta cett sådant, snart sagdt oläsbart sammelsurium, som Utskottets Betänkanden (Utskottets Betänkande?), ehvila till nästa riksdag, såsom ett i ebehörig ordning beredt grundlagsförslag, vore edock ingenting mindre, än en skam för allmänena vellet och en smådelse för nationens upplysaning. etc. etc. Det är godt att anteckna sådana utlåtanden från den sidan, som klagar öfver tryckfrihetens missbruk från de liberala bladen. — Svenska Biet frågar i dag för sjette, men icke sista gången: Ar tidsandan verkligen godn; och svarar för sjette gången nej, såsom man väl kunde tänka.