BLANDADE ÄMNEN.
— UTLÄNDSKT OMDÖME ÖFVER MAMSELL BREH-
MERS: HEMMET). Detta arbete har, liksom de
flesta af den utmärkta förfactarinnans, blifvit öf-
versatt på Tyska. I en recension deraf i Blät-
ler fär Litterarische Unterhaltung, der det med
utsökta loford omförmäles, heter det bland an-
nat:
aMen vår känsla stegras, och vårt omdöme blir
allvarligare och högtidligare, om vi djupare intränga
i Förf:s själ och dervid märka, att alla dessa sköna
företräden hos henne endast äro bisaker, en välkom-
men prydnad, under det hennes hufvudsyftning till-
hör ett högre område, nemligen den linie, der det
sköna sammanflyter med det goda och hvarest det
skapas som vi kalla fullkomlig kärlek. Viicke blott
glädjas, upplyftas, förnöjas och bildas; Vi befrias af
henne äfven från den jordiska naturens slagg — vi
blifra bättre genom det vi läsa hennes skrifter. Man
må likväl icke tro att hon predikar moral; nej, hon
visar 083 moralen i handling. En verksam menni-
skokärlek, ingående i de finaste vändningar och sym-
patiserande för menniskans svagheter; en fortfaran-
de sjelfförbättring, för att uppmuntra andra till det-
samma, — sådan är hufvudtankan, grunduttrycket i
hennes arbete. Det är svårt att antyda, med hvilka
fina medel hon fortgår till detta mål; men de bära
alla den sanna konstens stämpel. Den äktaste,lyck-
ligaste humor, friare, Ooriginellare och kraftigare än
den störste Tyske humorists (?) intar första rummet
bland dessa medel. Hon behöfver, för att röja den-
na humor, ofta blott ett ord, eD antydning, ett bi-
namn, hvaraf hon lyckligt uppfunnit en mängd. Hon
stegrar sin humor ofta till sjelfironi, i sanning en
sällsynt konsthöjd hos en skriftställarinna och be-
undransvärd, när den såsom här förenar sig med så
djup innerlighet och så mycken fantasi. Af hvad vi
här sagt, kan enhvar bestämma, hvilken rang hen-
ne tillkommer, icke blott ibland hennes medsystrar,
utan öfverhufvud inom konstens hela område; ja, vi
kunna ej dölja, att vi anse hennes arbeten, inom
den psykologiska humorns sfer, för mönster af stil i
detta ords högre bemärkelse och fullkomligt fria från
hvarje tadelvärdt maner, för foster af ett upphöjdt,
djupt, ädelt och tillika högst Poetiskt sinne.
aSå mycket beröm har man blott sätlan tillfälle
att uttala, och vi äro således pligtige att något när-
mare rättfärdiga det. Att ingenting beundra är lätt,
och Horatius fann det redan beqvämt på sin tid;
men att rättvist beundra är svårare, Inen också mera
tillfredsställande. .
aFörfattarinnan begränsar genast det område hon
valt sig; med hela sitt snilles styrka fördjupar hon
sig i ett helt enkelt förhållande och tillbakavisar allt,
som icke omedelbarligen hörer dit. Deraf denna
fullkomliga afrundning, denna harmoniska jemnvigt
i hennes taflor; detta förhållande är vanligtvis fa-
miljelifvet; hennes bilder äro i ordets rätta bemär-
kelse familjemålningar, ingenting mer och ingenting
mindre; men det vackraste af detta slag, som nå-