STOCKHOLM den 8 April. — Redaktionen har med de sednare posterna från England kommit i besittning af åtskilliga, högst intressanta dokumenter, i afseende på den, för alla nationer så vigtiga och mycket omtvistade frågan om företrädet för ett lands näringar af ett liberalt eller prohibitift tullsystem. Det är bekant, att Handelsministern Huskisson var den, som först år 4823 praktiskt genomdref ett upphäfvande af importförbudet i England på några franska maxtufakturartiklar, och att denna förändring visade goda följder för Englands egna fabrikater i samma väg. Sedermera har dock ett stillestånd egt rum, och de liberala principerna i många år endast uppehållits i skrifter af Englands förnämste författare i statsekonomien, en Mac Culloch,; Bowring, m. fl. Desses skrifter och bevisningar hafva äfven blifvit åberopade i andra länder; men för att mota deras tillämpning, hafva förbudsintressets försvarare, åtminstone hos oss, hittat på det föregifvandet, att ifrågavarande Hrr väl ville predika liberalism, när det angick andra länder, men att, när det beträffade England sjelf, så vore det helt annat, då brydde man sig ej om att tillämpa de teoretiska satserna. Det kan då icke vara annat än högst unplysande, och för handelsfrihetens vänner i allmänhet fägnande, att finna, det ett ansenligt muvemang nu är å bane, just för att nedsätta mförselstullen på utländska handelsartiklar i sjelfva England. En lång berättelse eller report, af Parlamentets Kommitt, är i denna fråga afgifven, som innehåller de mest öfverraskande iberala förklaringar, angående åtskilliga artiklar, af fabrikanter, som sjelfve tillverka dylika för millioner, men likväl anse, att konkurrensen skall verka välgörande på utvecklingen af deras fabriksindustri. Detta betänkande utgör en icke så liten foliovolym, och innehåller derföre så rika materialier, att vi länge kunne dermed sysselsätta våra Läsare. För dagen inskrånka vi oss till, att såsom inledning meddela ett utdrag; af en engelsk tidning, som jemväl är så upplyI sande, att vi kunne högligen rekommendera det : Om man frågar hvad som är en regerings första; och vigtigaste skyldighet, skall säkert enhvar ganska naturligt svara: eatt underlätta folkets bamödaaden att kunna föda sig. Nödvändigheten att undertrycka olydnaden emot lag och öfverhet, ja äfven den att bevara folket emot yttre anfall, äro onekli gen underordnade, ty menniskan måste lefva, innan hon betraktar sättet hvarpå hon lefrer, och för att lefva erfordras ett omedelbart förråd af föda. Men om denna fråga framställes till en Engelsman, eller någon som är bekant med Engelska folkets ställning: ahvad anser Englands regering vara sin första och vigtigaste skyldighet? måste svaret nödvändigt blifva: catt svälta folket och att kasta så många hinder i vägen för det att kunna genom sin indastri och sina färdigheter sjelf föda sig, att en stor del deraf måste dö af hunger, som rötsjuka får, eller söka sin föda ända hos sina antipoder,. Detta skulle blifva svaret, om begge partierna hade den ringaste aktning för sanningen. Engelsmännen äro likväl lurade om de inbilla sig, att denna machiavellistiska styrelseprincip gäller dem allena. Den enda lagliga och rättvisa grund, i stöd af hvilken en regering kan pålägga folket en beskattning, är att derigenom förskaffa en inkomst åt de allmänna statsbehofven; men den enda grund vår regering haft för de utgifter, den pålagt handeln och slöj derna, har städse varit att rikta och gynna någraij enskilda intressen. Några af dessa skattebördor kunna väl tillskrifrvas den nästan otroliga okunnighet om handelns principer, som rådde under den gamla Tory-administrationen; men största delen härflyter från det Pittska systemets öfverdrifna korruption, som offrade alla kommerciella principer och följaktligen ådrog menigheterna de största uppoffringar, för att försona och med sig förena alla korporationer, bolag, föreningar och rika individer, som kunde och ville understödja Pitts välde i det gamla borgherre-parlamentet. Detta system att uppoffra alla principer och allmänna intressen, för att bevara och öka inflytelsen på landets lagstiftande församling, blef så allmänt, att det visat sig svårt till att utföra någon enda mindre reform i handeln och rörelsen, utan att genast uppväcka skrik emot kränksing af någon enskild rätt, några lagliga intressen, privilegier eller monopolier. Detta är belöningen för vår mellankomst i Franska revolutionen och våra uppoffringar under ett blodigt och kostsamt krig, för att återställa Bourbonerna på Franska thronen. Allmänheten är illa underrättad, om hon tror, att statsskulden, så ölverdrifven och tryckande den är, skulle vara den största, ännu mindre den enda olycka, som Tory-krigen ådragit Engelska folket under amerikanska och franska revolutionerna: vida mera j ondt har tillkommit genom det orediga, missbruksdigra och ofördelaktiga handelssystem, som Pitt och hans föregångare införde, i afsigt att erhålla medel! för utförandet af dessa krig.n I eDet är sannt, ast den närvarande styrelsen visar) sig benägen att baträda en annan väg, så långt den kan; och sättet torde bäst antydas af hvad vi här, ofvan anmärkt och visat. Vi vilje börja med WestIndiska och Nordamerikanska kolonierna, med hyvilka vår handelsminister sagt sig vilja göra början i sitt nya system, endast anmärkande, att under det detta närmande tillfri handel otvifvelaktigt skall medföra stora fördelar för de arbetande klasserna i kolonierna, af alla färger, icke den ringaste tanke