2 TT SYSTEN 0007 OA MIRA 08 SAR AME FAVRERE Res
Ibriksstadem Norrköping. Att denna vältalighet är
löfverlägsen och utmärkt, derom är ingen fråga,
och den behöfver också vara det, då den nu måste
anlitas till försvar för bibehållandet af ett i all
männa opinionen så förhatligt stadgande, som det
om husvisitationernpe, likasom förut ofta i fråger
af likartad beskaffenhet.
Jag begärde egentligen ordet för att göra ett
tillägg till mitt förra yttrande i en omständighet,
som jag då förbigick. — Att då undersökningsrät-
ten i allmänhet blifvit utsträckt till det yttersta,
majoriteter. inom de sammansatta Utskotten äfven
för konseqvensen skolat, såsom nu skett, sträcka
den till det alldra inmersta, om jag så får uttrycka
mig, eller till stadgandet, att visitatien äfven å per-
son kan vid tullplats anställas, förundrar mig all-
deles icke, ehuru jag betviflar, att fördelar derige-
nom kunna beredas, i någon mon metsvarande Ae
olägenheter och chikaner, som af detta stadgande
måste blifva en följd. 35 . i Betänkandet före-
skrifver, att sådan undersökning endast må af Öf-
verbetjent vid tullverket anställas; men att Under-
betjent blott äger att anhälla den misstänkte per-
sonen, till dess förstnämnde tjensteman hinner till-
kallas. Om denne icke finner skäl att verkställa
någon undersökning, och en sådan följaktligen icke
kommer att äga rum, kan, efter Utskottens förslag,
någut ansvar icke åläggas Underbetjent, som uppe-
hållit den vägfaramde, ofta till dennes kännbara
lidande. Det är för att erhå;la en lämplig straff-
bestämmelse i detia afseende, så vida nemligen des-
sa otillböriiga undersökningar någonsin skola få
äga rum, som jag nu framställt denna anmärkning.n
Hr Jaecbi ansäg såsom oeftergifligt att stadgan-
det om husvisitationer borde bibehällas, såvida man
ville ega någon verksam kontroll mot oloflig inför-
sel af varor, hvilken lätt kunde ske i anseende till
våra vidsträckta kuster. Ännu vore väl icke öfver-
trädelser af tullagarne egentligen ansedde såsom
brott, men då en författning funnes, borde man
tillse att den vore gällande. Om något rum verk-
ligen funnes, som vore fredlyst från undersöknin-
gar, skulle sannolikt hela ändamålet med husvisi-
tationer förfelas.
Hr Grapenytesser hemställde till dem, som till-
vy tat honom att i sin reservation hafva gjert ohe-
mula beskyllningar emot tulltjenstemannapersona-
len, att de ännu en gång skulle genomläsa denna
reservation. Der hade, bland annat, blifvit ytt-
radt, att det är kändt, att anledningen till flere
Tullembetsmäns skiljande från deras befattningar,
vid friherre Sköldebrands anträde till Öfver-Tull-
Direktörs-embetet var ingen annan, än detta kon-
nivans och korruptionssystem, som vid åtskilliga
tullkammare i så hög grad inrotar sig. Att sådant
nu visserligen icke i lika hög grad som förr kunde
öfverklagas, ete När man talar om husfredens
helgd, borde man erinra sig, att här blott vore
fråga om den brottsliges anspråk å husfred, ty om
en oskyldig störes i sitt hem, äger han anspräk på
upprättelse.
Hr Ehristiersson. aJag önskar, att Ståndet måtte
förena sig åtminstone om den gemensamma tanka,
att Betänkandet bör återremitteras. Man kunde
åtminstone i sådant fall undvika en tidsödande
diskussion om detaljerna, som möjligen kunde efter
återremissen öfverlemnas till Kongl. Maj:ts bestäna-
mande och endast hufvudgrunderna frän Rikets
Ständer utgå. Det är sagdt, att husfreden existe-
rade blott i följd af lagen, och att helgden af den-
na fred således ej finge åberopas, såsom ett hinder
emot lagens fullkomnande i annat fall, än då med-
let skulle orsaka ett större ondt, äm det hvars und-
vikande utgjorde ändamålet. Dessa satser äro obe-
stridligen ganska riktiga, men jag hemställer buru-
vida de äga någon tillämplighet i afseende å 1835
års nu ifrågakomne förordning, då Rikets Ständer
icke hafva någon ovilkorlig rätt att deltaga i den-
na art af lagstiftning eller en slik ursprungligen
utöfvat, samt husvisitationerne i sjelfva verket vål-
lat mera ondt än godt. Ehuru jag sjelf icke är
handlande, finner jag derföre stadgandet om hus-
visitationer högst oantagligt och förkasteligt, då
rätt att verkställa dem icke hvilar på faktisk grund,
utan ett skadligt godtycke, som oftast af en ringa
tulltjensteman missbrukas mot oskyldiga medber-
gare, och känner jag med visshet att eftersöknin-
gar i enskildta boningsrum — (om visitationer i
bodar, magaziner och upplagsrum talar jag nu icke)
— aldrig verkat för ändamålet eller främjat skydd
för fosterländska näringarne och ökat tullintrader-
ne, utan bar dermed mercwndels vållats allmänt
ogillande och stora förargelser. Mängden af alla
öfriga kontroller tyckes mig vara tillräcklig, så
vida de utaf vederbörande iakttagas; men efter för-
slaget, sådant det nu är, skulle Tulltjenstemänpnen
knappast behöfva göra något annat än sofva och
ita, intill dess de anade, att gods, som förmentes
obehörigen i riket hafva inkommit, vore möjligt
att uppleta, vare sig här eller der. — Man försö-
ker sin lycka utan all betänklighet, — I öfrigt in-
stämmer jag med hr Lagergren derem, att stad-
andet i 6:te, 7:de och 8:de S9. om ansvar för an-
Ira resan begångna förbrytelser emot Tullförfatt-
vingarna, är för hårdt och ej blott bordt inskrän-
cas till Borgaren. Ofta har förbrytelser mot Tull:
örfattningarna helt och hållet härledt sig från o-
örstånd, då Beslagaren kan erhålla, som min er-
arenhet känner, några hundrade korkar eller ett
tycke Nankin, derefter iteration skulle beröfva en
borgare sjelfförsörjningsrätten på sätt han lärt, utan
tt få kunna till annat yrke öfvergå.
Hr Öhrström. Mig synes förslaget innehålla en
illt för stor latitud, 1 afseende å straffbes!ämmel-
er för obehörige husvisitationer. Jag talar icke
m beslag för lagbrytaren, men vill skydda den
skyldige. Således tillstyrker jag, att böterna må
itgora minst 100 R:dr för en oskälig undersökning
bodar, utbus och magasiner, samt 500 R:dr för en
ådan visitation i boningsrum.
Hr Gustafsson. Af aktning för andras öfyer-
ygelse vill jag icke sätta mig emot en återremiss.
mellertid vill jag erinra, att Betänkandet, som jag
ör min del godkänner, med stor pluralitet antogs
Utskottet, oaktadt de största talanger uppbjöde
in förmåga att erhålla ett annat resultat. Jag
jelar icke den af flere Tal. yttrade mildare åsigt
m lurendrejarens brott. Tvärtom anser jag dessa
örbrytelser vara i serdeles. hög grad vådliga och