Article Image
sv är mo UAV AVR 5 Ag Pg ES MM OEMAR BAR SAR röst skall jag aldrig bidraga till stadganden, som stå i strid med dessa åsigter. Samme Tal. har yttrat, att då andra undersökningar, t. ex. efter tjufgods, ära tillåtna, enahanda förhållande bör äga rum för upptäckande af olofligen i Riket infördt gods; men han har dervid förbisett den stora skillnad, som i dessa fall företer sig, då nemligen andra visitationer ej kunna anställas, utan att man bestämdt känner det ett visst brott är begånget och att bindande likwelser om delaktighet i samma brott förekommit emot den person, i hvars hemvist man vit anställa undersökning; hvaremot, i fräga om sådana undersökningar hvilkas bibehållande eller afskaffande nu är föremål för öfverläggning, man vill, att dessa skulle kunna företagas endast i följd af lösa misstankar och hämndeller skadebegär, hvartill kommer, att dem upprättelse, som står att erhålla om olofligen infördt gods ej anträffas, på intet vis kan anses tillfyllestgörande, Bör man icke nöja sig med den rättighet, som af ingen, åtminstene icke af mig, bestrides, att vid kusterna, på vär gar och gator, på hviloställen, i salubodar, magasiver och uthus få anställa undersökning efter obehörigen infördt gods; och månne det är af rent fosterländskt nit eller möjligen endast af en alltför långt sträckt ömhet för fabriks intresset, som man påyrkar dessa förhatliga visitationers fortfarande? Fordra icke billighet och rättskänsla, att då fabrikasterna hädanefter, såsom hitintills, blifva bibehållna vid deras monopolium, att ostördt och efter behag taxera hela nationen, de åtminstone ville tillåta hvarje samhällsmedlem att tillgodonjuta fred i sin egen boning? Jag yrkar äterremiss.e Hr Hjort instämde. Hr Billberg. al följd af mitt redan i Utskotten tillkännagifna instämmande i Hr Hallings reservation, önskar äfven jag återremiss af Betänkandet Jag fruktar väl, att icke mycket dermed vinnes; men då Hr Grapengiesser nu synes vilja frånträdal sin kraftfulla reservation, hoppas jag, att åtminstone något önskvärdt resultat skall följa på en återremiss, såvida nemligen Hr Grapengiesser vid ärendets förnyade handläggning i Utskotten tager i be-! traktande hvad han sjelf yttrat i sin reservation, eller att man ieke bör inlåta sig i frestelse. Hr Helsingius. Då Ståndets samtlige ledamöter bhfvit uppmanade att gifva hvar sina tankar tillkänna, vill äfven jag i största korthet förklara, det jag in:tämmer i hvad Hr Arnberg yttrat. Jag delar visserligen Hr Wijks åsigt, att Ständerna icke bordt företaga sig eu detaljerad granskning af ifrågakomne förtattning; men jag kan likväl icke förena mig i nyssnämnde Tal:s yrkande om afslag å Betänkandet. Lika litet kan jag godkänna Hr Werns förslag, att Ståndet, vid återremiss af Ber tänkandet, skulle förklara såsom en gemensam tanka, att de, i vissa åberopade reservationer yttrade äsigter, af Ståndet skulle godkännas. Det är endast i fråga om ett Konsti:utions-Utskottets) memorial, som vid återremiss en gemensam tanka bör af Ståndet uttalas, och jag förmodar, att hela detta förslag härleder sig från Hr Werns hågkomster afll alla Konstitutions-Utekottets mödor i och för memorialet N:o 85, I stället för de af Hr Wern omnämnde reservationer, åberopar jag, såsom ett tjenligt motstycke, Hr Pryfzs vid Betänkandet fogade reservation. Mig synes, att så framt icke alla beslutade stadganden skola helt och hållet eluderas, måste tullvisitationer fortfarande få äga rum, ehuru motbjudande de äro Hr Foenander. Likasom Hr H-lsingius förutsätter jag, att ett sådant uttryck af Ståndets gemensamma åsigt, som det begärda, icke kan åstad kommas eller anses med god ordning öfverensstämmande; men på samma gång anser jag det vara min skyldighet att öka deras antal, som uttala sin opinion i detta ämne, och jag får derföre förklara, att jag beklagar, det inom de förenade Utskotten en majoritet kunnat vin.as, som så bestämt velat attrycka ett så groft hån af medborgares ömtåligaste rättigheter, som det, hvilket igenfinnes i de förenade Utskottens 33 S. Hr Brinck önskade, lika med föregående Tal., afslag å Betänkandet, ehuru han förmodade, att denna åsigt ej kumde göra sig gällande utan genom en återremiss. Yttrade sin förundran öfver, att en hel tjenstemannapersonal blifvit framställd i en å ofördelaktig dager som skett; ansåg 16 S. Regeringsfornen såsom tillräckligt hinder mot bibebälande af de husfreden störande visitationerna. Om rättigheten att anställa dylika likväl skulle bibenällas, önskade Tal., att förrättningsmannen, innan undersökningen må företagas, måtte visa sig hafva leponerat 500 R:dr, då fråga är om undersökning . enskilda boningsrum, 200 R:dr för undersökning . bodar samt 4100 R:dr då fråga är om magasiner, vilka medel skulle tillfalla ägaren eller disponenen, i händelse något förbjudet gols icke anträfades. Hr Halling. Man har föreställt sig, att om Beänkandet afslogs, hade man derigenom vunnit hvad n deltagare i Betänkandet önskat, nemligen ett iberalare system; detta är icke förhållandet, ty i ådant fall qvarstår 1835 års författning oförändrad ned sina stadganden om visitationer å person och enskildta boningsrum. Jag anser deremot, att en terremiss bör beslutas och jag gillar fullkomligen yftemålet med Hr Werns förslag. Någon propoitron kan visserligen icke nu göras å ett beslut m hvad som skulle anses utgöra Ståndets gemenamma tanka, men hvarje ledamot kan under di-lfö kussionen uttala sin åsigt, och dertill wuppmanarfi ag Ståndets Herrar Ledamöter. Man frågar, hvars f: ill detta skulle tjena? Jag svarar, att ändamålet st r ganska vigtigt, ty det gäller att få veta omlb orgare-Ståndet vill behålla dessa i allmänna om-ja ömet förhatliga visitationer., Hr Ballström. Att husvisitationer i allmänhetla kola vara förhatliga för lurendrejare och lagbry Js are, vore alldeles icke underligt, men laglydigalo indersåter har af dem intet att frukta; imellertid lo: e..nades derhän med hvad rätt detta stadgande ju ibekälles. i Hr Rydin kunde icke, ehuru han ogillade Be-lsö änkandet, instämma i en Tal:s åsigt, att Ståndet vorde såsom gemensam tanka antaga några åbero-t; ade reservationer. Önskade helt enkelt återremiss. li Hr Lagergren. Man bör visserligen alitid re-fö pektera husfredens helgd, men tillika akta sig förli PR WD OÖ Hi VP d O!: Ö MM -I FO YA FP MM I B —KA MK i hd —RR mm OO DD OMR

1 april 1841, sida 7

Thumbnail