— — — N:o 47, i anl. af väckta fråg om tillägg vid 27 S. 2 Cap. af Krigs-artiklarn Utskotten tillstyrka följande tillägg tilljS. 29: N kar han (förman) till ordres, som han i tjensten u gifvit, vare lag samma; men afstyrka, att unde lydande i vissa fall skola få vittna om hvad de, e1 ligt erhållne ordres verkställt, såsom för samhäll ordningens vidmakthållande störande och för fö mannen äfventyrligt. — — — N:o 48, i anl. af en utaf Just Ombudtmannen väckt fråga om prygel:traffets a skaffande. Utskotten hemställa: aatt Rikets Stär der anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes, genom al män Författning, förordna: 1:0 att bvarken för beväringsmanskapet eller öfj riga armeen bestraffning med prygel må ega ru: annorlunda än efter domstels utslag, och att såda bestraffning följaktligen icke af befälhafvare elle förman extra judieielt ålägges; att i fredstid må mindre det, genom Kongl. Brefvet till högsta Mi litärbefälhafvaren på Gettiland den 21 Mars 1811 för beväringsmanskapet på ön fastställda militär bestraffningesätt antagas, i afseende på sådant man skap i öfrige delar af Riket, än ock enahanda Rät tegängs-ordning, som, beträffande förbrytelser, de de ej innefatta egentligt mil:tärbrott, gäller på Gott land, tillämpas, då bevärings-skyldig från anna ort i Riket för dylik förseelse till ansvar ställe ech 3:0 att den ändring i 1798 års Krigs artiklar som, genom 8 . i Kongl. Circuläret den 26 No vember 1812, blifvit gjord, så väl i straffet för vis sa uti sistberörde lagrum uppräknade brett, som fråga om rättigheten att bestraffningen ålägga, jem. väl må ega tillämpning, då någon af manskape vid Gottlands beväring begått sådant brott; doch att samma bestraffning skall utsättas i öfverensstämmelse ned de uti Kongl. Brefvret den 21 Mar: 1811 stadgade grunder. Reservationer äro anför: de af flera Ledamöter, som anse prygelstraffets to. tala afskaffande vådligt för disciplinen. — — — N:o 49, ang. att Ståndrätt, jemväl i fredstid, skulle få afdöma vissa förseelser som af krigsman begås. Utskotten afstyrkte förslaget. — — — N:o 50, i anl. af motion om uppbäfvande af all verkan utaf Kongl. Brefvet d. 12 Juli 1839 ang. iakttaganden vid skatteköp. Utskotten afstyrkte motionen; äfvensom i — — — N:o MM, förslaget att bestämma den tid, hvarifrån författningar skola anses gällande, som uppläsas på predikstolarne; samt i — — — N:o 52, upphäfvandet af Kongl. Plakatet d. 12 Jan. 1726 samt Kongl. Brefvet d. 2 Maji 1751, om oloflige sammankomster i enskilte hus till gudstjensts förrättande. — — — N:0 53, i anl. af väckt motion om öfverseende af instruction och taxa för justering af mått och vigter. Utskotten föreslå: att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det de i detta ämne utkemne särskilde stadgar öfverses, och med deras upphäfvande genom en allmän Författning förordnas, om hvad så väl justerare och krönare, som innehafvare af mått, mål och vigter samt varukäril, de der böra viss rymd innehålla, hafva att sig rätta, och att i sammanhang dermed lämpliga arfvoden för justering och kröning till utfärdande taxa mått: bestämmas Utskotten agifva förslag till ny taxa för justeringen. — — — N:o 34, i anl. af väckta motioner rörande Jude-reglementet. Utskottet föreslå: aatt Rikets Ständer, hos Kongl. Maj:t i underdånighet tillkännagifva sin önskan, att Judar icke må tillåtas hädanefter i Riket sig nedsätta;, samt uatt Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånigbet anhålla, det tillämpningen af de under år 1838 i afseende på Mosaiske trosbekännare utfärdade Författningar måtte inställas, samt Reglementet af den 27 Maj 1782, med deruti för är 1832 gjorde ändringar och tillägg, åter för de redan i Riket med behörigt tillstånd varande Judar i kraft ech verkan inträda, intilldess en ny, fullständig och ändamålsenlig Författning i afseende på Judarnesl så väl borgerliga som religiösa förhållanden kan varda utarbetad och af Rikets Ständer, så vidt på dem ankommer, godkänd.o Flere reservationer äro häremot anförde, och Prof. Thomander har tillstyrkt udet måtte Rikets Ständer för sin del i underdånighet förklara, att, i händelse Kongl. Maj:t icke skulle finna för godt att lemna nådigt bifall till hvad i första momentet blifvit hemstäldt rörande förbud för Judar att sig i Riket hädanefter bosätta, det lagliga förhållandet i afseende på Judars rättigheter och skyldigheter här i Riket bör för framtiden återgå till hvad derom för den 30 Juni 1838 stadgadt varit; men att i molsatt fall Rikets Ständer för sin del i underdånighet föreslå de förändringar i hittills gällande författningar, hvilka innefattas i ett förslag som Professorn afgifvit till förordning ang. Judars skyldigheter och rättigheter. — — — N:o 55, ang. tillämpningen å de utskiftade Kronoparkerna på Öland af K Förordningen om jordafsöndring. Utskottet föreslår, att motionerna icke må till någon R. St. åtgärd föraaleda, . Lag-Utskottets Utl. N:o 478, med förslag till sammanjemkning af Riks Ståndens fattade beslut ang. Förliknings-Comiteers inrättande. Utskottet föreslår voteringsproposition i förstärkt Lag-Utskott, emellan de tvänne skiljaktiga meningarne, hvilka likväl bägge afse åtgärd för stadgande af reslementen för Förliknings-domstolar. c — — — N:v 179, i anl. af återremiss af Utskottets endast af Borgare-Ståndet bifallna förslag till ändringar i ansvarighetslagen för Stats Rådets Ledamöter. Utskottet har i följd af återremissen ändrat sitt förslag i några få punkter och nu fgifvit fullständig redaction till ny ansvarighetsag; emot hvilken flera reservationer blifvit anförda. — — — N:o 480, angår åtskillige återrenisser ifrån Borgare-Ståndet af redan genom tre stånds beslut gillade Utlåtanden. — — — N:o 4814, i an), af fråga om afifvande af förslag till de lagförändringar, som kunia anses behöflige till följd af R. St. fattade belut om ett nytt myntsystem. Utskotten anse in