kels sednast församlade Stander, 1 Ssansmaunhangs med
den af dem hos Kongl. Maj:t gjorda underdäniga
anhållan om bestämmandet af stadigvarande tullaf-
vifter å spanmål, föreslagit, att till Kongl. Maj:ts
disposition må öfverlemnas inkomsten af dessa tull-
ifoifter, för alt användas till undsättning åt in-
byggare i de orter, som af missväxt hemsökas, samt
att Kongl. Maj:t nu i nåder förklarat sig fiuna des-
sa framställningar så i ena som andra afseendet än-
lamålsenliga, på sätt en i ämnet till Rikets Stän-
ler vid innevarande Riksdag afgifven Pro zz
Hd r P
I
a mm pm
innehaller; vid hvilket förhållande och då Rikets
tänder redan antagit denna Proposition, i hvad
lensamme angick bestämmandet af en stadigvarande
spanmälstull, Utskotten anse sig böra tillstyrka Ri-
kets tänder alt äfvenledes lemna bifall till det
frågaställda, bär ofvan omförmälda, användande af
ien för inkommande utländsk spanmål inflytande
ullintägt.
;:vad dernäst beträffar behållningen å 31830 års
span måls creditiv, uppgående, enligt den beråkning:
leraf, som iden Kongl. Propositionen inuefattas, till
en summa af omkring 595,000 R:dr, som dock af upp-.
rifna orsaker ansetts komma att minskas med icke
mindre än 300,000 B:dr, och hvilken behållning
Kongl. Maj:t likaledes äskat för ifrågavarande än-
damål, så anse Utskotten sig böra, uppå dei Kongl
Propositionen uppgifna skäl, tillstyrka Rikets Stän
der att äfven härutinnan !emna hifall till hyad säå-
lunda blifvit föreslaget och äshadt.
Hvad slutligen vidkommer frågan om ett ser-
skildt cereditiv, som, i händelse af inträffande be-
hof, må kunna förskottsvis och mot ersällning
från de först inflytaude tullafgifterna för spannmål
vara för undsättning till behöfvande i missväxtår
att tillgå, hemställer Utskottet, att Rikets Ständerj
ville, med bifall till Kong! Maj:ts Proposition äf-
ven i denna del, för berörde ändamål, å Riks-!
välds-Contoret anvisa ett creditiv af 100,000 R:dr
B:co.
Med anledniag deraf att K. M. ansett dessa till-
gångar dels böra användas till läneunderstöd åt
socknar och menigheter, som komma i behof af un-
derstöd, och dels till gåfvor ät de genom felslagnal!
skördar mest blottställda utan återbetalningsskyl-!!
dighet eller till räntefria låne-försträckningar utan
annan säkerbet, än läntagarnes personliga förbin-
delser, förklara Utskotten detta senare sätt alt bi-
springa nödlidande genom gåfvor at Statsmedel ic-
ke vara lämpligt, då vissheten om att på sådant
vis blifva hulpen lätteligen hos de fattiga kunna
alstra och underhålla lättja och håglöshet att sjelfva
efter förmåga söka bidraga till sitt uppehälle. Äf-
venså anse Utskotten det geuom erfarenheten hafva
visat sig, att Statens understöd genom låne-biträden
i spanmål eller penningar, på sätt som hittills van-
ligen skett, ofta varit mindre ändamalsenliga samt
till och med verkat menligt.
Utskotten hysa den öfvertygelsen, att den utväg,
som i allmänhet företrädesvis bör väljas för afbjel-
pande af nöd, som uppkommit till följd af miss-
växter eller andra olyckor, är att, på sätt jemväl il.
Kongl. Maj:ts Proposition finnes omförmäldt, be-
reda de behöfvande tillfälle att genom arbete för-
skaffa sig försörjning. Då Stats-Utskottet, äfven
tillstyrkt beviljandet af ätskilliga anslag till vatten-
aftappningar och utdikningar för beredande af od-
lipgs-företag, väg-anläggnivgar, m. il. större all-
männa arbeten, så torde, i det fall, att dessa för-
slag vinna Kikets Ständers bifall, äfven derigenom
vara beredda serdeles gynnande tillfällen för nöd-
ställda personer, att genom arbete förtjena sitt up-
pehälle.
På kgrund af hvad Utskotten sålunda anfört,
hemställa, Utskotten att Rikets Ständer måtte,
med gillande och antagande af Kongl Maj:ts Pro-
position i hvad den rörer låns utgifvande till nöd-
ställda emot menigheternes gemensamma ansvarig-
het derför, avhålla, att sådan understöd likväl må
lemnas så sparsamt som möjligt och vid tillfällen
af allmän och ytterlig nöd i en landsort, samt att
tillfälle må, så vidt möjligt är, öppnas de behöf-
vande att genom arbete törskaffa sig försörjning,
och att för sådant ändamål måtte, på sätt Nongl
Maj:t kan finna tjenligast, införskaffas uppgifter på!
de allmänna arbeten, hyilka inom hvarje län kun-)
na lämpligen företagas, såsom landt- och sjö-kom-
munikationers förbättring och odlingar genom sjö-l
ars sänkning och mossars uttappning m. m., samt
hvilka utvägar, som kunna anses tjenliga för upp
muntran och underlättande af binäringar; hvaref-
ter, och då, med ledning af dessa uppgifter, under-
sökningar blitvit anställda om möjligheten af hvar-
je företag och de fördelar, som deraf äro att på-
räkna, samt i hvilken mån enskilde inom hvarje
landsort kunna finnas hugade att dertill lemna bi-
träde, det torde vara lämpligast att, då missväxt!
eller annan allmän olycka inträffar, lemna de be
höfvande undsättning, hufvudsakligen endast på det
sätt, att dem erbjudes utförande af något sälunda
på förband beredt allmänt arbete, helst inom eller
i närheten af deras hemort. ;
Slutligen anse Utskoften sig sakna skäl ait till-
styrka Kikets Stände:s bifall till Kongl. förslaget,
att, utaf de för undsättningar disponible medel, en:
lämplig samma må medgifvas till användande, an-
tingen till gåfvor åt de genom felslagen skörd mest
blottställda, utan återbetalnings-skyldighet, eiler till
räntefria lån-försträckningar, utan annan säkerhet,
än läntagarnes personliga förbindelser.
— — — N:o 180, ang. inrättandet af Sock-)
ne-magasiner, samt N:o 181, ang. åtgärder till af-
hjelpande af nöden 1 Dalarne, äro i alla delar af-
styrkande.
— — — N:o 4853, i anl. af väckt fråga
om förändring i sättet för fångars skjuts och trans-
porterande. Utskotten afstyrka förslaget, att fån-
gar, då de från en ort till annan försändas, skola
transporteras gående, men tillstyrka, att Rikets
Ständer ville hos Kongl. Maj:t anhålla, att före-
skrifterna, angående det antal hästar, som vid fors-
ling af fångar användes, må förändras på det sätt,)
att vid sådan skjutsning ej mer än en person måj
få åka efter en häst och ej mer än fyra personer:
efter tvänne hästar, den skjutsande dock oberäknad.:
Lag- samt Ekon.-Utsk. Utl. N:o 53, ang.)
byggnadsskyldigheten å Prestgårdar på landet, Ut-
skotten tillstyrka Rikets Ständer, att anhälla, det!
Kongl. Maj:t täcktes antingen i nåder låta utför-i
P
2
Ia ot Rol itla Panlemente. i afseenda 2 so os
-— u-v öm vv
AA w— på
rf fa ——
-— — pt. FJ AA RA LL KA
re