mot, om all fångtransport skulle undvikas, icke mindre än 240 Häradsoch Stads-fängelser, med dertill erforderlig bevakning, blefvo behöflige. Det bör ej heller förbises, att på de flesta af dessa ställen, der bevakningen, lemnad på egen hand, skall tagas af den foikklass, ur hvilken de flesta brottslingar utgå, någon ändamålsenlig bevakning, grunded på detta system, icke kan tillvägabringas, äfvensom att fängarne, som under en ransakning möjligen länge kunna få vara inneslutne, komma att sakna all tillgång på moralisk vård; deremot om fängelsernas antal minskas och i allmänhet förläegas på tjenliga punkter, kan koutroll öfver bevakningen åstadkommas och moralisk tillsyn öfver fångpersonalen tillvägabringas. Utan att här uppsöra någon caltcul öfver de o!ikal byggnadsoch bevaknings-sätten, förmodar jag hvar och en böra inse, att mycket stora besparingar, gevom den koncentrerade anläggniggen, kunna göras, och att ändamålet, nemligen fångarnes systematiska behandling, säkrast härigenom bör vinnas. Häri hafva Anders Larsson från Upsala län, Sven Hceurlin från Kronobergs län, Anders Nilsson från Östergöthland, Nils Pehrsson från Örebro län och Peter Pehrsson från Jönköpings län instämt. Jemväl hafva lir P. J. Lagergren mot Utlåtandet sig reserverat, samt Hr Professorn Doktor Thomaner och Hr Wedberg åberopat sine vid Betänkandet N:o 89 fogade reservationer. — — — N:o 463, i anl. af Kongl. skrif. velsen ang. jemkning i Provinsen Skånes ordinarie rotering, m. m. Utskotten tillstyrka: att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t anmäla, att de, med gedkännande af hvad Kongl. Maj:t i ämnet åtgjort, jemväl för deras del, till vederbörandes efterrättelse fastställa den uppgjorde rote-jemknings-längden. — — — N:o 464, i anl. af väckt fråga om dels skyndsam verkställighet af rote-jemkningen i Westerbottens och Norrbottens län, och dels rättighet för vederbörande rotehållare vid Westerbottens Regemente att erhålla utdelning af de rotefribetsmedel, hvilka af vacante rotar inom nämnde län! till Statsverket influtit. Utskotten hafva ansett någre åtgärder i dessa hänseenden icke af nöden. — — — N:o 465, i anl. af väckt motion om upphörande af en del Quarantaines-afgifter. Utskotten afstyrka densamma. i Öfrige utlåtanden afse blott återremisser i mål,! der redan tre stånd fattat beslut, ända till — — — N:o 178, i anl. af väckta frågor om förändring af och lindring i beskattningen å Qvarnar, m. m, Utskotten anse: det vara alls deles nödvändigt för undanrödjandet af de nunva-; rande stora olikheter och mindre rättsenliga för hållanden, som vidlåda beskattningen 3 qvarnar, att de grunder, som härvid nu gälla, bringas till likhet; och är det äfven, i Utskottens tanka, alldeles tydligt, att hela denna beskattning bör beräknas efter bevillning samt grundräntorna å qvarnverk: försvinna, hvarigenom vunnes, dels att nämnde beskattning blefve rättsenlig och ställd i riktigt förhållande till den öfrige beskattningen i Riket, dels att det oformliga deruti, att qvarnarne nu erlägga siva skatter efter olika grunder, komme att undanrödjas, och dels slutligen, att derigenom upphörde behofvet af den återhållande kraft, som hiltills måst göra sig mer eller mindre gällande vid frågor om nya qvarnars anläggande, i och för skyddande af äldre sådana verk. Då likväl Stats-Utskottet, vid denna riksdag, afstyrkt förändring uti de hemman åtföljande grnndskatter och ansett anledning icke förekomma att, Itill förmon för egare af qvarn och sågverk, göra undantag från denna grundsats, samt dessa Utlätanden härutinnan redan vunnit Rikets Ständers bifall, så hemställa Utskotten, att, då, till följd häraf, nägon förändring vid innevarande Riksdag uti beskattningen å qvarnar icke kan vidtagas, Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t anhälla, att genom vederbörande embets-myndigheter måtte utredas, byilka och huru många qvarnar äro skattlagda samt grundränta åsatta eller till rustning eller knektehåll indelda, samt att Kongl. Maj:t, sedan detta, jemte beloppet af grundräntorna m. m., sålunda blitvit fallständigt uppgifvet och beräknadt, täcktes meddela Rikets näst sammanträdande Ständer nådig Proposition om upphörande af grundskatt å qvarnar, samt vidtagande af de åtgärder, som i: sammanhang dermed blifva af nöden. Utskotten tillstyrka äfven att Rikets Ständer anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder förordna, att husbehofs-mjölqvarnar må få finnas i samma hus som tullzmjölqvarnar, med skyldighet likväl att sådant till de årliga TaxeringsComitterna uppgifva, samt i öfrigt dervid iakttaga, hvad Lag och allmänna Författningar bjuda. — — — N:o 479, i anl. af Kongl. Propositionen ang. åtgärder till behöfvandes undsättning i missväxtår. Kongl. Maj:t har af Rikets Ständer äskat, ej mindre, att hela den för inkommande utländsk spanmål inflytande tull-intägt, jemte beThbållovingen ä 4830 års spanmåls-creditiv, må till I Kongl. Maj:ts nådiga disposition öfverlemnas, för latt, efter iuträffade missväxter, kunna till behöfvandes nndsättning användas, än äfven att Rikets Ständer måtte anvisa ett serskildt creditiv, som, i bändelse af inträffande behof, må kunna förskottsvis och mot ersättning från de först inflytande Itullafgifterne för spanmäål vara för ändamålet att tillgå. Af dessa tillgångar har Kongl. Maj:t ansett len del böra reserveras till oundvikliga direkta undT sättningar och sålunda, enligt stadgade grusgder utlemnas såsom lån under socknarnes eller menigheternes gemensamma ansvarighet för det erhållna bidragets återbetalning på bestämda tider, utan ränta, med åliggande för menigheterna sjelfva att om anskaffande af säd och dess utdelning föranstalta, samt återstoden disponeras till förskott åt menigheter vti de genom missväxt lidande orter, i och för utförandet af allmänna arbetsföretag samt, då tillfällen härtill saknas, jemväl till verkställande af större arbeten för Statens räkning, med syftemål Jatt åt blottställda orters invånare bereda en eljest Isaknad dagspenning. Kongl. Maj:t har derjemte löfverlemnat åt Rikets Ständer att, efter pröfning af förekommande förhållanden, bestämma det belopp, hvartill det anvisande nya creditivet må fastJAA har Kanal Av rr MM AP AR ag