Tauac fIKXSCapstorhandungarnt i Itragan om anslag
för fångvården, funnit berörde åsigter, jemte de
facta, hvarpå de hvila, i flere delar bestridde,
jag ansett mig uppmanad, ieke allenast att fram-
träda till ett försvar för hvad jag anfört, utan
äfven att meddela några upplysningar i ämnet,
som, vid dess bedömande, icke torde sakna vigt.
Jag har befarat, att om jag i detta fall iakttog
tystnad, skulle det kunna anses såsom ett er-
kännande att mina uppgifter varit oriktiga, eller
att jag funnit de af mig yttrade omdömen ve-
derlagda, och jag kan icke medgifva att så är.!
Det hade visserligen varit min önskan att, förr
än nu skedt, kunna fullgöra den förklaringsskyl-
dighet jag sålunda ålagt mig; men mina många
och trägna embetsförrättningar hafva hittills lagt
hinder i vägen derför, likasom de äfven, för det
närvarande, hindra mig ifrån att,så omständligt
jag skulle vilja, behandla denna vigtiga samhälls-
fråga.
För att med mera redighet kunna till vederlägg-
ning upptaga de anmärkningar, som blifvit gjorda
i afseende på Filadelfia-systemets användande, och
vid de af Rikets Ständers sammansatta Utskott pre-
jekterade anslag dertill, torde det vara nödigt, att i
serskilda punkter, inneattande hvar för sig de olika
föremålen, sammanföra dessa anmärkningar och söka
besvara dem.
De hufyudsakligaste äro följande:
4:0o Alt fördelarne af de begge penitentiärsy-
stemerna ännu icke voro nog utredde och af er-
farerheten pröfvade, samt att det således vore
för tidigt att afgöra, hvilketdera borde kafva fö-
reträde: Att Pensylvanta-methoden, som i Eng-
land skulle hafva varit försökt ett år, sedan blif-
vil förkastad: att fängelset i Filadelfia icke mot-
svarat sill ändamål, och att det ej blifvit efter-
löljdt af något nytt försök i denna väg; samt alt
man numera icke ens talade derom.
För att kunna afgöra första delen af denna an-
märkningspunkt, mäste man till en början nöd-
vändigt känna, huru läng tid de olika methoder-
ne blifvit tillämpade. kbnligt hvad officiella hand-
livgar derom upplysa, grundlades det Auburn-
ska systemet redan år 4816 ehuru det först kom
till full verksamhet år 1823, och användes efterhand
i 435 fangelser. Ar 1829 infördes Philadelphia Metho-
den, och 9 fängelser uppbyggdes sedermera i enlighet
dermed. Då således det förra blifvit pröfvadt i me-
ra än 48 år, och det sednare i 42 år, synes mig
tillräcklig erfarenhet om de serskildta methodernas
fördelar och brister kunna vara vunnen. Att man
också användt tiden till komparativa granskningar,
synes bäst deraf, — att alla, på de 7 sista åren
byggda fängelser äro uppförda och administrerade
efter Philadelphia systemet. Detta erfarenhets-resul-
tat är onekligen ett bevisande Argument för det
sednare systemets företräde och innefattar en fak-
tisk vederläggning af det påståendet, att Philadelfia
fängelset cicke blifvit efterföljdt af något nytt för-
asök i denna väg.
Hvad derefter angår den framkastade uppgiften:
att Pensylvania methoden tärer hafva varit försökt
i England ett år, men sedan öfvergifyen; så torde
det vara nog att upplysa, att ett, efter den ädle
mennisko vännen Howards plan, hvilande på princi-
pen af fullkomligt afskiljande, redan år 4790 i Glow-
cester uppbyggdt fängelse med framgång förvalta-
des i 47 år, och att det sedan förföll endast derfö-
re, att man, vid det ökade fångantalet, måste afvi-
ka från den sträega ensliga celiförvaringen. 1 Glas-
gow har alltsedan 4824, säledes öfver 46 år, samma
fångförvaringssystem, som vid Chery Hill i Phila-
delfia år 1829 antogs, blifvit följdt, och 4838 var
man betänkt på fängelsets utvidgning). Man har
sedermera så mycket mindre förkastadt metihoden,
som tvärtom, genom en Parlaments akt år 1839,
blef bestämdt, att det Auburnska systemet, som i
Stor Britanien varit i verksamhet sedan 18533, skul-
le aflösas af det Piladelphiska, och att man just nu
är sysselsatt, att, enligt sistnämndejsystem, i sjelfva
London uppföra ett stort modellfångelse för 300
fångar, efter en af General Inspektörerne Crawford
och Russel utarbetad förträlMig plan, — frugten af
en mångårig erfarenhet och grundliga studier i den-
na förvaltningsgren.
För öfrigt kan här vara lämpligt att upplysnings-
vis tillägga något om de öfriga anläggningar som i Eu-
ropa i denna väg blifvit gjorda. I Canton Waadt i
Schweitz är Philadelphia methoden införd och använd
sedan 1834, i Luusunne sedan 4838 i Warschau
sedan 1835, i Gent sedan 1838 och i Paris, uti ett
der inrättadt modell-fängelse, äfven sedan sistnämde
år. I Preussen är man sysselsatt att tillvägabringa
stora reformer i samma anda. För detta ändamåll
har nuvarande Konungen, genast efter sitt uppsti-
gande på Thronen, kallat D:r Julius till Berlin;
och sednare har H. Maj:t befallt att den hos oss
utkomna skriften: Om straff ech straffanstalterp
skall öfversättas och förses med ett företal af Juli-
us, för att bereda allmänna opinionen till de för-
ändringar som förestån. -
Slutligen torde jag, såsom ett vigtigt bidrag, och
till närmare upplysning om hvad man tänker om sa-
ken i sjelfva Amerika, få meddela utdrag af ett bref,
dateradt New York den 27 April 4840 från en upp-
lyst landsman, NordAmerikanska konsuln i Stock-
holm, Hr C. D. Arfvidsson, som under ett års vi-
stande i Förenta Staterna noga undersökt fängelse
administrationen derstädes, och i afseende derpå
samlat en mängd vigtiga handlingar och antecknin-
gar, hvilka dock alla, vid en inträffad olyckshändel-
se på hafvet, under hemresan, ty värr! gingo för-
lorade.
Hr Arfvidsson yttrar sig sålunda: Det var mig
amycket kärt erfara, att något hopp nu finnes om
ede förbättrade fängelsesystemernas införande i Syer-
(ge.n — — — — Sedan jag nu åter med egna ö-
gon sett de olika systemerna i full verksamhet på
ade ställen, der de blifvit utförda istor skala, såsom
aPhiladelphia, Singsing och Wethersfield, och med all
noggrannhet jemfört deras resultater, tvekar jag ej
alängre att bestämdt förklara mig för Philadelphia-
systemets stora Ööfverlägsenhet och betyäliga för.-
uträde for det Auburnska. Striden här i landet e-
amellan de båda systemernas vänner fortfar väl än-
nu uti tillfälliga skrifter, men seg:TR är rRumera
avbestridlig för det Philadelphiska. Om förbättrin-