(PT OPUS. TOILJCT.) STOCKHOLM den 22 Mars. Med snällpost ankommo i går morgon tidningar från Paris af den 8, från London af den 9, samt från Hamburg af den 43 dennes. FÖRENTA STATERNA. Vigtiga underrättelser från detta land hafva med sista paketskeppet från New York ankommit till Europa. De gå til den 47 Februari. Representanternes hus i Washington hade af presidenten begärt kommunikation af den skriftvexling, som förefallit emellan Amerikanske Stalssekreteraren för utrikes ärenderne, Hr Forsyth, och Engelske ministern i Washington, Hr Fox, i MLeodska affären. Då dessa dokumenter inkommo till kongressen, remitterades de till kommiten för de diplomatiska ärenderne, hvilken i ämnet skulle afgifva utlåtande. Detta hade nu inkommit och var affattadt i en ganska fientlig ton emot England. Såvida den nye presidenten Harrison och hans politiska vänner kunde anses dela de åsigter, som uttala sig i detta betänkande, så hade man all anledning befara ett krig emellan de båda makterna; men lyckligtvis uttrycker betänkandet endast den numera afgångne presidenten van Burens och hans partis åsigter och sinnesstämning i afseende på tvistepunkterne med England, och general Harrison och hans vänner inom kongressen äro ingalunda så krigiskt sinnade, som dessa. Man bör således hoppas, att den nye presidenten, som numera sedan den 4 dennes förer regeringstömmarne, finner utvägar att föra den MLeodska saken och de andra tvistefrågorna med England -till ett slut, som icke invecklar landet i krigets olyckor. Det omtalta kommite-betänkandet säges både i Nordamerikanska och Engelska tidningar, egentligen vara en partiskrift, sammansatt för att bereda den nya administrationen förlägenhet redan vid dess första steg på banan. Alla Harrisons politiska vänner i kongressen hade yttrat sig högt emot betänkandet, hvilket deremot försvarades af van Burens parti och administrationens organer. Något annat beslut hadeännu ej blifvit fattadt al kongressen, än att betänkandet skulle tryckas, hvilket beslut togs med 4103 röster emot 68. Det ifrågavarande betänkandet är ganska vidiyftigt, och hade ännu ej i sin helhet hunnit intagas i de Engelska tidningarne, hvilka deremot af detsamma meddela åtskilliga utdrag. Det är författadt af ordföranden i kommitten för diplomatiska ärenderna, Hr Pickens, från Södra Carolina, hvilken NewYork Express karakteriserar såsom en af dessa dunderoch blixttalare, hvilka råma som en tjur när de öppna munnen till och med om det mest obetydliga ämne., Betänkandet börjar med en historik öfver sjelfva händelsen, som gilvit anledning till tvisten, nemligen Amerikanska ångbåten Carolines uppbrännande i December 48537 af Engelsmännen, på Amerikanska gebitet. Fartyget tillhörde — heter det — en aktningsvärd medborgare i staten NewYork, Hr Wells i Buffalo. Den begagnades såsom kommunikationsmedel emellan Amerikanska stranden och Navy-Island, på hvilken ö en hop missnöjde Canadenser fattat posto. Denna spekulation kunde icke anses otillåten, och intet bevis hade blifvit framlagdt att fartyget fört ammunition eller andra krigsförnödenheter till personer stadda i uppror emot Engelska regeringen. På sin höjd, heter det, har måhända en liten 6-pundig kanon funnits ombord men den hade tillhört en privat resande person Men om fartyget också verkligen fört kontra: band, så hade dock Engelsmännen ingen rättig het att förfölja och uppbränna det på neutral område. Caroline hade blott en enda da; varit begagnad till färja, och likväl hade d Engelska autoriteterna ansett sig tillständigt at! utsträcka sin jurisdiktion på Amerikanskt gebit och der med våld sätta den i verket. De En: gelska autoriteterna tilläto sig att kalla Caroline ett sjöröfvare-skepp. Sjöröfvare äro fribytare menniskoslägtets fiender, och en utmärkt juris har betecknat dem såsom varande utan flagga och nationalitet. I värsta fallet hade likväl Caroline, endast varit ett fartyg, som fört understöd ull i uppror stadda främlingar. Hvar förvexlade man väl uppror med sjöröfveri? ) England är ingen grundsats mera helig än den att den, som beträder Englands jord, står unde E noolslta lJacancgc ceckvdda AOvad ckölle Enelanc