3,4181,180. Med den 4 Juli 1842 inträder Clayska
billen i full tillämpning, och då blifver tullen å allt
stångjern, utan afseende på tillverkningssättet, 2C
procent af fakturavärdet, med tillägg af frakt, d. v
s. lägre för det engelska, så länge dess pris å till.
verkningsstället är lägre och frakterna derföre lägre
West-Indien, Syd-Amerika, Goda Hopps-Udden
Ost-Indien och Australien. Omedelbara införsel
frår Westindien, helt och hållet med Svenska fartyg
Rdr 935,690, eller omkring 60 7, proc. mindre är
förutgående året, och deraf för 43,620 Rdrfrån Hayti
Ingen omedelbar utförsel. Förnämsta införsels-ar
tiklarna socker och kaffe. Ett enda Svenskt farty;
hade besökt Hayti.
Införseln från Brasilien Rdr 2,578,6410, eller närs
77 proc. mer än förra året, nästan uteslutande mec
Svenska fartyg. Utförseln Rdr 353,420, eller om
kring 413 ; proc. mindre än förra året, 99 !; proc
med Svenska fartyg. Förstnämnda artiklarna fö!
inforseln . socker, kaffe, hudar och skinn; för utför-
seln : stångjern och trävaror.
Ingen omedelbar införsel från länderna vid La Plata:
floden, men en utförsel med Svenska fartyg beräknad
till Rdr 20,240.
Till Montevideo kommo 7 Svenska fartyg om 925
läster; och afgingo derifrån 6 om 669 läster.
Till Goda Hopps-udden en utförsel af Rdr 11,490
neml. bräder, tjära och buldan.
Införseln från Ost-indien Rdr 406,960, eller 8 ?.
proc. mer än året förut, och deraf 99 ?; proc. mec
Svenska fartyg. De förnämsta föremålen voro 1,483,34t
TE socker och 514,147 kannor arrak. Utförseln Rdi
507,080, eller 82 procent med år 4838, hvara
97 procent med Svenska fartyg. Den bestod huf-
vudsakligen af stångjern, stål, bräder, tjära, se
gelduk o. s. Vv. 7 Svenska fartyg om 942 !, läste!
ankommo från Ostindien och 44 Svenska om 1,387
samt 2 Storbritanniska om 4530 läster afgingo dit
För första gången upptaga Tullverkets specialer er
utförsel till Australien, med ett Svenskt fartyg om
63 laster, bestående af bräder, jern, segelduk, tjära
beck m. m. beräknadt till ett försäljningsvärde a
Rdr 4142,600.
Utrikes handeln i allmänhet). Efter officiell:
uppgifter beräknas värdet af rikets hela införsel til
Rdr 19,363,190 och hela utförseln till Rdr 24,018,430
men om man från den förra afdrager guld och silfvei
(i rund summa) Rdr 4,421,020, samt från den sed
nare guld och silfvermynt (i rund summa) Rdr 33,860
så återstår en införsel af Rdr 47,942,170 och en ut
försel af Rdr 20,984,570, visande ett öfverskott frår
den sednare af Rdr 5,042,400, eller Rdr 1,655,24(
mer än hvad ärets införsel af guld och silfveri myn
och tackor öfversteg- utförseln deraf: Från och med
41836 hafva in- och utförsel stigit med följande tal
Inf. (1836) 45,506,890 Rdr, 46,456,080; 19,496,922
47,942,170. Utf. (1836) 18,555,820 Rdr; 16,640,540
49,637,1714 ; 20,984,570.
En hufvudsaklig orsak till den betydliga minsk
ningen i införseln år 1839 emot föregående årets va;
nedsättningen i inf. af spanmål från 543,662 tunno:
till 426,643 tunnor. År 14839 utfördes 61,300 tun
nor spanmål.
Utförsela af stångjern var den största, som någon
sin från Sverige ägt rum, nemligen 5358,6224 ST
(år 1833: 544,848 SE). Äfven af spik och nubl
var utförsel större än de nästföregående åren, elle:
10,280 STB) Af s. k. smältstycken (blooms) utför-
des 1,855 ST (uteslutande till England). Af tack
jern utaf sjömalm utfördes blott 10 !v, SB. Afåret:
stångjerns-utförsel afgingo 282,236 ST från Stock
holm, 179,046 SE från Götheborg och 66,469 SV
från Gefle.
Afven af trävaror var utförseln större, än under
något förutgående år af detta decennium; den upp-
gick till 145,898 stycken bjelkar, balkar och spar-
Tar, samt 480,867 tolfter bräder.
Förhöjningen i 4835 års tulltaxa å rått socker från 4
!), till 2 !V, sk, per , hade verkat föga minskning i in-
förseln å torra hudar och skinn, från 8 rst. till 4 sk. för
, hade medfört stor minskning i införseln, som ej
ersattes af den ökade införseln af saltade hudar och
skinn, hvarå tullen förblifvit oförändrad.
I afseende på utrikes sjöfarten i allmänhet, ut-
visa de tabellariska uppgifterna, att Svenska far-
tygs andel i Rikets hela in- och utförsel var större,
än under de begge förutgående åren.
Af en jemförelse mellan brödrarikenas frakthan-
del ifrågavarande och tvenne de föregående åren,
finnes, att utrikes sjöfarten i båda de förenade ri-
kena gjort högst betydande framsteg, äfvensom att
förhållanderna emellan den Svenska och den Norr-
ska, så väl på det hela som till dess hufvudsakli-
gaste grenar, förblifvit ungefär desamma, som un-
der de nästföregående åren. Jemför man tillväxten
af Svenska sjöfarten på andra länder med den af
dessa länders sjöfart på Sverige (Norriges derunder
inbegripen), finner man, att den förra i så hög grad
varit öfvervägande, att, under det att den utgör
17 , proc., den sednare deremot knappt uppgår till
4, proc.
En öfversigt af Sveriges sjöfart från ett tre-
dje land till de länder, med hvilka Sverige af-
slutat reciprocitetstraktater, lemnar, ehuru upp-
gifterna ej äro fullständiga, tillfredsställande re-
sultater.
I Stockholm hade fartygens antal ökats från 19292
om 9,856 läster till 136 om 41;235 läster; i Göthe-
borg från 80 om 7,072 läster till 95 om 8,537 dito;
i Gefle från 82 om 8,324 läster till 93 om 40035
dito; i öfriga stapelstäder från 569 om 23,904 Jä-
ster till 888 om 25,149 dito; samt i hela riket från
853 om 49,122 läster till 942 om 34,956 dito. Li-
kaledes hade antalet af skeppare och sjömän ökats
för hela rikets stapelstäder, från 902 af de förra
och 6,240 af de sednare, till 994 och 7,297. An-
talet af fartyg, tillhöriga städerna, hvilka blifvit
begagnade för utrikes sjöfart, utgöra 702 stycken
om 49,661 läster med 647 skeppare och 5,180 sjö
män, utvisande mot förutgående året en tillökning
af 57 fartyg och 6,265 läster, samt af 8 skeppare
och 429 sjömän, I allmogens utrikes sjöfart visar
sig en relatift ännu större tillväxt. För densamma
utfärdades SiskCken helfrihetsbref för lika många
ar om 53, äster, ell ör 27 fart
läster mer än 1858), er för 78 och 1,198
Sammanräknade antalet af ka far 2
der året utfärdade Helfetn at Svenska rtyg un-