TIRE CHC SJCUSLJfaDUC HITlliSvra:ne Uillva till allsvett
ställde för sin oredlighet och sitt förbiseende deraf,
att ingen regeringsåtgärd får strida emot grundlagen; :
men folket är lika fritt från gäldem, som en fader:
för omyndig sons; om det vill betala den, beror på:
fri vilja. — — — — Sådan har jag uppfattat bety-;
delsen af 76 Reg. Form.; så sanningen och än-:
damålet med densamma. Vore den annorlunda; i
åtoge vi oss 1809, att med våra medstånd dela bör-
.dorna af vissa skatter endast derför, att de skulle
samfäldt, på det sätt man nu begär, användas, så!
beklagar jag det.
Talaren adresserade sig nu till Ståndet med en
varm uppmaning, att i denna sak ömt antaga sig
folkets bästa. Jag beder eder besinna, Mine Her-
rar,, sade han bland annat, vatt likasom en Åthe-
niensisk prestinna påstod sig vara prestinna för att
välsigna och icke för att förbanna, så äro vi fol-
kets ombud icke för att öka dess bördor och elän-
de, utan för att minska dem och vårda dess rätt.
Han hoppades, att kölden utanför huset icke in-
trängt inom detsamma eller till dess ledamöters
hjertan. och att man här skulle se besannadt ord-
språket: probias laudatur, sed aljet.n
Återgående derpå till hufvudfrågan anmärkte han
än en gång, att afsigten med 76 och 78 SS. Reze-
ringsformen, nödvändigt måste varit, att vi skola
kunna vara befriade från all annan gäld, än den,
hvilken med Rikets Ständers samtycke blifvit gjord,
att vi skola få behälla riket ostyckadt, och att
nämnde 3. skola afhålla en hvar från att inläta
sig uti transaktioner, stridande mot dessa SS, deri-
genom nemligen att han kan vara öfvertygad, att
sådane ej a Riket; Stånder erkännas. Talaren be-
gärde på alla dessa skäl en åtterrem., ej för att skul-
dens betalande skulle komma i fråga, utan på det
StatsUtskottet målte tillstyrka Rikets Ständer att
förklara, att de icke kunna erkänna den Kabi-
netltskassun påbördade skuld för Rikets, då den
icke på sätt 76 8 Regeringsformen föreskrifver,
blifvit gjord; att Utskottet ville vidblifva sin till-
styrkan, att Rikets Ständer icke måtte bevilja
något anslag till afbetalning af denna skuld,
samt tillika tillstyrka dem att förklara, det de
icke kunna samtycka dertill, att Riket med den
under Kabinettskassans namn gjorda gäld be-
lastas, då de ej varit i tillfälle att bedöma till
hvad grad :!en uppkommit genom för Riket nödiga
och nyttiga utgifter.n
Det är i sanning ett beklagligt förhållande, att:
Regeringen gjort skulder, hvilka den nödgas begära
att folket skall betala, utan att den kan uppgifva för
hvilka ändamål de blifvit gjorda; att vi haft så o-
redliga ministrar, att de rådt sin konung till såda-
na transaktioner, s6om dem vi känna, enhvar. Men
det skulle blifva ett ännu beklagligare, ett bedröf-
ligt, ett hvarje sann fosterlandsvän oroande förhål
lande, om Rikets Ständer genom försummandet af
sina pligter gåfve folket ännu mera anledning till
klagan, handlade så, att dylika företeelser, som den
med Kabinettskassan komme att höra till ordnin-
gen för dagen, sedan man erfarit, att man intet äf-
ventyrade dervid, om de som skola bevaka fåder-
neslandets väl blundade för dess förderf och lade
öfverseendets hyende under det onda. När man
tänker på att vi haft ministrar, hvilka slutat freder,
RE
4
(
c
VA
0
j
4
I
E
TE LA
-— d -m Mm kb
sådana som den i Fredrikshamn, som den i Kiel l,
utan tullfrihet i Öresund, hvilka, födde som Dio-
gener, lefvat som Lukuller, lemnat den kassa. som
stått under deras vård,i sådan ställning som Kabi-
nettskassan och lemnat efter sig millioner, och i
minnet dermed sammanställer, jag vill ej säga O-
xenstjerna, men Adler Salvius, som deltog uti West-
faliska fredsunderhandlingarna, och under 30-åriga
kriget försträckte sitt fädernesland med ansenliga
summor, hvarför han fick den belöning, att en otack-
sam eftertid, som vi väl kunna minnas, frikände
staten från betalningsskyldight för dessa på sam-
ma gång som för flera andra lagliga och af staten
förut erkände fordringar, dessa förra till och med
då de öfvergått i arf till efterkommande af Gustaf
Adolfs räddare vid Stumwiesenburg; om man, att
förbigå alla andra, drager sig till minnes den o-
lycklige fremlingen Görtz, skule man vara färdig
att utropa: hvad patriotismen har gått tillbaka!
finnes mer ära och tro? Mine herrar! den har
icke gått tillbaka; den har blifvit tillbakaställd.
Sverige har genomlefvat en tid, som man kunde
kalla de brukbares tidehvarf, då ej fosterlandsäl-
skande män behöfdes, då patriotismen var biltog
från samhällets höjder, och ära, och tro och karak-
tersfasthet ett oförlåtligt fel, då makten ville blott
bafva kreatur och styrelsen huskarlar; en tid då
man skulle gifvit fåderneslardet till spillo, för att
på dess ruiner, på dygdens och ärans grusade tem-
pel få uppresa och tillbedja ett beläte, som man kan
benämna allt annat utan ära och tro. Så långe nå-
gön finnes qvar utaf detta belätes offerprester, af
de gamla initierade, som man kallat de menlö-
ses liga, kan fäderneslandet ej hoppas annat än
som skett.p
Jag har varit mer än mångordig i denna fråga;
man må anse min mångordighet för ett fel, det är
åtminstone icke något brott, jag har icke kunnat;
tala annorlunda, och jag har valt det minsta af.
tvenne onda; ty jag anser, om jag utan att vara!
beröfvad min tu. ga i detta mål, hade tegat, hade!
det varit ett brott. Mången torde vara af den öf-
vertygelsen, att styrelsens tillkännagifvande om Ka-:
binettskassans skuld är en notifikation om ett död-
födt barn, hvilket icke en gång bordt hafva erhäl-
lit ett namn i de lefyandes verld; som, liksom det
tillkommit, bordt bafva jordats hemligt, i tysthet
och att deröfver icke något hade varit att orda.
Men, mine herrar! detta foster har tillkommit ge-
oom ett brott och det är om detta jag talat. Här-
vid vill jag sluta, och blott i sammanhang dermed
anmäla: Det är anledning till anmärkning mot
Statsrådet, Statsministern och föredraganden för ut-
rikes ärenderne, hvarom remiss begäres till Konsti-
tutionsUtskottet, inför hvilket. anledningarne upp-
gifvas skola; samt tillika är det anledning till an-
märkning emut Statsrådet och föredraganden för
civil-departementet, hvarom remiss etc.
on as—— toa
— —
TA MO FIAT wW don 9 Mars.