Det är märkvärdigt nog att, sedan de goda
tidningarne bär jemrat sig öfver Aftonbladets
partiskhet — som fir Fältprosten Kjellenberg
kallar det — emedan detta blad gjort för litet
oväsende af det bekanta uppträdet i Hamburg,
då en hop okynniga störde nykterhetsföreningens
sammankomst oeh sjöngo: Sie sollen ihn nicht
haben, den Mässigkeitsverein,; så kommer nu
efteråt en Hamburgerkorrespondent i Leipziger
Allgemeine Zeitung och klagar öfver, att Afton-
bladet gjort allt för mycket oväsen af berörde
uppträde. Den artikel, hvari detta sker, inne-
håller icke blott flera rättelser af öfverdrifterna
i de andra Tyska tidningarnes berättelse om det
förskräckliga upproret, utan ock åtskilliga no-
tiser, hvaraf man finner, att en betydlig skilnad
existerar i den procedyr Hamburgs borgaregarde
och de Svenska hästgardisterna eller så kallade
rikets herrar,, iakttaga vid renkontern med sam-
hällets obeväpnade barn.
Sednaste numret af Aftonbladets, säger den
Hamburgske korrespordenten, innehåller en be-
rättelse om det af nykterhetsföreningens samman-
komst i Hamburg föranledda tumult och säger:
folket ville dricka och ville icke låta störa sig
af de nyktra). Aftonbladets tvifvel derom hu-
ruvida borzargardet begagnat sina vapen, kunna
vi fullkomligt häfva. Den bullrande hopen, som
i sin förargelse öfver nykterheten, hvilken skulle
påtrugas den, gick längre än tillbörligt, stillades
och skingrades utan svårighet och utan våld.
Borgare äro i allmänhet icke böjda för att, li-
kasom polisbetjening, bruka våld och vapen mot
borgare, och voro det vid ifrågavarande bändel-
se så mycket mindre, som äfven från borgare-
gardets leder den bekanta lösen hördes: Wir
wollen ibn nicht habenm... Borgaregardet gjor-
de sin skyldighet utan all animositet mot tuä
multuanterne, som för det mesta blott ville roa
sig litet, och snart togo reson,. Mot le Con-
stitutionels i Paris uppgifter anför korresponden-
ten bland anmat: Vi hafva blott åtta bataljo-
ner borgargarde, hvilka väl kanske voro under
vapen, men icke bandlade aktift; några få kom-
pagnier voro tillräcklige att återställa ordningen.
Vi hafva ingen hanseatgeneral, som kunde blif-
va sårad, bataljen gaf inga sårade alls — och le
Constitutionels korrespondent lärer varit den en-
de, som hörde stenar hvina. Man utöfvade sitt
ofog blott mot gamla stolar, bord och bänkar.
Borgargardet är en inrättning, öfver hvilken Ham-
burg med rätta är stolt, och är en förträfflig an-
stalt. Blott detta, icke militären, som förblifver stilla
i sina kaserner, tjenstgör vid upplopp, eldsvådor
och dylikt, hvarvid det genom lugn och saktmod
uträttar långt mer än det dundrande och hug-
gande gensdarmeriet i andra, öfver sin civilisa-
tion stolta, stater och städer.
) Öfversättningen är ej rätt god, se Aftonbladet
den 29 Januari.
———— ll !