Hr Wedberg. Om i rätt tid tillförlitliga upplys-
ningar blifvit Ständerna meddelade om förbållandet,
skulle Talaren måhända gifvit efter för regeringens
anspråk; men då de nu först på tolfte månaden lik-
som blifvit framtvingade, vore han icke för så stor:
medgörlighe:, utan biföll betänkandet.
(Forts. följer.)
;
STOCKHOLM den 24 Februari.
— Till Riksstånden hafva i dag ankommit:
tvenne märkliga propositioner från Regeringen ::
4:o Kongl. Maj:ts skrifvelse, deri Kongl. Maj:t
förklarar sig hafva för afsigt att bifalla Rikets
Ständers skrifvelse, i fråga om mötespassevolan-
sens upphörande, så snart Kongl. Maj:t fått in-
hemta, att Rikets Ständer anvisat den såsom ve-
derlag för mötespassevolansen rätteligen erforder-!
liga summa, 186,669 Rdr Bko årligen; dock har
Kongl. Maj:t förordnat, att uppbörden af 1841
års mötespassevolans-afgift skall tills vidare in-
ställas.
2:o En proposition om följande tillägg i 87
Regeringstormen, som handlar om stiftande:!
af Civil och Kriminal- samt Kyrkolag: Kan
Konungen icke förr, än Riksens Ständer åtskil-
jas, fatta och meddela sitt beslut, vare han oför-:
hindrad att före nästföljande riksdags öppnande
förslaget ordagrannt bifalla och allmän kungö-
relse derom utfärda. Sker det ej, anses förslaget.
hafva förfallit, och Konungen underrätte då Ri-.
kets Ständer, vid deras nästa sammankomst, om!
de skäl, sem hindrat förslagets antagande.n
— StatsUtskottet har i går förehaft de båda
Kongl. skrifvelserna rörande anslag åt Statskon-
toret och Kongl. Theatern och, utan någon re-
miss till afdelningen, beslutit båda frågornas af-
styrkande jemte en anmälan till Konstitutions-
Utskottet till den åtgärd, de kunna anses för-
anleda.
—--
— Det beråitlas, att H. M. Konungen ämnar
skänka bagarecmbeiet i Leipzig en ny fana, i
stället för den, hvilken Gustaf II Adolf, med
anledning af någon bagareembetets visade väl-
vilja omkring tiden af slaget vid Breitenfeld,
bemälde embete förärat. Anledni: gen till den
tilltänkta presenten skall vara den, alt bagare-
embetet i en skrifvelse till H. M. Konungen
beklagat sig, att den gamla fanan skall vara nä-
ra nog utnött; hvarföre embetet äfven öfver-
sändt ritning till en ny.
sees esae———————ae
REVY AF TIDNINGARNA. !
Uu Dagligt Allehanda för i dag läses en in-
sänd artikel under rubriken: Svea kanal och jern-
handteringen, som, emedan den kallas första ar-
tikeln, förmodligen är blott början till en serie
af dylika, ämnade att utveckla fördelarna och
nödvändigheten af statsanslag till nämnde kanal-
projekts fullbordande. Utizdenna första artikel
ådagalägges behofvet af en större tillgång på
malm och kol för de Wermländska bruken, me-
delst lättade transporter deraf ifrån orter, hvar-
est dessa förnödenheter i större mängd förefin-
nas, äfvensom nyttan utaf en lättad forsellön för
de färdiga tackjerns- och stångjerns-tillverknin-
garna.
Man måste i allo medgifva författaren rätt i
hvad han härutinnan anför, och den föreslagna
kanalen vore visserligen af den alldrahögsta för-
del för bruksegarne i de vestra orterna, då de
stora malmfälten i Nora bergslag och många nu
mindre anlitade skogstrakter skulle derigenom
öppnas för en större del af den Wermländska
jernhandteringen. Mea det måste tillika ihåg-
kommas, att frågan är om en skänk från statens
sida af ett par millioner; och utan att göra sig
skyldig till något gnideri, bör representanten o-
tvifvelaktigt besvara tvenne frågor: först och
främst, huruvida, i händelse företaget blir af så
stor fördel för den enskilda industrien, som man
beräknar, denna äfven må mäkta att antingen
på egen hand eller med ett lånebiträde åstad-
komma detsamma. TI fall denna fråga besvaras
med nej, så kommer dernäst att öfvervägas, hu-
ruvida den ökade vinsten för enskilda, af den
nya farledens öppnande, tillika innebär en så stor
allmän fördel, att denna svarar emot den årliga
utgift och beskaitning på landet, som ligger i
räntan på det från staten äskade kapitaltillskottet,
eller om icke det hela skulle vinna mera genom
de motsvarande millionernas disponerande i lå-
neväg till sådana företag, som gåfvo tillbaka full
ränta, eller genom en minskning i beskattnin-
gen, svarande mot denna summa. Vi vilje här-
med icke hafva bestämdt hvarken till- eller af-
styrkt saken, med hvars detåljer vi ännu ej äro
tillräckligt bekanta, för att deröfver kunna göra:
någon kalkyl; men vi anmärke blott, att detta
är den euda utgångspunkten för dess bedömande,
emedan den rätta statshushållningspricipen alltid
blir att lägga ned penningar der, hvarest de gil-
va den största afkastningen, hvarjemte staten
bör se derpå, att det hela ej uppoffras för myc- ;
ket för att gynna vissa orter eller klasser.
I
NÅGRA BIDRAG TILL SANNINGENS UTRÖ-
NANDE I VISSA STRIDSFRÅGOR RÖ-
RANDE TULLSYSTEMET.
Läsaren torde, erinra sig af hvad flere gånger: