alla de fordringar, man kunnat göra sig derpa,
så ger det likväl så vigtiga upplysningar öfver
sina ämnen: staten och dess styresman, att dess
författare derigenom förvärfvat sig anspråk på!
den läsande verldens uppmärksamhet och erkän-
sla. Skildringen är väl icke alltid smakfull, klar
och naturlig och kunde i synnerhet vara kon-
cisare, men hon är alltid trogen, sann, och in-
tressant genom sitt föremål. Författarenas full-
komliga opartiskhet är väl svår att bedömma, då
man är så föga i tillfälle att jemföra deras om-
döme med andras; men man måste tills vidare
artaga den för gilfven, så mycket mer, som den
verkligen bär de inre vittnesbörden för sig af
konsequens och lugn.
Enligt Herrar Robertsons uppgifter om Dok-
tor Francia, är denne mans företeelse inom det
politiska kosmorama en af de intressantaste och
lärorikaste bilder, som kunna framställa sig för
betraktaren. Det hemska, vilda, blodiga och
skoningslösa tyranni, hvartill denne man små-
ningom sjunkit från att ursprungligen vara mild,
lifvad af sann fosterlandskärlek. och en af sitt
lands mest bildade personer, är icke blott ett
varnande exempel för folk på samma civilisa-
tionsgrad, utan det är derigenom äfven af vigt
för historieforskaren, att det ger honom en å-
skådlig föreställning om det antika tyranniets
väsen, form och upprinnelse, hvilket vi eljest
vid vår kulturs närvarande ståndpunkt hafva
svårt att rätt tydligt föreställa oss. Dionysius,
Phalaris och Kambyses äro för oss gestalter u-
tan verklighet; vi kunna med möda göra oss ett
sannt begrepp derom — men här hafva vi en
lefvande gengångare af dem. Samma list, sam-
me lömskhet, hyckleri och ömkanslösa våldsam-
het, den genom samma blodiga medel åstadkom-
na förskräckelsen, upphöjer här, såsom der en
medborgare till oinskränkt maktägande öfver al-
la. Sålunda har Doktor Francias företeelse, jem-
te det faktiska, ett högst psykologiskt intresse,
och det är för de detaljer, författarena härom
meddela, som - vi i synnerhet hålla dem räkning.
Den ene af bröderne, J. P. Robertson, omtalar
först sin expedition från Rio och Buenos Ayres
till Paraguay och Assumpceion, hvaröfver han med-
delar en ganska artig beskrifning. Anda hit har
han endast att berätta om intagande gästfrihet
och välvilja; nu har han likväl inträdt i lömsk-
hetens, förtryckets och de vilda begärens rike,
till det yttre omgifvet af en förtrollande natur.
Vid sin ankomst, år 4843, fann han den seder-
mera ryktbare envåldsherren, ännu lurande på
sitt rof, fredligt boende på sin Estancia, utan
någon andel i regeringen, ja, till och med med
stolthet försmående denna andel, endast syssel-
satt med astronomi och botanik, utan inflytande,
och nästan utan umgänge med andra. Intressant är
Robertsons första tillfälliga sammanträffande med
tyrannen. Han råkade på ett litet jagtströfveri
skjuta en rapphöna nära intill hans Estancia.
Vid ljudet af skottet utkom Francia, och be-
kanptskapen gjordes under skämt och munterhet.
Han bjäds af doktoren in i hans hus. I man-
nens fina, otvungna konversation röjde sig intet
spår af de grymma och hersklystna böjelser, han
sedermera ådagalagt; denne, som få ar derefter
uppträdde som sitt fäderneslands enväldige be-
herskare, visade sig här omgifven af astronomi-
ska instrumenter, och ett litet bibliotek af un-
gefär 300 band, som det tycktes, helt och hållet
fördjupad i sina studier, Hans dåliga himmels-
glob syntes honom mera värd än en krona. Il
hans lilla halfdunkla sal lågo på ett groft arbe-
tadt bord högar af papper, böcker, cigarrer, en
mateschale — Paraguayernes theapparat — utan
ordning om hvartannat; ingen matta, icke en!
gång en träbeläggning skylde lergolfvet och inga
tapeter betäckte de obrända tegelväggarne; nå-j.
ra urgamla, maskstungna ländstolar, ett lerkrus :;
med vatten, ett betseltyg, en mängd tofflor, skor .
och stöflor utgjorde den blifvande Diktatorns ,
omgifning. Af hans själs-egenskaper röjdes in-j,
sengenting utom hans fåfänga öfver sin lärdom, l,
hvari han ansåg sig sjelf för en halfgud i jem- l
förelse med sina råe landsmän, emedan han kände S
Euklides och förstod några ord Fransyska. Detta ;
var hans hersklystnads källa. Tyvärr kunna vils
cke utur Robertsons berättelse erfara förloppet .
ned hans uppstigande till makten, ty Förf. begår ,
let bos många icke ovanliga felet, att anse hvad I
van vet såsom äfven bekant för alla andra. Vily
e endast helt oförmodadt en slags vild national-jt
kongress sammanträda, hvilken utnämner doktor t
r
e
I
S
s
o
S
d
rancia till supremo och diktator för lifstiden,
varefter hans despotbana genast börjar. Makt-
vegär, dystert misstroende mot hvar och en,
amt vurmen alt se sig såsom regent erkänd af
sngland, måste antagas som förklaringsgrund för
tla hans sednare blodiga handlingar, hvarpå vil
ängre fram skola anföra några prof. I
Landet, folket och naturen i Paraguay teck-
as af bröderna Robertson på ett ganska till-n
redsställande sätt. Deribland utgör det lifliga,
ndustriösa och uppblomstrande Assumpeion en ir
f de förnämsta taflorna; det var då en stad!(
m 40,000 menniskor, med kloster, långa gator!g
ned verandor, en landtlig karakter och glada, d
ästfria innevånare. Härefter följer beskrifnin-!Y
en på en resa aguads abazo utföre strömmen g
ill Santa-F, som på nio dagar tillryggaläggeso
nellan härliga naturscener, på sällsamma, fyr-a
antiga farkoster, under det fulla två månaderg
-. UNT TM -.