alla de fordringar, man kunnat göra sig derpa, så ger det likväl så vigtiga upplysningar öfver sina ämnen: staten och dess styresman, att dess författare derigenom förvärfvat sig anspråk på! den läsande verldens uppmärksamhet och erkänsla. Skildringen är väl icke alltid smakfull, klar och naturlig och kunde i synnerhet vara koncisare, men hon är alltid trogen, sann, och intressant genom sitt föremål. Författarenas fullkomliga opartiskhet är väl svår att bedömma, då man är så föga i tillfälle att jemföra deras omdöme med andras; men man måste tills vidare artaga den för gilfven, så mycket mer, som den verkligen bär de inre vittnesbörden för sig af konsequens och lugn. Enligt Herrar Robertsons uppgifter om Doktor Francia, är denne mans företeelse inom det politiska kosmorama en af de intressantaste och lärorikaste bilder, som kunna framställa sig för betraktaren. Det hemska, vilda, blodiga och skoningslösa tyranni, hvartill denne man småningom sjunkit från att ursprungligen vara mild, lifvad af sann fosterlandskärlek. och en af sitt lands mest bildade personer, är icke blott ett varnande exempel för folk på samma civilisationsgrad, utan det är derigenom äfven af vigt för historieforskaren, att det ger honom en åskådlig föreställning om det antika tyranniets väsen, form och upprinnelse, hvilket vi eljest vid vår kulturs närvarande ståndpunkt hafva svårt att rätt tydligt föreställa oss. Dionysius, Phalaris och Kambyses äro för oss gestalter utan verklighet; vi kunna med möda göra oss ett sannt begrepp derom — men här hafva vi en lefvande gengångare af dem. Samma list, samme lömskhet, hyckleri och ömkanslösa våldsamhet, den genom samma blodiga medel åstadkomna förskräckelsen, upphöjer här, såsom der en medborgare till oinskränkt maktägande öfver alla. Sålunda har Doktor Francias företeelse, jemte det faktiska, ett högst psykologiskt intresse, och det är för de detaljer, författarena härom meddela, som vi i synnerhet hålla dem räkning. Den ene af bröderne, J. P. Robertson, omtalar först sin expedition från Rio och Buenos Ayres till Paraguay och Assumpceion, hvaröfver han meddelar en ganska artig beskrifning. Anda hit har han endast att berätta om intagande gästfrihet och välvilja; nu har han likväl inträdt i lömskhetens, förtryckets och de vilda begärens rike, till det yttre omgifvet af en förtrollande natur. Vid sin ankomst, år 4843, fann han den sedermera ryktbare envåldsherren, ännu lurande på sitt rof, fredligt boende på sin Estancia, utan någon andel i regeringen, ja, till och med med stolthet försmående denna andel, endast sysselsatt med astronomi och botanik, utan inflytande, och nästan utan umgänge med andra. Intressant är Robertsons första tillfälliga sammanträffande med tyrannen. Han råkade på ett litet jagtströfveri skjuta en rapphöna nära intill hans Estancia. Vid ljudet af skottet utkom Francia, och bekanptskapen gjordes under skämt och munterhet. Han bjäds af doktoren in i hans hus. I mannens fina, otvungna konversation röjde sig intet spår af de grymma och hersklystna böjelser, han sedermera ådagalagt; denne, som få ar derefter uppträdde som sitt fäderneslands enväldige beherskare, visade sig här omgifven af astronomiska instrumenter, och ett litet bibliotek af ungefär 300 band, som det tycktes, helt och hållet fördjupad i sina studier, Hans dåliga himmelsglob syntes honom mera värd än en krona. Il hans lilla halfdunkla sal lågo på ett groft arbetadt bord högar af papper, böcker, cigarrer, en mateschale — Paraguayernes theapparat — utan ordning om hvartannat; ingen matta, icke en! gång en träbeläggning skylde lergolfvet och inga tapeter betäckte de obrända tegelväggarne; nå-j. ra urgamla, maskstungna ländstolar, ett lerkrus :; med vatten, ett betseltyg, en mängd tofflor, skor . och stöflor utgjorde den blifvande Diktatorns , omgifning. Af hans själs-egenskaper röjdes in-j, sengenting utom hans fåfänga öfver sin lärdom, l, hvari han ansåg sig sjelf för en halfgud i jeml förelse med sina råe landsmän, emedan han kände S Euklides och förstod några ord Fransyska. Detta ; var hans hersklystnads källa. Tyvärr kunna vils cke utur Robertsons berättelse erfara förloppet . ned hans uppstigande till makten, ty Förf. begår , let bos många icke ovanliga felet, att anse hvad I van vet såsom äfven bekant för alla andra. Vily e endast helt oförmodadt en slags vild national-jt kongress sammanträda, hvilken utnämner doktor t r e I S s o S d rancia till supremo och diktator för lifstiden, varefter hans despotbana genast börjar. Maktvegär, dystert misstroende mot hvar och en, amt vurmen alt se sig såsom regent erkänd af sngland, måste antagas som förklaringsgrund för tla hans sednare blodiga handlingar, hvarpå vil ängre fram skola anföra några prof. I Landet, folket och naturen i Paraguay teckas af bröderna Robertson på ett ganska till-n redsställande sätt. Deribland utgör det lifliga, ndustriösa och uppblomstrande Assumpeion en ir f de förnämsta taflorna; det var då en stad!( m 40,000 menniskor, med kloster, långa gator!g ned verandor, en landtlig karakter och glada, d ästfria innevånare. Härefter följer beskrifnin-!Y en på en resa aguads abazo utföre strömmen g ill Santa-F, som på nio dagar tillryggaläggeso nellan härliga naturscener, på sällsamma, fyr-a antiga farkoster, under det fulla två månaderg -. UNT TM -.