geringsgatan och Jakobs gränd; i LINDROTHS vit Kor
Repslagaregatorne å Söder; i NyszEnes vid Göthgatan
SAR . SS
RIESDAGEN.
BONDESTÄNDET.
REPRESENTATIONSFRAGAN.
i (Forts. från Lördagsbl.)
Nils P r:son från Örebro Län uppläste ett skrift
ligt anförande, deruti han yttrade sig emot riks-
dags hållande hvartannat år; dels i afseende på de
med riksdagarne förenade kostnader, deis derför
att han förut understödt det, till grundlagsenlig be:
handling kvilande förslag om lagtima riksdag hvar
tredje år, hvilket han ansåg lämpligast. Gillade
enkammarsystemet. 1 afseende på 75 :s stadgan-
de, att alla val skola ske med slutna sedlar; alla
andra omröstningar öppet, syntes detta väl i för-
sta påseendet vara det rätta, för att derigenora kun-
na kontrollera representantens handlingssätt och hade
han dervid ingen betänklighet, i hvad det rörde Bon-
deståndet; men då man besinnade, att den öfriga
delen af riksförsamlingen måhända blifver beroen-
de, dels af sina vederlikar och vänner, dels af sina
förmän, ech dels af magten, samt att dessutom er
farenheten lemnade tillräckliga vitsord, att mången
medborgare, som egde både kunskaper och rätt
skaffenhet, likväl icke vore utrustad med det po-
Htiska mod, som fordras för att öppet uttrycka sig
vid alla tillfällen, så ville han föreslå att, utom va
till Riksdagsmän, alla öfrige val och omröstningar
måtte komma att ske med slutna sedlar, hvarige-
nom ingen kunde blifva utestängd från utöfningen
af sin sjelfständighet. Förslaget om tiden för riks-
dagens fortgående och slut vore högst angeiäget
att utförligare bestämma, än som i 109 Regerings-
formen i vår nuvarande grundlag finnes bestämd
Befarade, att om gamla redaktionen i Regerings-
formens 109 utan förändring skulle antagas, och
riksförsamlingen sedan komma att njuta sitt un-
derhåll af allmänna medel, man finge tvifvelsutan
tiden för riksdagarne utsträckt, i likhet med hvad
au egde rum. Ville derföre föreslå, att redaktio-
nen, sådan den lyder uti det, till grundlagsenlig
behandling hvilande förslag, om tiden för riksda-
gens fortgående och slut, till6 å 8 månader, måtte
komma att, i denna införas. Yrkade af dessa
skäl återcemias.
Petter JönssoR från Jönköpings Län: gjorde åt-
skilliga erinringar och svårigheter vid en detalje-
rad pröfning af detta förslag, hufvudsakligen afdet
skäl, att de af Bondeståndet fästade oeftcerrättliga
vilkor vid det af Bondeståndet fattade genom för-
stärkt KonstitutiousUtskott segrande beslut om all-
männa riksdagsmannaval ännu ieke blifvit af Kou-
stitutionsUtskottet föreslagna till antagande eller af
de öfriga stånden godkände, emedan det samman-
hang, som bör finnas i grundlag, härigenom lätte-
ligen kunde komma att saknas; och Ståndet möjli-
gen skulle kunna binda händerna på sig för fram-
tida handläggning af ämnet. Ståndet borde derföre
för närvarande inskränka sitt utlåtamde till Utskot-
tets förslag i hvad det rörer frågan, huruvida na-
tionalrepresoutationen skall framträda på en eller
två kamrar; i hvilket afseende har förklarade sig
för erkammarsystemet. skulle denna åsigt icke
af Ståndet gillas, utan memorialet Nr 63 anses nu
böra i sin helhet handläggas, ville han framställa
den vigtigaste anmärkningen, han dervwid ansett
vara af nöden, nemligen att Riksdag icke borde
hållas oftare an hvart tredj. år, emedan han trodde
att riksdagars hållande hvartannat år skulle för
allmänheten medföra alltför dryga och kännbara
kostnader.
Talmannen erinrade, i anledning af Petter Jöns
sons nyssberörde yttrande, att då Ståndet sistlidne
plenidag: beslutat, att förevarande memorial skulle
i sin helhet föredragas och komma under öfverlägg-
ning, detta beslut borde lända till efterrättelse, och
att någon annan grund för memorialets handlägg
ning följaktligen icke kunde äga rum. :
Joan Andersson Lusdbery från Norrbottens Län
talade äfven för riksdagar hvart 3:dje år af samma
skäl som Petter Jönsson; och gillade i öfrigt en-
kammarsy stemet.
Hnrix Andersson från Örebro Län biföll nu en-
kämmarsystemet, lika väl som då betänkandet Nr
38 förevar, äfven af det skäl, att han under tiden
baft tillfälle att derom rådgöra med åtskilliga af
sina kommittenter. Om ett två-kammarsystem, så-
dant som medstånden har föreslagit, skulle infö-
ras, fruktade han, att vår representation blefyc, i
anseende till nationens sjelfständighet, vida sämre
än vår nuvarande representation är. Talada för
Öppen votering, då det vore fråga om sak, men
sluten votering, om person. Det vore i förra afse-
endet icke allenast nyttigt och gagneligt, utan äf-
ven pödwndigt för kontrollens skull, att kommit-
tenterne bestämdt fingo veta hvad ombudet vote-
rade, då det vore fråga om sak, såsom anslagsfrå-
gor m. m. Trodde slutligen det vara tillräckligt
med riksdagars hållande hvart 3:dje år. — Deruti
instämde O!of Hansson från Westerås Län
Per Sahlström från Stockholms Län uppläste ett
skriftligt anförande, hufvudsakligen af följande innue-
båll: Gillade i allo enkammarsystemet, i öfverens-
stämmelse med memorialet N:o 38, icke endast af
det skäl, att ett tvåkamrigt både i dess uppställning,
utveckling och verkställighet, medförde de svåraste
och mest intrasslade förhållanden, utan egenbigast
derföre, att, emedan hos oss inga elementer finnas
för bildandet af en öfre kammare i dess rätta betr-
delse, så vore ett försök, eller ett slags medelväg,
i sådan syftning, alldeles icke nationelt eller egnadt
att ingilfva förtroende, utan skulla i stället verka till
fortsatt splittring inom representationen, — till be-
mödanden att erhålla öfvervälde, samt till bibehål-
lande af do skarpt skiljda intressen. som hittills
varit nationens snart sagdt största plågoris. Hem-
ställde, om icke uti 52, hvarest en, tre eller fem
förmyndare omnämnas, det första alternativet borde
utgå. Det funnes intet skäl att dölja den farhåga,
talaren hyste, alt en enda förmyndare, i ett sådant
läge och med den ansvarighet här kommer i fråga,
hyarken af det allmänna tänkesättet, eller sina egna
Personliga egenskaper, kunde så stödjas och upp-
Pr 0; ES EA re