geringsgatan och Jakobs gränd; i LINDROTHS vit Kor Repslagaregatorne å Söder; i NyszEnes vid Göthgatan SAR . SS RIESDAGEN. BONDESTÄNDET. REPRESENTATIONSFRAGAN. i (Forts. från Lördagsbl.) Nils P r:son från Örebro Län uppläste ett skrift ligt anförande, deruti han yttrade sig emot riksdags hållande hvartannat år; dels i afseende på de med riksdagarne förenade kostnader, deis derför att han förut understödt det, till grundlagsenlig be: handling kvilande förslag om lagtima riksdag hvar tredje år, hvilket han ansåg lämpligast. Gillade enkammarsystemet. 1 afseende på 75 :s stadgande, att alla val skola ske med slutna sedlar; alla andra omröstningar öppet, syntes detta väl i första påseendet vara det rätta, för att derigenora kunna kontrollera representantens handlingssätt och hade han dervid ingen betänklighet, i hvad det rörde Bondeståndet; men då man besinnade, att den öfriga delen af riksförsamlingen måhända blifver beroende, dels af sina vederlikar och vänner, dels af sina förmän, ech dels af magten, samt att dessutom er farenheten lemnade tillräckliga vitsord, att mången medborgare, som egde både kunskaper och rätt skaffenhet, likväl icke vore utrustad med det poHtiska mod, som fordras för att öppet uttrycka sig vid alla tillfällen, så ville han föreslå att, utom va till Riksdagsmän, alla öfrige val och omröstningar måtte komma att ske med slutna sedlar, hvarigenom ingen kunde blifva utestängd från utöfningen af sin sjelfständighet. Förslaget om tiden för riksdagens fortgående och slut vore högst angeiäget att utförligare bestämma, än som i 109 Regeringsformen i vår nuvarande grundlag finnes bestämd Befarade, att om gamla redaktionen i Regeringsformens 109 utan förändring skulle antagas, och riksförsamlingen sedan komma att njuta sitt underhåll af allmänna medel, man finge tvifvelsutan tiden för riksdagarne utsträckt, i likhet med hvad au egde rum. Ville derföre föreslå, att redaktionen, sådan den lyder uti det, till grundlagsenlig behandling hvilande förslag, om tiden för riksdagens fortgående och slut, till6 å 8 månader, måtte komma att, i denna införas. Yrkade af dessa skäl återcemias. Petter JönssoR från Jönköpings Län: gjorde åtskilliga erinringar och svårigheter vid en detaljerad pröfning af detta förslag, hufvudsakligen afdet skäl, att de af Bondeståndet fästade oeftcerrättliga vilkor vid det af Bondeståndet fattade genom förstärkt KonstitutiousUtskott segrande beslut om allmänna riksdagsmannaval ännu ieke blifvit af KoustitutionsUtskottet föreslagna till antagande eller af de öfriga stånden godkände, emedan det sammanhang, som bör finnas i grundlag, härigenom lätteligen kunde komma att saknas; och Ståndet möjligen skulle kunna binda händerna på sig för framtida handläggning af ämnet. Ståndet borde derföre för närvarande inskränka sitt utlåtamde till Utskottets förslag i hvad det rörer frågan, huruvida nationalrepresoutationen skall framträda på en eller två kamrar; i hvilket afseende har förklarade sig för erkammarsystemet. skulle denna åsigt icke af Ståndet gillas, utan memorialet Nr 63 anses nu böra i sin helhet handläggas, ville han framställa den vigtigaste anmärkningen, han dervwid ansett vara af nöden, nemligen att Riksdag icke borde hållas oftare an hvart tredj. år, emedan han trodde att riksdagars hållande hvartannat år skulle för allmänheten medföra alltför dryga och kännbara kostnader. Talmannen erinrade, i anledning af Petter Jöns sons nyssberörde yttrande, att då Ståndet sistlidne plenidag: beslutat, att förevarande memorial skulle i sin helhet föredragas och komma under öfverläggning, detta beslut borde lända till efterrättelse, och att någon annan grund för memorialets handlägg ning följaktligen icke kunde äga rum. : Joan Andersson Lusdbery från Norrbottens Län talade äfven för riksdagar hvart 3:dje år af samma skäl som Petter Jönsson; och gillade i öfrigt enkammarsy stemet. Hnrix Andersson från Örebro Län biföll nu enkämmarsystemet, lika väl som då betänkandet Nr 38 förevar, äfven af det skäl, att han under tiden baft tillfälle att derom rådgöra med åtskilliga af sina kommittenter. Om ett två-kammarsystem, sådant som medstånden har föreslagit, skulle införas, fruktade han, att vår representation blefyc, i anseende till nationens sjelfständighet, vida sämre än vår nuvarande representation är. Talada för Öppen votering, då det vore fråga om sak, men sluten votering, om person. Det vore i förra afseendet icke allenast nyttigt och gagneligt, utan äfven pödwndigt för kontrollens skull, att kommittenterne bestämdt fingo veta hvad ombudet voterade, då det vore fråga om sak, såsom anslagsfrågor m. m. Trodde slutligen det vara tillräckligt med riksdagars hållande hvart 3:dje år. — Deruti instämde O!of Hansson från Westerås Län Per Sahlström från Stockholms Län uppläste ett skriftligt anförande, hufvudsakligen af följande innuebåll: Gillade i allo enkammarsystemet, i öfverensstämmelse med memorialet N:o 38, icke endast af det skäl, att ett tvåkamrigt både i dess uppställning, utveckling och verkställighet, medförde de svåraste och mest intrasslade förhållanden, utan egenbigast derföre, att, emedan hos oss inga elementer finnas för bildandet af en öfre kammare i dess rätta betrdelse, så vore ett försök, eller ett slags medelväg, i sådan syftning, alldeles icke nationelt eller egnadt att ingilfva förtroende, utan skulla i stället verka till fortsatt splittring inom representationen, — till bemödanden att erhålla öfvervälde, samt till bibehållande af do skarpt skiljda intressen. som hittills varit nationens snart sagdt största plågoris. Hemställde, om icke uti 52, hvarest en, tre eller fem förmyndare omnämnas, det första alternativet borde utgå. Det funnes intet skäl att dölja den farhåga, talaren hyste, alt en enda förmyndare, i ett sådant läge och med den ansvarighet här kommer i fråga, hyarken af det allmänna tänkesättet, eller sina egna Personliga egenskaper, kunde så stödjas och uppPr 0; ES EA re