och mötet åtskiljdes 1 stillhet. I
I
wu I
STOCKHOLM den 19 Febrauri
— Läsaren såg redan af gårdagens postskrip-
tum, att frågan om Habineltskassan då förevar
r Borgareståndet och återremitterades. Vi skole
något utförligare återkomma till denna intres-
santa diskussion och meddela i dag till en bör-
jan Hr Brukspatron Petres anförande, som vi
fått tillfälle afskrifva, och hvilket med intresse
skall genomläsas, emedan det, utom det manligt
kärnfulla framställningssätt, som tillhör denne ta-
lare, jemväl innehåller en historisk öfversigt af
åtskilliga andra omständigheter, som kunna bi-
draga till stadgande af omdömet om rälta na-
turen af den nu förevarande frågan.
För öfrigt var denna diskussion äfven så till
vida mårklig, att de ledamöter af oppositio-
nen, — som eljest inom Borgareståndet i hvarje
vital fråga bruka hålla nära tillsammans — i den-
na sak delade sig mellan begäran om bifall till
betänkandet och återremiss. Hr Petre önskade
nemligen, såsom man ser af hans yttrande, bi-
fall till betänkandet, ehuru med erkännande att
saken icke var nog utredd; för denna mening
talade likaledes Hrr Schartau, Ekholm, Geijer,
Wedberg, Kjellberg, Foenander, Wern och Unger;
hvaremot Hr !Moberg yrkade återremiss, dock
under förklarande tillika, att han inom Utskot-
tet sökt göra den mening gällande att saken
borde närmare utredas, och äfven till en del va-
rit orsaken att Utskottet meddelat de upplys-
ningar, som nu funnes i afseende på skuldbelop-
pet, önskade återremiss för att få saken närmare
utredd, och lofvade äfven att göra sitt tilli detta
fall, inom Utskottet. För återremiss talade äf-
ven Hr De Mare, instämmande i Hr von Troils
reservation; Hr Helleday, Hr Wijk som äfven
ville att saken skulle utredas, Hrr Hallström och
Höök, Gråå och Lagergren, Helsingius, Jakobi,
samt af oppositionen Hrr Halling, Brinck och
Gustafsson, den förstnämnde under bestämd re-
servation emot någon misstydning hvad afsigten
beträffade, eller att han med återremissen skulle
hafva för afsigt att bifalla det begärda anslaget
till lånets betalande, och förklarade, att han
först ville veta hvem som är skyldig, och skulle
sedermera icke underlåta att yttra sig öfver be-
talningsskyldigheten. Hrr Wern, Kjellberg och
Foexander ansågo, med stöd af 76 Regerings-
formen, att riket icke kunde ega någon skuld,
m. m.; återremissen vann slutligen på tvenne
rösters pluralitet, nemligen 28 röster mot 26,
som voro för bifall.
Såsom . upplysning tillägges, att orsaken hvar-
före de ministerielle yrka återremiss, förmodas
vara, att vederbörande ännu icke skola sakna
allt hopp att turnera pluraliteten i StatsUtskot-
tet, om saken ännu en gång dit återkommer.
Hr Petrcs anförande:
aKabinettskassans uppgifne brist uppgår väl icke
till ett belopp, så oerhördt, att man ej, äfven i vårt
land, sett dess motstycke i någon enskild mans fal-
lissement, men de omständigheter, hvarunder den
tillkommit — de styrelse-åsigter, som gynnat dess
fortsatta förhemligande, — det sätt, hvarpå den un-
der en följd af år blifvit handhafd — det inflytande,
den utöfvat på innevarande riksdag, — den ökade
spänning, den förorsakat mellan regering och repre-
sentation — den ställning, Adelns och Prestestån-
dens majoriteter, i afseende derpå, intagit — det be-
mötande, dessa majoriteter i anledning deraf visat
oliktänkande representanter, — de machiavellistiska
försöken, att göra bristens tillkomst till en politisk
dygd, och att för detta oädla syfte ur minnet utplåna
konstitutionens grundsanningar — allt detta, och
hvad mera dermed gemenskap eger, gör denna fråga
onekligen förtjent af en högre uppmärksamhet, och
af några allvarliga betraktelser.
Ämnets juridiska del kan jag dock gerna förbigå.
Den ankommer nu På Justitie-ombudsmannens ut-
redning och den höga RiksRättens pröfning. Rege-
ringsformens 76 är tydlig och klar, och verkan
af detta lagstadgande förändras icke derigenom, att
blott en ringare del af skulden utgör åtalets föremål,
Denna skuld, som påstås hafva kostat Grefve af Wet-
terstedt lifvet, och icke saknat inflytelse på hans te-
stamentariska förordnande, skall således icke af mig
skärskådas, hvarken för de år, då den, efter sanno-
lika anledningar, undergått sina märkvärdigare skif-
wen eller för den tid, som förflutit mellan nyssnämn-
de Grefves frånfälle och det afsked, som dess ordi-
parie efterträdare i utrikes Ministers-embetet ovil-
korligt för Sig utverkat. Jag vill egentligen uppe:
hålla mig vid skuldens ställning under den sednar
tiden — dessa Riksmötets sist förflutna månader
hvilka utgöra brännpunkten för den nya Departemen
talstyrelsen och bilda den epok, då, i anseende til
denna styrelses overksamhet, uti alla på dess hand:
läggning ankommande vigtigare riksdagsärender, Ri-
kets Ständer sett sina vid densamma fästade förbopp-
ningar uppgå i rök och lemna rum för den dystra
sinnesstämning, som städse alstras vid den sorgliga
anblieken af ett börjadt, men slocknande lif.
Utan delaktighet i de förra rådgifvarnes grundlags.
öfverträdelser, utan all. ansvarighet för desamma, u:-
tan benägenhet att fortsätta dess inkonstitutionell:
-m oo än äss KR sal RA . An ÄR LL