och mötet åtskiljdes 1 stillhet. I I wu I STOCKHOLM den 19 Febrauri — Läsaren såg redan af gårdagens postskriptum, att frågan om Habineltskassan då förevar r Borgareståndet och återremitterades. Vi skole något utförligare återkomma till denna intressanta diskussion och meddela i dag till en början Hr Brukspatron Petres anförande, som vi fått tillfälle afskrifva, och hvilket med intresse skall genomläsas, emedan det, utom det manligt kärnfulla framställningssätt, som tillhör denne talare, jemväl innehåller en historisk öfversigt af åtskilliga andra omständigheter, som kunna bidraga till stadgande af omdömet om rälta naturen af den nu förevarande frågan. För öfrigt var denna diskussion äfven så till vida mårklig, att de ledamöter af oppositionen, — som eljest inom Borgareståndet i hvarje vital fråga bruka hålla nära tillsammans — i denna sak delade sig mellan begäran om bifall till betänkandet och återremiss. Hr Petre önskade nemligen, såsom man ser af hans yttrande, bifall till betänkandet, ehuru med erkännande att saken icke var nog utredd; för denna mening talade likaledes Hrr Schartau, Ekholm, Geijer, Wedberg, Kjellberg, Foenander, Wern och Unger; hvaremot Hr !Moberg yrkade återremiss, dock under förklarande tillika, att han inom Utskottet sökt göra den mening gällande att saken borde närmare utredas, och äfven till en del varit orsaken att Utskottet meddelat de upplysningar, som nu funnes i afseende på skuldbeloppet, önskade återremiss för att få saken närmare utredd, och lofvade äfven att göra sitt tilli detta fall, inom Utskottet. För återremiss talade äfven Hr De Mare, instämmande i Hr von Troils reservation; Hr Helleday, Hr Wijk som äfven ville att saken skulle utredas, Hrr Hallström och Höök, Gråå och Lagergren, Helsingius, Jakobi, samt af oppositionen Hrr Halling, Brinck och Gustafsson, den förstnämnde under bestämd reservation emot någon misstydning hvad afsigten beträffade, eller att han med återremissen skulle hafva för afsigt att bifalla det begärda anslaget till lånets betalande, och förklarade, att han först ville veta hvem som är skyldig, och skulle sedermera icke underlåta att yttra sig öfver betalningsskyldigheten. Hrr Wern, Kjellberg och Foexander ansågo, med stöd af 76 Regeringsformen, att riket icke kunde ega någon skuld, m. m.; återremissen vann slutligen på tvenne rösters pluralitet, nemligen 28 röster mot 26, som voro för bifall. Såsom . upplysning tillägges, att orsaken hvarföre de ministerielle yrka återremiss, förmodas vara, att vederbörande ännu icke skola sakna allt hopp att turnera pluraliteten i StatsUtskottet, om saken ännu en gång dit återkommer. Hr Petrcs anförande: aKabinettskassans uppgifne brist uppgår väl icke till ett belopp, så oerhördt, att man ej, äfven i vårt land, sett dess motstycke i någon enskild mans fallissement, men de omständigheter, hvarunder den tillkommit — de styrelse-åsigter, som gynnat dess fortsatta förhemligande, — det sätt, hvarpå den under en följd af år blifvit handhafd — det inflytande, den utöfvat på innevarande riksdag, — den ökade spänning, den förorsakat mellan regering och representation — den ställning, Adelns och Presteståndens majoriteter, i afseende derpå, intagit — det bemötande, dessa majoriteter i anledning deraf visat oliktänkande representanter, — de machiavellistiska försöken, att göra bristens tillkomst till en politisk dygd, och att för detta oädla syfte ur minnet utplåna konstitutionens grundsanningar — allt detta, och hvad mera dermed gemenskap eger, gör denna fråga onekligen förtjent af en högre uppmärksamhet, och af några allvarliga betraktelser. Ämnets juridiska del kan jag dock gerna förbigå. Den ankommer nu På Justitie-ombudsmannens utredning och den höga RiksRättens pröfning. Regeringsformens 76 är tydlig och klar, och verkan af detta lagstadgande förändras icke derigenom, att blott en ringare del af skulden utgör åtalets föremål, Denna skuld, som påstås hafva kostat Grefve af Wetterstedt lifvet, och icke saknat inflytelse på hans testamentariska förordnande, skall således icke af mig skärskådas, hvarken för de år, då den, efter sannolika anledningar, undergått sina märkvärdigare skifwen eller för den tid, som förflutit mellan nyssnämnde Grefves frånfälle och det afsked, som dess ordiparie efterträdare i utrikes Ministers-embetet ovilkorligt för Sig utverkat. Jag vill egentligen uppe: hålla mig vid skuldens ställning under den sednar tiden — dessa Riksmötets sist förflutna månader hvilka utgöra brännpunkten för den nya Departemen talstyrelsen och bilda den epok, då, i anseende til denna styrelses overksamhet, uti alla på dess hand: läggning ankommande vigtigare riksdagsärender, Rikets Ständer sett sina vid densamma fästade förboppningar uppgå i rök och lemna rum för den dystra sinnesstämning, som städse alstras vid den sorgliga anblieken af ett börjadt, men slocknande lif. Utan delaktighet i de förra rådgifvarnes grundlags. öfverträdelser, utan all. ansvarighet för desamma, u:tan benägenhet att fortsätta dess inkonstitutionell: -m oo än äss KR sal RA . An ÄR LL