— Af den berättelse om förloppet vid Förstärkta StatsUtskottets voteringar i går, som läses på ett annat ställe i bladet, finna vi, at! BevillningsUtskottets, af Adeln och BondeStån det gillade, förslag, att de för arbetsfolk och öfrige, som med dem blifvit jemförda, så i städerna, som på landet, bestämda serskilda afgifter måtte alldeles upphöra,, blifvit afslaget, och att med fem rösters pluralitet det, besynnerligt nog, af sjelfva PresteStåndet fattade beslutet. att dessa klasser skola till Bevillning efter 2:dra artikeln uppföras, blifvit antaget. Denna utgång synes oss vara ett nytt bevis på den anda, hvilken Hr Gripenstedt i sin reservation på Riddarhuset (se Aftonbladet i går) så träffande karakteriserat såsom åsyftande patt få ett lättare och säkrare välde öfver den fattiges arbetskraft, och hvilken visar sig i alla lagstiftnings-frågor, hvaraf dennes rätt beror. Under flera års tid har tillväxten i fattighjonens antal utgjort ett af samhällets största bekymmer, och den är i detta ögonblick en af dagens vigtigaste frågor; men de åtgärder, man vidtager, tyckas bevisa. att man ej har serdeles allvar med dessa bekymmer: man har icke befriat de fattige från arbetstvånget, icke öppnat dem tillträde till landets jord, icke befriat dem från den tunga börda, försvarslösheten pålägger, och nu, oaktadt tusentals beskärmelser öfver bristen på arbete, finner man ej heller skäl att befria dem från den skatt, som blifvit lagd på detta arbete, hvilket den fattige har så svårt för att förskaffa sig. Ett annat beslut, som i går fattades, synes oss äfven vara ett bevis på, att det enskilda intresset hos en eller annan klass förmår genomdrifva saker, hvilka icke stå väl tillsamman hvarken med de begrepp, man antagit för privaträtten eller med dem, som ligga till grund för den fria gemenskapen emellan nationerna. Genom votering har Utskottet stadgat en afgift af icke mindre än 50 Rdr Banko för tre månaders vistande i Riket, samt lika summa för hvarje månad deröfver, att uttagas af utlänningar (Norrmän undantagna för Norska produkter), som resa omkring i landet och efter eller utan medhafvande prof utbjuda eller sluta handel om utländska varor). Denna beskattning är, som man ser, ett tillägg till tullbeskattningen, men ett svårare band på kommersen med utlandet än denna, emedan, så vidt den skall kunna kontrolleras, ett beständigt spioneri på resande utlänningars företag måste underhållas. Detta kommer isynnerhet att falla sig svårt i afseende på Norrmän, hos hvilka man äfven måste anställa undersökning om de utbjudna varornas produktions-ort. Sannolikt skall den äfven leda till repressalier, och sålunda försvåra och fördyra Svenska medborgares besök i främmande land. RATE rt SONET EAS —