som brutit benet af sig, samt, till ytterligar bevis på sin utmärkta röst, den han försäkrs har sex oktaver, en buffa-aria på en och samm ton alltigenom; härefter anmäler sig en fransys hofmästare, med skägg och mustacher åla Hen IV, som talar hvarannat ord fransyska, hvar annat tyska, deklamerar en scen å la Talma oc gör i en liten rolig parallel påtagligt, hvilke skilnad det är mellan en fransysk kärleksförkl: ring med dess widöle de mon ame, arc-en-ci de ma flamme,, och en tysk med dess plat! Engel, ich liebe dich; efter denna komm en Berlinsk Eckensteher, med bränvinsnäsa oc vacklande ben, hvilken sjunger en famnslår improvisation af idel rim på hans älskarinn: namn Wilhelmine, säkerligen bortåt en se tio, sjuttio, samt sist en sig så kallande rc mantisk sångerska, som med otaliga löpning: och driller föredrager en aria ur Barberaren Alla dessa personer befinnas slutligen vara e och samma och ingen annan än just den väntac Schnell, som på detta sätt velat visa direktöre några profroller. Det säger sig sjelf att denne se nare blir högeligen förtjust öfver reqvisitione af en så mångsidig talang, och det är allt sk att på hans vägnar hädanefter hoppas de me tillfredsställande recetter. Hr Kirchner (Schnell) lärer 1i går afton var litet indisponerad, men syntes oss icke destomir dre ganska väl rättfärdiga det vackra rykte, sol föregått honom. Han är onekligen en mer ä vanlig komisk talang, med en nästan fransys ledighet och abandon i sina fasoner, samt böjlig het och omvexling 1 sin mimik och sitt utta Härtill kommer mycken behändighet och skick lighet i sjelfva maskeringen, hvilken verklige icke i allmänhet är en så obetydlig sak, som ma ofta föreställer sig. Hr. K. har, korteligen, spc lat sina cprofroller, så att man önskar med de snaraste göra ytterligare bekantskap med har konstnärsskap. Bland de medspelande syntes ock Hr Stjern ström förtjena en mention honorable för sitt ut förande a? teaterdirektörens roll; Hr Gänther soi älven i pjesen fått en kort biroll, deri han sjur ger en aria; han var för qvällen särdeles vi röst. Huset var alldeles fullt. —f—