som brutit benet af sig, samt, till ytterligar
bevis på sin utmärkta röst, den han försäkrs
har sex oktaver, en buffa-aria på en och samm
ton alltigenom; härefter anmäler sig en fransys
hofmästare, med skägg och mustacher åla Hen
IV, som talar hvarannat ord fransyska, hvar
annat tyska, deklamerar en scen å la Talma oc
gör i en liten rolig parallel påtagligt, hvilke
skilnad det är mellan en fransysk kärleksförkl:
ring med dess widöle de mon ame, arc-en-ci
de ma flamme,, och en tysk med dess plat!
Engel, ich liebe dich; efter denna komm
en Berlinsk Eckensteher, med bränvinsnäsa oc
vacklande ben, hvilken sjunger en famnslår
improvisation af idel rim på hans älskarinn:
namn Wilhelmine, säkerligen bortåt en se
tio, sjuttio, samt sist en sig så kallande rc
mantisk sångerska, som med otaliga löpning:
och driller föredrager en aria ur Barberaren
Alla dessa personer befinnas slutligen vara e
och samma och ingen annan än just den väntac
Schnell, som på detta sätt velat visa direktöre
några profroller. Det säger sig sjelf att denne se
nare blir högeligen förtjust öfver reqvisitione
af en så mångsidig talang, och det är allt sk
att på hans vägnar hädanefter hoppas de me
tillfredsställande recetter.
Hr Kirchner (Schnell) lärer 1i går afton var
litet indisponerad, men syntes oss icke destomir
dre ganska väl rättfärdiga det vackra rykte, sol
föregått honom. Han är onekligen en mer ä
vanlig komisk talang, med en nästan fransys
ledighet och abandon i sina fasoner, samt böjlig
het och omvexling 1 sin mimik och sitt utta
Härtill kommer mycken behändighet och skick
lighet i sjelfva maskeringen, hvilken verklige
icke i allmänhet är en så obetydlig sak, som ma
ofta föreställer sig. Hr. K. har, korteligen, spc
lat sina cprofroller, så att man önskar med de
snaraste göra ytterligare bekantskap med har
konstnärsskap.
Bland de medspelande syntes ock Hr Stjern
ström förtjena en mention honorable för sitt ut
förande a? teaterdirektörens roll; Hr Gänther soi
älven i pjesen fått en kort biroll, deri han sjur
ger en aria; han var för qvällen särdeles vi
röst. Huset var alldeles fullt.
—f—