ieke heller under något vilkor mindre sedlar än pi
10 Rdr Bko af dem få utgifvas. Bankerna re
ducerades derigenom till sin egentliga bestäm
melse, som är att medla mellan de låimgifvande
och de lånbehöfvande, och hålla de befintlig;
kapitalerna ute i beständig omsättning, men ickt
att tränga rikets mynt ur rörelsen och sätta sip:
papper i stället.
Vidare kunne vi icke fisna någet slågs anled
ning till den föreslagna rättigheten attlåta dem tag;
öfverrärnta; och det vore märkligt att se, huru
vida någon kan uppvisa ett skäl, hvarföre et
bolag härutinnan skall gynnas framför easkilda
på bekostnad af grundlagens bestämda bud, sor
säger att Konungen ej må fastställa några mo
nopolier, hvarken till vinning för kronam elle
enskilde.
Invänder man härvid, att inga banker kunn
uppstå eller bestå om de icke få förmånliga mo
nopolier, så svara vi, alt dermed icke har någo!
fara. Tryckta invisningar på banken få ej ut
gifvas under 20 Rdrs bko värde; men sådana haf
va ändå i många år varit i omlopp och äro de
ännu, till nytta både för utgilvarne och rörelse:
i orten. Om äfven aktieegarne derigenom vinn
en eller två procent mindre, så vinner hela all
mänheten så mycket mer genom möjligheten at
medgifva den fria konkurrensen, samt att ick
göra de lånebehöfvande i en hel stad eller pro
vins beroende af en enda direktion.