på dö kontant insatta medlen. — Om vi lyckats
att framställa detta begripligt för läsaren, så fal-
er det sig äfven klart, alt de som en gång in-
kommit i ett bankbolag, der de utan allt be-
svär kunna draga af sina penningar en så Betyd-
lig högre ränta åf man kan åtkomma i den van-
iga rörelsen, skola sätta alla krafter i rörelse för alt I
mutarheta allt som kan leda till inskränkning af
sedelemissionen. I sammanhang -härmed blir det
ifven för dem ett annat lika vigtigt intresse, att
apprätthålla räntefoten inom den ort, der deras j
banukrörelse drilves,; så hög som möjligt samt att :
för detta ändamål förekomma alit som kan leda till :
en så stor tillgång på kapitalet, hvarigenom den-
na räntefot kunde mnedtvingas. Styrelsen af en i:
sådan bank erhåller ock, i samma mån, som den :
biifver allrådande öfver penningrörelsen i pro-
vinsen, en stor makt öfver alla, som kunna behöf-!
va dess medverkan i låneväg, hvilken makt, enligt i
hvad det visat sig i Amerika, lätt kan leda till)
de gröfsta missbruk. Så t. ex. kan, vid blifvan-!
de representantval inom orten, en provincialbank :
med sina många utgreningar blifva i tillfälle att
utöfva en afgörande inflytelse vid valen, och er-
fareuheten skall visa, huruvida icke denna in-
Nytelse någongång hufvudsakligen kommer att ut-
öfvas i den hulvudsakliga syftningen alt, med för- .
biseende af hvad som helst annat, få sådane re- !
presentanter utsedde, som skola försvara det en-
gång erhållna monopoliet emot hvarje inskränk- )
ning.
Detta är nu den ena sidan af saken. Se vij
åter på den andra eller hvad som vid allt detta.
kau utgöra det allmännas fördel, så måste man.
alltid främst ihågkomma hvad vi nyss nämn-
de, att en privatbankssedel i sjelltva verket
hvarken är mer eller mindre än en vanlig skuld-
sedel att betala vid anfodran, fastän den är tryckt
i stället för skrifven. Det är ofelbart, att äfven
dessa skuldsedlar, såvidt de stödja sig på en so-;
lid kredit och fullkomlig säkerhet till iniösen,;
äro al stor nylla, i så måtto som de kunna upp-
fylla behofvet af ett felande rörelsekapital, etu-;
ru äfven om det kapitlet åtskilligt kunde vara
all säga, som nu bletve för vidlyftigt. Men ett
faktum är det emediertd, att summan af de u-
telöpande sedlarna icke Ull mera än en tredje-
dei eller en fjerdedel motssaras af kontanta pen-
ningar.) En tydlig följd häraf blir åter, att
det icxe behöfves mer än någon katastrof, som
rubbar allmänhetens förtroende, och hvarpå fle-
re andra länder gifvit exempel, för att ett hastigt
tillopp till bankoluckan skuile uppstå att få in-
vexla sedlarna; och man bör väl märka, att endast
halfva beloppet af den utelöpande summan på
detta sätt behöfver inkomma, för att banken
skall nödgas inställa sina betalningar och göra
konkurs. Det medgifves, att när den deponera-
de säkerheten är tillräcklig, hvar man slutligen
skall få ut sitt, men vi öfverlemna till läsaren
att bedöma hvilken förfärlig oordning, hvilken
allmän omstörtning och stockning i aflärer skall
uppstå genom den mängd af uppsägningar och
exekutioner, som häraf blifva en följd; ja, ge-
nom sjelfva utkräfvandst af den solidariska an-!
svarigheten mellan bankdelegarne sjelfve. Vi!
hemställe ock, om det vid sådant förhållande
kan vara likg: ltigt för den allmänna krediten,!
för stalen, som behöfver ulskyldernas ordentliga!
ingående, och för Regeringen, som har sig ålagdt
att vaka öfver det helas rätt och bästa, att hälf-
ten eller tvåtredjedelar af hela rikets rörelseka-
pital skall representeras genom sådana skuldsed-
lar af enskilda bolag, som gå ända ned i dag-
lönarens ficka och utgöra hans enda behållning.
Med sjelfva riksbanken, hvars fordringar gå ostri-
digt fullt upp emot dess skulder, och som har
hela rikets kredit att anlita i nödfall, har man
likväl ansett nödigt stadga, att den metalliska:
valutan skall, i förhållande till sedelstocken, ;
svara emot proportionen al 3 till 8, men med:
de enskilda bankerna har man nöjt sig med en
fjerdedel. Ar detta försigtigt, är det statsklokt,
är det ens af något behof påkalladt? Vidare:!
oaktadt en association redan genom sin egen:
föreningskraft eger en betydlig styrka framför den
enskilde, har man ändå velat skänka dessa ban-;
ker på köpet en rättighet framför andra med-
borgare, att taga öfverränta vid underlåtna in- .
betalningar på dagen. Finnes väl något enda
skäl till en sådan företrädesrätt? Ar det icke
nog med förmånen af de tryckta sedlarnas ut-
gifvande? Slutligen har man, i den visser-
ligen välmenta alsigten att ej göra privatban-
kerna alltför talrika, föreslagit, att inrättandet
af nya banker för hvarje tillfälle skall bero på
Regeringens pröfning, huruvida sådant är för-
delaktigt för orten, eller icke; men dervid är för- ;
bisedt, att den åsyftade vinsten häraf: att före-;
komma ett för stort vingleri, kan vinnas på ett;
annat sätt om man börjar i rätta ändan. Dere-
mot är det fruktansvärdt; att den ifrågavarande
pröfningsrätten skall befrämja ett större ondt,
tillvexten af en monopoliserad och för hela
den mindre förmögna massan tryckande pennin-
sekorporation, som suger åt sig alla penninge-
behållningar, och kan utöfva jus vite et necis
öfver industrien. Det är nämligen klart, att
om privilegierna på sedelutgifningen behållas så
vidsträckta, att en pröfning för hvarje fall, der: f
en ny bank kommer i fråga, måste öfverlemnas J
-
it Regeringen, huruvida orten behöfver den, så
RR AV Pr 11 ss 1. 4 DR SE
i
Led - RR -—LLA