Det berättas imedlertid att Danska regeringen nu
ändtligen beslutit, att det vil blive noget, af, blott
man hunnit afgöra hvilket må anses för bäst, att ru-
inera embetsmännen genom resternas och de höga
afgifternas indrifvande, eller att ännu en tid låta dem
betala med — remonstrationer.
(Insändt.)
TANKAR RÖRANDE BRANVINSTILLVERKNIN-
GEN, BETRAKTAD SÅSOM LAGSTIFT-
NINGSFRÅGA.
(Slut fr. gårdagsbl.)
Fjerde Frågan.
Kan en fri bränvinstillverkning och bränvins-
fabrikers anläggande förminska supandet?
Fabriksbränningen i städerna och husbehofsbrän-
ningen å landet torde hvar för sig tåla ett närmare
skärskådande.
Ostridigt supes uti städerna vida mera än på lands-
bygden, der lyftpanna begagnas, ty icke är det vid
ankomsten till staden, som landtfolket, ehuru idkan-
de husbehofsbränningen, anträffas öfverlastade, utan
vid hemresan, och det är hufvudsakligen å gator,
torg, samt landsvägarne närmast städerna, som skan-
dalen af fyllerilasten faller i ögonen.
Hvad förmån bränvinsbränningens öfverflyttande
från landet till städerna skulle medföra i moralisk!
afseende, blir lika svårt att utgrunda, som den eko-
nomiska nyttan deraf, att allmogen skulle nödgas
besöka städerna, för att erhålla sitt behof af brän-
vin, synnerligen för dem som 60 långt ifrån stå
derna, hvilka nu med ringa möda sjelfve kunna
tillverka eliter förskaffa sig det på nära hål och
ur första hand.
Den mindre husbehofsbränningen, såsom den nu
bedrifves, aftager med hvarje år, i följd af den till
tagande hemmansklyfningen, och den skatt, som, en.
ligt nu gällande förordning, erlägges, bidrager äfven
i sin mån härtill; men skulle den fördubblas, såsom
de trenne Stånden yrkat, så bli resultaterna uti ct
omvändt förhållande, emedan den, hvars skatt ökas
från 400 till 800, får vidkännas en vida högre till.
verkningskostnad än den, hvars skatt ökas från En
till Två Rdr. Häraf åter måste följden blifva de
mindre pannornas uppståndelse till nytt lif och verk:
sambet. Genom den öfverallt utspridda måttliga hus-
behofsbränningen å landet, uppkommer ett varubytc
af rudimaterier, som gör det möjligt för jordbruka:
ren att utgöra skatter och räntor. Man hör visser
ligen flere, som afsäga sig bränvinsbränningen; äf
ven finnas många, som aldrig idkat den, emedan dt
dertill saknat tjenlig lokal och nödigt bränsle; mån.
ga omkring Stockholm hafva dermed måst upphöra
emedan de förlorat, ty endast varans tillverkning a
potatis kan nu mera väl bära sig. Men antagom
att alla skola föra samma språk, och att alla afsadc
sig denna tillverkning. Då måste ett deficit upp
komma i jordbrukets afkastning, i följd hvaraf hvar
ken kronans eller inteckningshafvares räntor kunne
utgöras, utan att allmänt obestånd inträdde.
Föreställom oss ett godt år, då all potatis, vec
och spanmål endast skulle kunna realiseras å stä-
dernas torg. Till huru låga priser skulle de då icke
falla, om allt kunde afsättas? Men, invänder man,
städerna skulle anlägga bränvinsfabriker: å ja! —
men potatis efter 4 Rdr 24 sk. Rgs tunnan bär ickq
en 4 mils transportkostaad, än mindre en af 8 till
45, som i många orter är händelsen. En åbo å et
mindre hemman, och de flesta backstugusittare, pro.
ducera i allmänhet mest potatis i skogsbackarne
och äro i saknad af dragare. Är då ett mindre el:
ler större bränneri nära beläget, försäljer han er
del af sin produktion, och transaktioner uppstå
som sätta mången i tillfälle att på så sätt göra rät
för sig. Husbehofsbränningen utgör alltså en binä
ring för jordbruket, som det i närvarande stunc
skulle vara vådligt att rubba. En fri bränvinsbrän
ning skulle deremot medföra anläggandet af fabri
ker, som endast med fördel kunna drifvas inom stä
derna, der dranken nära nog betalar skatten. Oci
slutligen torde man komma i erfarenhet deraf, at
endast uti de större sjöstäderna, der tillräcklig till
försel finnes, brännerier uti större skala kunna bär:
sig, ty uti uppstäderna afskäres tillgången på rudi
materier vid inträffande missväxter. Å landet må
ste den i allmänhet upphöra. det lära vi af all:
andra länder, som vidtagit denna åtgärd.
Sverges vidsträckta yta och omöjligheten att alle
städes transportera potatis, spanmål och ved till d
blifvande större bränvinsfabrikerna, är en sak af vig
i denna fråga. Att deremot använda dessa råämne
endast på ladugårdarne, är lätt sagdt, men icke ge
nast verkställbart under närvarande förhållanden, t
jorden måste i första rummet lindras i sina alltfö
dryga skatter, hvärefter denna förändrade hushålls
princip småningom kan låta verkställa sig. — Ut
Preussen och i Norge är bränvinsbränningen fri
utan men för jordbruket, emedan jorden derstäde
är föga beskattad; helt annorlunda måste förhållan
det vara i Sverge, der jordens indirekta onera är
så mångfaldiga, att dess binäring, bränvinsbrännin
gen, icke borde beläggas med högre skatt.
Femte Frågan.
Huru skall husbehofsbränningen, som utgör e
gmäring för åkerbruket, blifva utsalt, så al!
skatterna den förutan må kunna utgöras?
Härtill finnes ingen annan utväg, än att småning
om befria jordbruket från en del af dess oerhörd
skattebidrag.
Enligt Öfverste C. af Forssells Statistik, pag. 32
och 324, 3:dje upplagan, skatta adel och bönder
millioner Rdr, medan prester och borgare skatt
363,000 Rdr.
Det synes icke vara förenligt med rättvisa och bi
lighet, att preste- och borgare-stånden, i förenin
med ett riddarhus, hvars pluralitet saknar förmöger
het och skattar litet eller intet, voterar en bränvin:
beskattning af 4; million Rdr, på en samhäll:
klass, som redan erlägger 7 millioner, utom ränto:
na af det i jorden intecknade kapital 70 millione
hvilka uppgå till nära 4 millioner, och således till
sammans 24 millioner, dem jag dock endast vi
upptaga till 40, eftersom de öfriga stånden deri ha
vå någon andel. En inskränkning af bränning:
tiden är deriemte föreslagen, som nära nog skul!