Det berättas imedlertid att Danska regeringen nu ändtligen beslutit, att det vil blive noget, af, blott man hunnit afgöra hvilket må anses för bäst, att ruinera embetsmännen genom resternas och de höga afgifternas indrifvande, eller att ännu en tid låta dem betala med — remonstrationer. (Insändt.) TANKAR RÖRANDE BRANVINSTILLVERKNINGEN, BETRAKTAD SÅSOM LAGSTIFTNINGSFRÅGA. (Slut fr. gårdagsbl.) Fjerde Frågan. Kan en fri bränvinstillverkning och bränvinsfabrikers anläggande förminska supandet? Fabriksbränningen i städerna och husbehofsbränningen å landet torde hvar för sig tåla ett närmare skärskådande. Ostridigt supes uti städerna vida mera än på landsbygden, der lyftpanna begagnas, ty icke är det vid ankomsten till staden, som landtfolket, ehuru idkande husbehofsbränningen, anträffas öfverlastade, utan vid hemresan, och det är hufvudsakligen å gator, torg, samt landsvägarne närmast städerna, som skandalen af fyllerilasten faller i ögonen. Hvad förmån bränvinsbränningens öfverflyttande från landet till städerna skulle medföra i moralisk! afseende, blir lika svårt att utgrunda, som den ekonomiska nyttan deraf, att allmogen skulle nödgas besöka städerna, för att erhålla sitt behof af bränvin, synnerligen för dem som 60 långt ifrån stå derna, hvilka nu med ringa möda sjelfve kunna tillverka eliter förskaffa sig det på nära hål och ur första hand. Den mindre husbehofsbränningen, såsom den nu bedrifves, aftager med hvarje år, i följd af den till tagande hemmansklyfningen, och den skatt, som, en. ligt nu gällande förordning, erlägges, bidrager äfven i sin mån härtill; men skulle den fördubblas, såsom de trenne Stånden yrkat, så bli resultaterna uti ct omvändt förhållande, emedan den, hvars skatt ökas från 400 till 800, får vidkännas en vida högre till. verkningskostnad än den, hvars skatt ökas från En till Två Rdr. Häraf åter måste följden blifva de mindre pannornas uppståndelse till nytt lif och verk: sambet. Genom den öfverallt utspridda måttliga husbehofsbränningen å landet, uppkommer ett varubytc af rudimaterier, som gör det möjligt för jordbruka: ren att utgöra skatter och räntor. Man hör visser ligen flere, som afsäga sig bränvinsbränningen; äf ven finnas många, som aldrig idkat den, emedan dt dertill saknat tjenlig lokal och nödigt bränsle; mån. ga omkring Stockholm hafva dermed måst upphöra emedan de förlorat, ty endast varans tillverkning a potatis kan nu mera väl bära sig. Men antagom att alla skola föra samma språk, och att alla afsadc sig denna tillverkning. Då måste ett deficit upp komma i jordbrukets afkastning, i följd hvaraf hvar ken kronans eller inteckningshafvares räntor kunne utgöras, utan att allmänt obestånd inträdde. Föreställom oss ett godt år, då all potatis, vec och spanmål endast skulle kunna realiseras å städernas torg. Till huru låga priser skulle de då icke falla, om allt kunde afsättas? Men, invänder man, städerna skulle anlägga bränvinsfabriker: å ja! — men potatis efter 4 Rdr 24 sk. Rgs tunnan bär ickq en 4 mils transportkostaad, än mindre en af 8 till 45, som i många orter är händelsen. En åbo å et mindre hemman, och de flesta backstugusittare, pro. ducera i allmänhet mest potatis i skogsbackarne och äro i saknad af dragare. Är då ett mindre el: ler större bränneri nära beläget, försäljer han er del af sin produktion, och transaktioner uppstå som sätta mången i tillfälle att på så sätt göra rät för sig. Husbehofsbränningen utgör alltså en binä ring för jordbruket, som det i närvarande stunc skulle vara vådligt att rubba. En fri bränvinsbrän ning skulle deremot medföra anläggandet af fabri ker, som endast med fördel kunna drifvas inom stä derna, der dranken nära nog betalar skatten. Oci slutligen torde man komma i erfarenhet deraf, at endast uti de större sjöstäderna, der tillräcklig till försel finnes, brännerier uti större skala kunna bär: sig, ty uti uppstäderna afskäres tillgången på rudi materier vid inträffande missväxter. Å landet må ste den i allmänhet upphöra. det lära vi af all: andra länder, som vidtagit denna åtgärd. Sverges vidsträckta yta och omöjligheten att alle städes transportera potatis, spanmål och ved till d blifvande större bränvinsfabrikerna, är en sak af vig i denna fråga. Att deremot använda dessa råämne endast på ladugårdarne, är lätt sagdt, men icke ge nast verkställbart under närvarande förhållanden, t jorden måste i första rummet lindras i sina alltfö dryga skatter, hvärefter denna förändrade hushålls princip småningom kan låta verkställa sig. — Ut Preussen och i Norge är bränvinsbränningen fri utan men för jordbruket, emedan jorden derstäde är föga beskattad; helt annorlunda måste förhållan det vara i Sverge, der jordens indirekta onera är så mångfaldiga, att dess binäring, bränvinsbrännin gen, icke borde beläggas med högre skatt. Femte Frågan. Huru skall husbehofsbränningen, som utgör e gmäring för åkerbruket, blifva utsalt, så al! skatterna den förutan må kunna utgöras? Härtill finnes ingen annan utväg, än att småning om befria jordbruket från en del af dess oerhörd skattebidrag. Enligt Öfverste C. af Forssells Statistik, pag. 32 och 324, 3:dje upplagan, skatta adel och bönder millioner Rdr, medan prester och borgare skatt 363,000 Rdr. Det synes icke vara förenligt med rättvisa och bi lighet, att presteoch borgare-stånden, i förenin med ett riddarhus, hvars pluralitet saknar förmöger het och skattar litet eller intet, voterar en bränvin: beskattning af 4; million Rdr, på en samhäll: klass, som redan erlägger 7 millioner, utom ränto: na af det i jorden intecknade kapital 70 millione hvilka uppgå till nära 4 millioner, och således till sammans 24 millioner, dem jag dock endast vi upptaga till 40, eftersom de öfriga stånden deri ha vå någon andel. En inskränkning af bränning: tiden är deriemte föreslagen, som nära nog skul!