frågavarande På enskilda personer lagda skatte
alltför hög. Ännu i dag lärer Danska regeringe
hvars behof af pengar ingen skall sätta i fråga, icl
bafva uppburit det minsta af denna betydliga skat
Denna moderation är verkligen, som Feedreland
enmärker, landsfaderlig och nådig, så mycket me
som, ehuru pålagan varit hög, de skattskyldige li
väl mottagit sina embeten med vilkor att de unde
kastade sig densamma. Att efterskänka en äld
fordran, sedan man öfvertygat sig om dess obilli
bet, är, tillägger nyssnämnde tidning, erättvist; mt
att sju och trettio år göra sin fordran gällande s
som rättvis och likväl ej förmå förskaffa sig hörsar
het af embetsmännen, år kanske mindre passan
för en så kraftfull styrelse, som den Danska. Att
47 år låta en förordning opåtalt öfverträdas, bör m
hända anses som landsfaderligt; att derpå i 45
utfärda befallmingar om dess efterlefnad, och nöja s
med remonstrationer i stället för lydnad, må va
nådigt, och att efter dessa 43 års förlopp gifva eft
för sina underlydandes gensträfvighet, synnerligt
nådigt; men att, sedan man ändtligen låtit vederb
rande veta att det nu är slut med nåden, och a
man fordrar en prompt lydnad, ändock i ö år nö
sig med remonstrationer, det är verkligen alltför n
digt.
Det berättas imedlertid att Danska regeringen I
ändtligen beslutit, att det vil blive noget, af, blo
man hunnit afgöra hvilket må anses för bäst, att r
inera embetsmännen genom resternas och de höj
afgifternas indrifyvande, eller att ännu en tid låta de
betala med — remonstrationer.