frågavarande På enskilda personer lagda skatte alltför hög. Ännu i dag lärer Danska regeringe hvars behof af pengar ingen skall sätta i fråga, icl bafva uppburit det minsta af denna betydliga skat Denna moderation är verkligen, som Feedreland enmärker, landsfaderlig och nådig, så mycket me som, ehuru pålagan varit hög, de skattskyldige li väl mottagit sina embeten med vilkor att de unde kastade sig densamma. Att efterskänka en äld fordran, sedan man öfvertygat sig om dess obilli bet, är, tillägger nyssnämnde tidning, erättvist; mt att sju och trettio år göra sin fordran gällande s som rättvis och likväl ej förmå förskaffa sig hörsar het af embetsmännen, år kanske mindre passan för en så kraftfull styrelse, som den Danska. Att 47 år låta en förordning opåtalt öfverträdas, bör m hända anses som landsfaderligt; att derpå i 45 utfärda befallmingar om dess efterlefnad, och nöja s med remonstrationer i stället för lydnad, må va nådigt, och att efter dessa 43 års förlopp gifva eft för sina underlydandes gensträfvighet, synnerligt nådigt; men att, sedan man ändtligen låtit vederb rande veta att det nu är slut med nåden, och a man fordrar en prompt lydnad, ändock i ö år nö sig med remonstrationer, det är verkligen alltför n digt. Det berättas imedlertid att Danska regeringen I ändtligen beslutit, att det vil blive noget, af, blo man hunnit afgöra hvilket må anses för bäst, att r inera embetsmännen genom resternas och de höj afgifternas indrifyvande, eller att ännu en tid låta de betala med — remonstrationer.