der oenighetens frö, i stället för att alstra den; samdrägt, som utgör arbetets lifskraft. Uti insen föregående tid hafva Rikets Ständer, från moralisk synpunkt, gjort sig så förtjente, som nu, af Regeringens bifall, välvilja och erkänsla. j De hafva i allmärhet med måtta och hofsamhet — vidt skiljda från harm och småsihne — utvat sin granskningsrätt. De hafva ådagalagt ett iversgende, en skonsamhet, som sällan vederfares stitutionella regeringar. De hafva — säge man vill — i de flesta fall varit rätt ferkostige--vid bestämmandet af statsanslagen. Dechafvajydå fråga varit om någonting stort och ädelt; aldrig svarat Nej, men rätt ofta i dylika Tall tagit) initiativet. De hafva mot ledamölerna af den nya Departementalstyrelsen iakttagit en varsamhet, som omisskänneligen ådagalägger, att deuppfattåt den grad af grannlagenhet, som det i egöa och övänliga i dessa ledamöters ställning påkallat. De hälva med tålamod och fördragsamhet upptagit alla om dem, till allmänheten spridda, ofia skymfande och merendels vilseförasde uppgifter... .De hafva ändtligen gifvit Sty-; relsea! de dermest evidenta trohetsbevis derigei nom, att-de--anmält till rättelse flera i statsförvaltningen förefunna missbruk, hvilkas fortfåfande strider mot rikets sannskyldiga nytta. Sällan har en. Regering sina verkliga vänner blind dem, som tillsluta ögonen för dess miss! teg och Jåta dem till ytterlighet fortgå. Sällan! är sen Regering i konstitutionell mening möjlig, om-sstyrelsen: saknar: styrka och mod att höra! ändra framställningar. än dem, som innefatta! Joförd och smicker. Huru skall nu Regeringen upplysas, dels om dess oriktiga föreställning il afseende. på Rikets Ständers tänkesätt, dels om nödvändigheten att afböja de från denna irriga! Förestölluing härledda hinder, dem Regeringen sjelf lagt. ivägen för Riksdagsgöromålens oafbrutnas och tiltbörhliga drift. Ett nytt försök, att tillvägabringa Rikets Ständers gemensamma beslut i sadått sy ftning, kan icke skäligen älventyras, sedan Hr Landtmårskalken och Hr Erkebiskopen vägrat proposilion på KonstitutionsUtskottets till Rikets. Ständer afgilna förslag i vett härmed, nära gemenskap egande ämne, och sedansbåde: :Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet? MUt vid denna vägran bero. Borgareståndet kän icke, ötan ätt fela mot skyldig gra Anfgenhet 0 ifrågasätta hågot dess Talimans easkilda tillgörande, för. hyssnämnde ändamål, (eHär förut under hela Riksmötet ingen kommu-. mikation. emellan Kenungen och bemälde Talman egt rum. Annu-mindre kan något vara, alt poofvannämnde hänseende vänta af Bondeståndet; då detta Stånds redan i början af Riksdagön framställda begäran om tillstånd, att med en Underdåiig Kädress få uppvakta Hans Maj:t, biitvit alslägen. . Hvad är vid slikt förevetande. att. göra? ,Den, officiella ..vägen till tbronen är, för: att-.döma af händelserna, formligen stängd. Den i fortina dagar öfliga kommunikationen medelst:sTalmännen kan: icke hellerantagas vara förBoörgare-oeh Bordestånden öppen. Vid detta bekymmörsatnina förHållände dröjer tanken förtoppningsrälft: vid Adelas Och Presteståndets Ordförande! Hr Landtmatskalken och Hr Erkebiskopen sakna icke tillträde. till H.M. Konungens Båda äro. således i tillfällesatt personligen flamma sförsäkra Hans Maj:t om Rikets Ständers .undersåt igar tänkesätt. :rBåda äro förhindrade Pitt för Hans Måj:t skildra Rikets Ständers förHiöppåäing ätt så snart nu för handen varande Riksdagsärender blifvit lyckligt och väl tilländabragte, se Riksdagen 1. behörig ordning afslutad. Gillade Hans. Maj:t i. alloen. sådan framställning, :sånföljer-deraf, att inga nya propositioner till Rikets Ständer skulle under: intfevarande Riksdag från Hans Maj:t afleminas. Anser åter. Fans :Maj:t därdvikligt, att; under denna Riksdag) ytterligare till Rikets Ständer afgifva proposilioner,. så. vore det i alla, fall mycket: vuninet, gm Hans Maj:t nu täcktes bestämma den Htid, inom, hvilken Rikets: Ständer ega att: förvänta de. sista af Hans Majts propositioner, för inhevaramle Riksdåg. Hr Landtmarskatken: och Hr Erkebisköpen kura nmaturligtvis icke härvid förtiga BYad som, på så sätt visadt är, I fråga Om Riksdagens fortgång, ankommer på -Häns. Maj:ts Regering samt, huguledes Rikets Ständer, som .bafva fäderneslandets väl till sitt förnämsta syftemål; difligt önska, att Hans Maj:t -tiektes. i nåder låta med: slut afbjelparden: myckenhert Riksdagsmål, hvilka, sedan enlängre tid tillbaka väntat på Kongl. Maj:ts afgörande. En framställnitig af denna art från Hr Landtnärskälken och Hr Erkebisköpen kunde ej annat än med nådigt välbehag upptagas; men om. mot förmodan, förhållandet. vore annorlunda skulle 4 alla. fall .medvetenheten, att hafva på detta sätt. sökt: uppfylla en fosterländsk pligt, skänka tillfredsställande: belöning. Fra la I i I I Officiella bladet. meddelar följande rapport al d. 34 sistl. Dec. till Kommerskollegium från. Svenhbskarcochk Norska. Generalkonsul i Barcelona; W. IG: Westaynthius: Natten emellan den 22 och 23 innexarande måtad uppkom ett i mannåminne ej sedt stormväder, tvilket fortfor till den 24 e. m. och bar förorsakat