anade uppgift att Utskettet förefunnit en förteck-
Ming på kabinettskässans skätder vid 1844 ärs
Sfut,: ihspektoren lärer således verkligea redan.
skuldsatt. kassan, och då detta ej lärer S
j
ske. genom egentligt lån, söm skall in specie å-
erställås, måtte det hafva sketl genom försträck-
ing eller .iån al.penuingar. set
Men Folkbladet säger ju äfven att en annan
Yönd ellet kassa Förskjutit medel ull kabiretts-
kässan Och sedan sjelf upptagit lång så vida nu
Folkbladet ej med denna fond menar inspekto-
jens Caen, Som intet har alt skaffa med bruket
eller statens, så är ju i alla fall Tån i bruksä-
sareris eller statens namn gjordt. Det betyder
då intet, om man antager, atl lån blifvit tagua
Tör kabinetiskassans räkning för alt refundera,
hvad. inspekloren. tagit ur en an: van bruksägares.
fond, eller om förhållandet, på sätt bi adet upp-.
ufver, varit omvänd. ;
Hur man altså vänder sig med Folkbladets:
förklaring, förblifver dock tvetydig sheten äniar
vkika stor. i1
Ön sluthger inspoktore sen -ståttsi det sförhål-
stbhide till bruksägaren; som in contretd existerår
mellan Regeringen och S ändetna, eller Mt det
år den förra uttryckligen. förbjudet, vate sig alt
SUpptaga. lån eller riket. med gäld belasta, utan:
de sednares samtyeke, bvarlill, tjen 1, då hela!
skiknelsen ? , geten
Ka LL NR
He, Brukspatron Petres anförande. i Tisdagens
;Talmanskonklav, hvilket han jemwväk uppläste i
Borgareståndet sist! gårdag;införesshärz nedäån.
Pet sär vett Hytt pProF pi denne representants
sällsynta förrhåga att gruppera en mängd Ser-
AStulda detafjer, till ch Bjert och träfforide färak-
lersinålning: -
str Bagge, Representant för staden Uadevalla;
har; genomisin motion, förnyat dem flera gån-
ger,inomtalmanskonferset, behandkkde frågan
öm åtgärders vidtagande, för åttpäskytida riks-
Higens slut. Det är natorligt, Aut denna fråga
tigger våra kommittenter .om. hjertat. Det är
äfven obestridligt, att den, f för en och hvar bland
s588yX äringentingfindre än lUkgiltig. Jag vill
Ru, icke upplaga: stiden med Alt räsonnera -öfver
slensammas pådet sätts som: vaänligkyvis: sker; eller.
sniter dem ganta, väl hekanta slentrianem- Bättre
är att tillse, det frågan, betraktas från enssyn-.
spunpkt;ssom möjligtvis. kanrställa sden;i klar dag.
nvAnena sidan förekommer,s atts ifall Kongl
Maj:t: nu skulleslåta shastigt afblåsa riksmötet,
sen väsendtligftdek af hela det döregåendessriks-
dagsarbetet- giek förlonadt. Det allmänna: skulle
sderigenom: komma alt lida mycket. Någon dör-
rsklaring häröfver erfordras. icke för dem; ssom
sgjort.sig förtrogna ej. blott. medoden mängduaf
siksvigtiga mål, vilka vid. riksdagen sförevarit
-.eehiännu. återstå. utan äfven. med. massåmsaf
obtatsförvaltningens:, långsamt. mognade brister.
Det synessoekså kunna tagasdför afgjordt, att en
spefallning - från ; Kongl: Majt omsriksdagens af-
yblåsande; innansRiketsyStänder sbunnit afsluta
sina maktpåliggansde. göromål svårligen, vore
verkställbar, med mindre, än att de fleste Mbland.
Kongl. Maj:ts nuvarande Rådgifvare förut hade
.fesignerat och lemnat. rum lör Regerings-leda-
möter, mindre nogräknade, i afseende på möj-
kiga följder af den vid. kommande; riksdag före-
granskningen af Statsrådets. prötokolier.
ÅA andra sidan deremot, må det ej nekäs, alt
årbetet vid, riksdagen saknar. den. impuls, om
let måste ega, föratt rastlöst fortskyndas med
den kraft, som utan skada för. ärehdernas gru ad-
Sa hehandling vore. Möjlig. Denna impuls må-
ste, Må RA hafva sin rot hös regeringsmak-
u är. visserligen sannt, att Sänder na vid
ct riksdag ofta arbetat med exemplarisk nit.
Det är äfven obestridligt, att närvarande riks-
Mölfe icke KaR med någon ännab riksdag jem-
föras, i ahseende till göromålens vidd, Omfatt-
sits och vigt; men deremot är det ock tn be-
Klägansvärd sanning, alt Könungens regering
ätdiig, vid någon föregående riksdag; Varil så
Settidig, som nu, hvad angår handläggningen af
de på densammå ankommande riksdagsärentler.
Ri betydtigt antal sålunda tilltyggalagda riks-
dägsmånader utgöra för verkställände makten en
söyetksathhetstid; så lång, att jag: ahiser mig ega
Töllt fögatt? på Törhålländet, i denna del, fösta
Nppmårksamheten. När män ser dylika exem-
pel pilvas afiden andra statsinakten, här mån
ffinher eh såansentig tid dötillråeklig, Tör att
besvåra Rikets StändersTangt för detta expedie-
Har slvitvelsef Och för att resofverd öfver de
frågor; hvilka, derest Rikets Ständers längesedan
fattade beslut icke skola blifeå nultet, Mäste
TGL riksdägens öpp afgöras, Huru vilt man.
A Vita; att Rikets Städder skola fortfåra råed
Sförmitiskadt arbetsnit, huru vill Män, undör
ssädafie omständigheter, blant! dett öch deras
fåezatidner, förhindra modlöshet och Missbelå-
tejhet 7 Lägger mannu härtill det förklerande
Fä alldeles origtiga begrepp, somStyrelsen (en-
- dess dfficiella Organ3, Statstidningens, från
trännstat nFligek repföductärade Htsddelaride),
fåtit SA Frkets Hu församtäde Ständer Törespegla.
SERBN tatt de vgentliga Kiidrön för riks-
Sförtikyndande till attt mål äre ätt söka
Fide ädiministFaliom stdtömagtens Härvärdide
STAUntg Dent vörkär 1örläman de OCK åter-
Hade PING öHnens töäktioner. Der bpt