32 sk. samt å en tunna Korn i Kalmar län 5 Rår
32 sk. och på Öland 3 Rdr 24 sk. allt Bko. I
i
I
BOKHANDELS-BULLETIN.
Al Hedenborgs bekanta arbete: aTurk iska Na-
tionens seder, bruk och klädedrägters har åter.
ett häfte, det i ordningen sjunde, utkommit i
bokhandeln. Det innehåller en ganska intres-;
sant artikel öfver läkarkonstens tillstånd i Con-
stantinopel, samt den orientaliska pestens natur,
i sammanhang hvarmed författaren beskrifver
ett sitt besök hos den så kallade Hakimbaschi !
eller Sultans förste lifmedikus och så till sägan-
des generaldirektör öfver medicinalverket i det
turkiska riket. Utom detta lemnas här korta
notiser om de musulmänska krigarne, — Seferli,
— den asiatiska soldaten, — Zejbeck, — bom-
bardieren, — Kumberadschi, — och -
I
eller statskuriren, till hvilka sistnämnda fyra
personnager häftet äfven innehåller fyra kolore-
rade afbildningar. Vi kunna icke neka oss nö-
jet att meddela några korta utdrag, som vi tro
skola intressera äfven något hvar.
Författaren berättar hur han, atföljd af svea-
ske första drogmannen, en vacker dag begifvit sig
ut till Hakimbaschis landtställe vid Bosforen;
den turkiska her? Hif- och hofmedikus var, vid
deras ankomsi, i sitt harem och lät vänta på
sig en stund, derunder de besökande undfägna-
des med kaffe och tohakspipor. Andtligen in-
trädde eskulapen i sitt förmak. Vid drogman-
nens tillkännagifvande om orsaken uUtill besöket,
yttrade Habkimbaschi ganska förbirdligt sin fäg-
nad öfver att göra herr Hedenborgs bekantskap,
såsom en medbroder i yrket. Han fortsatte
sedan samtalet i det han ytirade sig känna, att
Sverge frambragt rimånga stora vetenskapsmän
och läkare, samt närande bland de ryktbaraste
Newton. Vi tego och beto oss i läppen vid
detta smickrande misstag. AT vår tystnad lärer
han likväl hafva erinrat sig att Newton ej var
Svensk, ty han ombytte talämne för att hjelpa
oss och sig ur bryderiet, frågade ore Upsala var
det universitet, der doktorer promoverades, samt
rämnde tillika Rosenstein såsom namnkunnig
läkare och Linn såsom botanikus. Vi kundej
härvid ej annat än glädja oss åt hans ådagalag-
da bättre mirne, ty så mycken kännedom omj
vårt lands litterära historia hade vwvi ej väntat.
Han gjorde oss sedan flera frågor, såsom huru
långt Upsala var beläget från Stockholm, o. s.
vv. Denne Hakimbaschi hade förut varit jurist,
men slagit sig på medicinen och synneriigast
genom umgänge med europeiska läkare inhem-
tat åtskilligt om sjukdomars sannskyldiga kän-j
nedom och behandlande. Han läste medi-)
i
cinska afhandlingar på Italienska språket, deri
han var någorlunda hemmastadd, samt ägde
ett vackert bibliothek . . ....... . Fastän
inga egentliga förbud med ålagdt straff fin-
nas mot qvacksalfveri, utöfvar dock Hakim-
basehi kontrollen på de rajah. hvilka söka he-
fatta sig med läkarkonsten i hufvudstaden. Tid
efter annan bli dessa sammankallade, för att
undergå ett slags examen. Att denna ej är
mycket sträng, förstås af sig sjell. De hvilka
godtyckligt iklädt sig läkarekallet, blifva dock
vid stort ansvar förbjudna att fortsätta det, om
de ej kunna svara på de allrasimplaste prakti-
ska frågor. Författaren berättar härefter om
en jude, som förut handlat med papper, men
en vacker dag beslöt att bli läkare, satte dok-
torsmössan, — kaipacken, på sig och börja-
de kringvandra Constantinopels gator, ropande
gazel hakimp god läkare!) En mängd godtro-
get folk anlitade honom och han gjorde en rik
skörd. Men den brydsamma examenstiden kom,
och han måste inställa sig hos Hakimbaschi. Han
sökte först dölja sig bakom de andra examinan-
di, men blef slutligen bemärkt och framkallad
att stå till svars. Det befanns nu, att han icke
af läkekonsten förstod ett enda ord. Hvad.
din skurk! — utbrast härvid Hakimbaschi, —
du vågar på detta sätt mörda H. H. Sultans un-
dersåter? . . . Lägg honom under käppen! Ju-
den bad om nåd och förskoning och slapp verk-
ligen med skrämseln; Hakimbaschi lofvade ho-
nom imedlertid, att om han en gång till visade
sig som läkare, skulle han utan minsta omstän-
dighet bli hängd. Juden var dagen derpå så
god pappershandlare, som någonsin förut . .....
För at! närmare lära känna deras qvacksalfvare-
skara, må följande profstycke anföras på deras!
plumpa bedrägerier. En man, som led af en
långvarig lefversjukdom, föll i händerna på en
af dessa eskulaper. Vid första blicken på den!
sjuke hade han straxt en radikal kur i bered-!
skap och frågade mycket gravitetiskt om ett
hårdkokt ägg var att tillgå. Ingenting är lät-
tare att förskaffals svarades. Sedan herr dok-
torn erhållit ägget, vände han det mellan fing-.
rarne under mycken vältaligdet, hyarunder det-;
sammas undransvärda egenskaper beskrefvos. Det
skalas, delas i mångfaldiga bitar; en liten våg,
tages ur fickan; nu afväges ägget i 492 lika de-
ar Och till hvarje af dessa läggas 3 risgryn.
Detta skulle blifva patientens näring, hvarmed !
han trenne gånger om dagen fick förpläga sig,
tre risgryn och ett tolftedels ägg hvarje gång.
Olyckligtvis afbröts kuren af döden, troligen till
följe af svält.n----- Vid talet om pestsjukdo-
Men huarn. vvclhsa härinigagar I TU at Ach ha 3