mverg KR a --n vara gällae iv :s de af Utskottet redoviste åsigter, angående don 22 sdrade plan för ämnenas indelning, som I för.i4ze 11 regeringsform blifvit iakttagen. I i Derem t fa såndet, efter granskning af ifrågavarande i: 0 coförslag i deras serskilda delar, skäligt alt Östa va itll Utskott återremitteras, med följande dersid så a och af Ståndet, såsom gemensam tanka, godlä a snmärkningar: 49 . An :. för lagtima Riksdag återkomst, i denna bestäms tid af Akvartennat är borde, i öfverensst une se med Rikets Ständers vid denna Riksdag servsk! fattade beslut, förändras till kvart br oj. — ä2 . Att antalet af de förmyndare, som under cmy dis ounes minderårighet skulle komma att i hans ocmn regeringen föra, borde bestämmas till oe elfte mm, och sålunda blott en förmyndare icke i näsor fall kunna väljas. — 4 S. Att Riksdagsman ej må, i det fall denna omtalar, kunnå från Riksförsamnlingnn uteslutas, utan att tvåtre) i lir af de röstande i beslutet sammanstämma — 65 6. Att de, i nu gällande regeringsform, stadgade Bevilinings-, samt allmänna Besvärsoch EkonomiUtskett börs såsom fasta Utskott i grundlagen bibet ålas. All det föreslagna antalet af Expeditions Utskottets nötter, eller tre, må ökas till fom — 70 8. At n örelse af denna med den 1014, den inbördes stidighet emellan stadganderna i samkomme, att efter den förra äro Riksis nämnder berättigade att föreslå ändring oc! jemväl uti en af Kowunusen väckt fråga om irendlavs stiftande, ändrande eller apphafvande, f hvilka nämndernas förslag ettdera, sedan riksförsve gen det godkänt, ntgör ett beslut, som komm. 2 uvila till grundlagseniig behandling vid nistr Fl 1 oc: men enligt den sednare eller 404 förs Av i oYnedlia. sväg hyvarken ma ämne församlis )N kan 1 Utskolt, I hela Riksförsamlingen ändras, utan måste so ss såvet antingen afslås eller antagas, all nyiia Ull slatligt afgörande vid nästa Riksd:g. All I fråga om Riksförsamlingens rätt att ändra eos framstsldt förslag till stiftande, Äadring vande af allmän civilkriminalenatanda stridighet, som här ofvan jiemvål förekomime emellan 70 och cin sam! kyrk bufvit ambärkt, 403 88. Bo handlingen i Utskott, Namnd och Riksförsamiing, al Koerrwen förslag, till stiftande, ändring eller upphafsande dels af grundlag, dels af annan lag, som utgör il för båda statsmakternes gemensamma pr bära från den 70 afskiljas och förekomm ! serskildt , hvars öfverensstämmelse med de till ämnet likartade, eller 4904 och 105 w8ö, borde noggrannare, än som skett, iakttagas. 71 S, att denna sälunda bör förändras, att Riksdagsmän må ega väcka motion antingen mun ov eller i skrift framställd. 73 S, att alla val af öfriga omröstningar under Riksdag skola ske med surse sedlar. 105 6, att, enär de vigtigaste civila rättsförhällanden emellan medlemmar af aila samhällsklasser, så ock svårare brottmål, kunna komina i fråga alt efter sjöag pröfvas och afgöras, Bondeståndet ansåg denna lag jemväl böra i regeringsformen upptagas bland dem, som af båda statsmaktlerne skola stiftas, ändras eller upphäfvas. Att i det fall, bvarvin denna jemväl handlar, då Konvungen icke, innan Riksförsamlingen afskiljes, kan fatta och meddela sitt beslut angående ett af Riksförsamlingen antaget lagförslag, den förändrade föreskrift bör införas, att Konungen. der han sedermera ogillar förslaget, bör meddela nästa Riksförsamling de skäl, som ogillandet föranledt. 4156 , att redaktionen af denna 8 bör, i afseende å tiden for Riksdags fortfarande, ställas, i öfverensstämmelse med det af Rikets Ständer, serskildt rörande detta ämne, till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag godkända förslag. Hvad i allmänhet angår reduktionen af de grundlagsförslag, Utskottet framställt, så, jerste det Ståndet företrädesvis utmärkte föreskrifterne uti 410, 441 och 142 angående sättet att verkställa val, såsom fil den yrad inveckade och oetydti.a, att de samma, utan bifogad omständlig förklaring, svårligen skulle kunna af Riksförsamlingen i allmänhet uppfattas och sålunda icke heller rätt tillämpas, ansåg Ståndet det vara af högsta vigt, att reduktionen, såsom det hufvudvilkor för en god grundlag, med yttersta sorgfällighet af Utskottet vårdas, på det densamma, i förnämsta del af rikets lagstiftning, må bringas i möjligaste öfverensstämmelse med de kända mönster af egentlighet i valet af ord för de begrepp, lagstiftaren vill uttala, likställighet i uttryck af lagbud, som stå med hvarandra i oskiljaktigt sammanhang, noggrannt, efter enahanda regel iakttasne -kijfeteck.n, korta perioder, och ett rent, enkelt, tydligt och bjudande språk, hvilka dels vår nu gällande allmänna lag i sitt ursprungliga skick, dels de nya förslagen till allmän Civiloch Kriminal-lag framställa. Endast genom en sådan redaktion blifver det, efter BondeStåndets mening, möjligt, att hvarje stadgande icke blott i och för sig sjelf, utan äfven i sitt sammanhang vid andra likartade, kommer att innefatta ett klart, bestämdt, och sälunda från hvarje misstydning fredadt uttryck af lagstiftarens verkliga mening. I öfverensstämmelse med dessa åsigter, gillade Ståndet det förslag till ny redaktion af 49, 52, 53, 55, 60, 61, 64 och 105 SS, som, i anledning af under öfverläggningen i berörde afseende gjorda, af Stiåndet godkända anmärkningar, blifvit utarbetad, för att remissen åtfölja ); Men icke blott öfriga delar af Utskottets förslag, utan äfven Rikets grundlagar i sin helhet ansåg BondeStåndet vara i behof af en förbättrad redaktion, så vida de skola motsvara den här ofvan antydda fordran af en sorgfälligt vårdad lagstiftning, och sålunda äfven i formelt afseende trygga säkerbeter och framgången af det statsskiek, hvars ombildning nu är i fråga. Slutligen. och då (i anseende dertill, att respektive Medstånden, i samman hang med pröfningen af det förslag till val-lag, som KonstilutionsUtskottet uti memorial Nr 58 till grundlagsenlig bebandling RiksStånden underställt, äfven utlåtit sig i frågan om representationsrättens utöfning på en eller fvå karaktersskiljda kamrar, hvaremot BondeStåndet icke ansett sig kunna, med iakta a. Af Aruändlagana färackrift : danna csadnara