mverg KR a --n
vara gällae iv :s de af Utskottet redoviste åsigter,
angående don 22 sdrade plan för ämnenas indelning,
som I för.i4ze 11 regeringsform blifvit iakttagen.
I
i
Derem t fa såndet, efter granskning af ifråga-
varande i: 0 coförslag i deras serskilda delar, skä-
ligt alt Östa va itll Utskott återremitteras, med föl-
jande dersid så a och af Ståndet, såsom gemensam
tanka, godlä a snmärkningar:
49 . An :. för lagtima Riksdag återkomst, i
denna bestäms tid af Akvartennat är borde, i öf-
verensst une se med Rikets Ständers vid denna
Riksdag servsk! fattade beslut, förändras till kvart
br oj. — ä2 . Att antalet af de förmyndare, som
under cmy dis ounes minderårighet skulle kom-
ma att i hans ocmn regeringen föra, borde bestäm-
mas till oe elfte mm, och sålunda blott en förmyn-
dare icke i näsor fall kunna väljas. — 4 S. Att
Riksdagsman ej må, i det fall denna omtalar, kun-
nå från Riksförsamnlingnn uteslutas, utan att tvåtre-
) i lir af de röstande i beslutet sammanstämma —
65 6. Att de, i nu gällande regeringsform, stadga-
de Bevilinings-, samt allmänna Besvärs- och Ekono-
miUtskett börs såsom fasta Utskott i grundlagen bi-
bet ålas. All det föreslagna antalet af Expeditions
Utskottets
nötter, eller tre, må ökas till fom —
70 8. At n örelse af denna med den 1014,
den inbördes stidighet emellan stadganderna i sam-
komme, att efter den förra äro Riks-
is nämnder berättigade att föreslå
ändring oc! jemväl uti en af Kowunusen väckt
fråga om irendlavs stiftande, ändrande eller app-
hafvande, f hvilka nämndernas förslag ettdera, se-
dan riksförsve gen det godkänt, ntgör ett beslut,
som komm. 2 uvila till grundlagseniig behandling
vid nistr Fl 1 oc: men enligt den sednare eller 404
- förs Av i oYnedlia. sväg hyvarken
ma ämne
församlis
)N kan
1 Utskolt, I hela Riksförsamlingen ändras,
utan måste so ss såvet antingen afslås eller anta-
gas, all nyiia Ull slatligt afgörande vid nästa Riks-
d:g. All I fråga om Riksförsamlingens rätt att än-
dra eos framstsldt förslag till stiftande,
Äadring vande af allmän civil- kriminal-
enatanda stridighet, som här ofvan
jiemvål förekomime emellan 70 och
cin
sam! kyrk
bufvit ambärkt,
403 88.
Bo
handlingen i Utskott, Namnd och Riksförsamiing,
al Koerrwen förslag, till stiftande, ändring eller
upphafsande dels af grundlag, dels af annan lag,
som utgör il för båda statsmakternes gemen-
samma pr bära från den 70 afskiljas och
förekomm ! serskildt , hvars öfverensstäm-
melse med de till ämnet likartade, eller 4904 och
105 w8ö, borde noggrannare, än som skett, iakt-
tagas. 71 S, att denna sälunda bör förändras,
att Riksdagsmän må ega väcka motion antingen
mun ov eller i skrift framställd. 73 S, att alla
val af öfriga omröstningar under Riksdag skola ske
med surse sedlar. 105 6, att, enär de vigtigaste
civila rättsförhällanden emellan medlemmar af aila
samhällsklasser, så ock svårare brottmål, kunna
komina i fråga alt efter sjöag pröfvas och afgöras,
Bondeståndet ansåg denna lag jemväl böra i rege-
ringsformen upptagas bland dem, som af båda stats-
maktlerne skola stiftas, ändras eller upphäfvas. Att
i det fall, bvarvin denna jemväl handlar, då Ko-
nvungen icke, innan Riksförsamlingen afskiljes, kan
fatta och meddela sitt beslut angående ett af Riks-
församlingen antaget lagförslag, den förändrade fö-
reskrift bör införas, att Konungen. der han seder-
mera ogillar förslaget, bör meddela nästa Riksför-
samling de skäl, som ogillandet föranledt. 4156 ,
att redaktionen af denna 8 bör, i afseende å tiden
for Riksdags fortfarande, ställas, i öfverensstämmelse
med det af Rikets Ständer, serskildt rörande detta
ämne, till grundlagsenlig behandling vid nästa Riks-
dag godkända förslag.
Hvad i allmänhet angår reduktionen af de grund-
lagsförslag, Utskottet framställt, så, jerste det Stån-
det företrädesvis utmärkte föreskrifterne uti 410, 441
och 142 angående sättet att verkställa val, så-
som fil den yrad inveckade och oetydti.a, att de
samma, utan bifogad omständlig förklaring, svår-
ligen skulle kunna af Riksförsamlingen i allmänhet
uppfattas och sålunda icke heller rätt tillämpas,
ansåg Ståndet det vara af högsta vigt, att reduktio-
nen, såsom det hufvudvilkor för en god grundlag,
med yttersta sorgfällighet af Utskottet vårdas, på
det densamma, i förnämsta del af rikets lagstiftning,
må bringas i möjligaste öfverensstämmelse med de
kända mönster af egentlighet i valet af ord för de
begrepp, lagstiftaren vill uttala, likställighet i ut-
tryck af lagbud, som stå med hvarandra i oskiljak-
tigt sammanhang, noggrannt, efter enahanda re-
gel iakttasne -kijfeteck.n, korta perioder, och ett
rent, enkelt, tydligt och bjudande språk, hvilka dels
vår nu gällande allmänna lag i sitt ursprungliga
skick, dels de nya förslagen till allmän Civil- och
Kriminal-lag framställa. Endast genom en sådan
redaktion blifver det, efter BondeStåndets mening,
möjligt, att hvarje stadgande icke blott i och för
sig sjelf, utan äfven i sitt sammanhang vid andra
likartade, kommer att innefatta ett klart, bestämdt,
och sälunda från hvarje misstydning fredadt uttryck
af lagstiftarens verkliga mening. I öfverensstäm-
melse med dessa åsigter, gillade Ståndet det förslag
till ny redaktion af 49, 52, 53, 55, 60, 61, 64 och
105 SS, som, i anledning af under öfverläggningen
i berörde afseende gjorda, af Stiåndet godkända an-
märkningar, blifvit utarbetad, för att remissen åt-
följa ); Men icke blott öfriga delar af Utskottets
förslag, utan äfven Rikets grundlagar i sin helhet
ansåg BondeStåndet vara i behof af en förbättrad
redaktion, så vida de skola motsvara den här ofvan
antydda fordran af en sorgfälligt vårdad lagstiftning,
och sålunda äfven i formelt afseende trygga säker-
beter och framgången af det statsskiek, hvars om-
bildning nu är i fråga. Slutligen. och då (i anse-
ende dertill, att respektive Medstånden, i samman
hang med pröfningen af det förslag till val-lag, som
KonstilutionsUtskottet uti memorial Nr 58 till grund-
lagsenlig bebandling RiksStånden underställt, äfven
utlåtit sig i frågan om representationsrättens utöf-
ning på en eller fvå karaktersskiljda kamrar, hvar-
emot BondeStåndet icke ansett sig kunna, med iakt-
a a. Af Aruändlagana färackrift : danna csadnara