ae o———— Kv
RIKSDAGEN.
BORGA RESTÅNDET.
Under de sednaste plena i detta stånd har in-
gen diskussion af altmännare intresse eller större
omfång förekommit. Uti förra Onsdagens plenum
afgjordes, såsom vi redan nämnt, åtskilliga af Kon-
stitutionsUtskottets förslag till grundlagsförändrin-
gar, hvaribland förnämligast märkes Nr 75, om
ändring i 35 4 och5 mom. Tryckfrihetslagen, an-
gående åtal emot tryckta skrifter; mot det nya
förslaget, såsom icke medförande åsyftad nytta,
yttrade sig Hrer Halling, Lawerqren och Rydin,
äfvensom Hr Petr6, hvilken tillkännagaf, att han
inom KonstitutionsUtskottet äfven varit emot det-
samma, men i det stället inlemnat en motion, in-
nehållande förslag till en förändring i juryns or-
ganisation. Hr Lagergr.n och några andra talare
upptogo detta tillkännagifvande med bifall och ön-
skade, att Hr Petre i Utskottet måtte söka genom-
drifva sitt förslag, alldenstund en förändring af ju-
ryns nuvarande sammansättning, till likhet med
främmande länders, der juryn utlottas efter en af
kommunerna uppgjord lista, vore i hög grad önsk-
värd. Hr Petre lofvade äfven att ånyo söka vinna
afseende åt sitt förra förslag. Utskottets förslag
blef imedlertid återremitteradt med det förklarande
att detsamma icke ansågs böra hvila till grund-
lagsenlig behandling.
Emot samma Utskotts betänkande Nr 78, angå-
ende. den förändring af ansvarighetslagen för laste-
ligt tal å konungen, att ordet alasteligt skulle ut-
bytas emot ordet asmeädelist, gjordes åtskilliga an-
märkningar. Hr Rydin fann icke någon väsendt-
ligare skilnad mellan betydelsen afordet alasteligt
och smädeligto än mellan aDjefvuleno och aSatann,
hvarföre det ena kunde vara lika lämpligt som det
andra; men ansåg likväl en förändring nödvändig
och instämde i de åsigter Hr Tersmeden i detta
afseende i sin reservation framlagt. I enlighet med
denna reservation yttrade sig äfven Hrr Scåurtawu,
Wera, De Mare och Grapengiesser. Hr Ceristiers-
som deremot talade för en af Grefve Spens afgifveu
reservation; men Hr Petre kunde icke instämma i
någondera. Vid slutligen anställd votering, blef
betänkandet återremitteradt med förklaring, att det
icke ansågs nödigt eller nyttigt.
I samma plenum förekom en mindre diskussion
äfver Lagutskottets betänkande, i anledning af väckta
motioner, om förändring i 88 i konkurslagen af
den 42 Mars 1830, dels ock om upphäfvande af
hvad genom serskildta reglementen och beslut stad-
gadt är, till inskränkning i rättigheten för köpare af
fast egendom deri vissa inrättningar ega intecknin-
gar, att erhålla 3:e uppbudet.
Sedan Hrr Halling, Geijer och De Mare yttrat sig
emot betänkandet, men Hrr Christiersson, Ekholm
och gelleday för detsamma, blef det slutligen, ge-
nom votering, bifallet.
Uti Lördagens plenum förekom en kortare debatt
öfver Statsutskottets betänkande, som afstyrker bi-
fall till en af Hr von Harimansdorf) väckt motion,
om anslag till upprättande af registraturer för Stats-
expeditionerna och Justitierevision. Hrr Lagergren,
Moberg och Wij!t talade för bifall till detta anslag,
såsom högst nödvändigt, hvaremot Hrr Hallinn,
Lindström och Wern m. fl. yttrade sig till bifall
af betänkandet, dem sednare förnämligast på det
skäl, att, i händelse bebofvet af ett anslag i detta
fall vore nödvändigt, hade man af regeringen kun-
nat vänta ca proposition i ämnet. Betänkandet bi-
fölls, genom votering, med 21 röster emot 17, hvilka
voro för en återremiss. — Bevillningsutskottets be-
tänkande, om kortstämplingen, bifölls äfven genom
votering, efter en längre debatt mellan dem, som
ville hafva stämpelafgiften nedsatt till 6 ifrån 8 sk.
som Utskottet tillstyrkt. Hr Petre uppläste en re
servation, i anledning af Ståndets beslut, i afseendt
på Hr Gustafssons motion, om gardesregementerna
hvartill vi skola återkomma.
