öra aen hyllning åt samhällets demokratiska eement., Vi tänka i detta fall alldeles lika med onom, och förmoda således, att han med oss kall beklaga och harmas öfver, alt det ges insen enda af dessa demokratiska elementer, på vilka man ej under de sista 30 åren sökt incräkta, som man ej velat undergräfva, som man ;j till en del lyckats att inskränka. Han vet ikaväl som vwvi, att ifrån regeringen sjelf emanerat de aldra fullständigaste förslag till rådgif-) vareansvarighetensöfverändakastande, genom dess ; örvandling till ett vanligt notarieansvar, att be-! slutet vore enligt med deröfver fördt protokoll; att rådgilvarena oupphörligt sökt skjula len Kongl. personligheten framför sig och sålunda öfverflytta ansvaret från sig på den enligt grundlagen oansvarige monarken, utan att. sådant, så vidt man vet, ådragit dem någon onåd; att man velat bestrida Ständerna rättigheten att besluta öfver de ordinarie skatterna, ja, ! alt ens indraga en för staten vanhedrande och, för allmänna moralen förderflig inkomstkälla: Nemmerlotteriet: att man förnekat deras om-! bud granskningsrätten öfver mer än ett af sta-: tens administrativa verks utgifter, och att denna rätt blott med strider och svårigheter efter hand blifvit dem medgifven; att tryckfriheten! lidit den kännbaraste inskränkning genom den: på inkonstitutionell väg åtkomna indragningsmakten; att det trettio år gamla löftet om den-: na makts återställande ännu icke hållits o. s. v.l Han torde af allt delta inse nödvändigheten af säkrare garantier för den alolkfrihetx, för hvilken han synes ifra; och som han sjelf icke utan skäl tadlat cSvenskens efterrapningslust af utlänningen, så torde det glädja honom, att man omsider börjat tänka på, ati afskudda sig det främmande i vår statsförfattning och återföra henne till det ursprungligen inhemska, till det från förfädren ärfda, som man så länge undanbållit oss; och till den anda, som 41809 års lagstiftare åsyftade att deruti nedlägga. Det torde kanske förvåna någon läsare, att i Svenska Biet finna en artikel, så tydligen bevisande, alt Svenska folket måste hafva sympathier för allmänna val och republikanska institulioner, emedan det ej kan hysa några för den nu bestående ståndsinrättningen. Kanhända skall en och annan till och med falla på den tankan, det Förf:s afsigt alls icke var att bevisa något sådant, att han till och med ville säga alldeles motsatsen. Oss emellan sagdt, äre viäfven benägne att misstänka något sådant. Men hvem har också ingifvit en Biskribent det orådet, att förvilla sig på ett alldeles obekant fält och vilja skrifva om sak, samt dertill om en sak, som han synes alls icke begripa? Eu sådan Förf:s sfer är det personliga området, och godbitar, sådana som de om Hans Jansson, om Phoenix. och Biets programm m. m. utgöra det fält, der de visa sig hemmastadde och som de aldrig böra öfvergifva. I den sednere artikeln synes Förf. sjelf hafva insett detta och velat åter förflylta sig till det egenteliga Biterritorium. Här talar han således om sina motståndare, hvilkas asynkrets är begränsad af den ytligaste tanketomhets dimmap, att deras syftning i botten är rent af revolutionär, alt de äre i total afsaknad af grundlig politisk bildning och historisk insigt, alt de önska göra all styrelse omöjlig för att genom anarkien sielfva komma till väldet, med ett ord alla dessa beskyllningar, hvarmed Exellensernas och Preiaternas tidning) icke uppbör att beljuga reformernas vänner, och försäkrar slutligen, att aomdömel i landsorten synes börja omfatta en reaktion emot hufvudstadens rabulistiska företeelser.s Vi vilja icke vara nog oartige för att hänvisa denna sista förmodan till sferen af de tankedrömmar och synvilior, mot hvilka Förf. ifrar, men vi föreslå det aldra enklaste och naturligaste medel, att skaffa ett ojäfaktigt besis på denna reaktion inom allmänna tänkesättet i landsorten. Regeringen late, sedan den nu pågående riksdagen afgiort till hvilande grundlagstförslag representationsfrågan, mot hvilken det allmänna tävkesättet från Haparanda till Ystad säges höja sig, upplösa denna riksdag och någon tid derefter sammankalla en ny. Denna skall då troligen genom de valda representanterne, i synnerbet genom sjelfva folkets ombud, uttala folkets mening, och det skall då visa sig hvad sympathier den samfäldta valhätten äger i landet eller huruvida principen derföre e; dast varit en rabulistisk företeelse inom hufvudstaden. esset ——————NNNNN TA a — JA -— OM FÄNGELSESYSTEFMETS FÖRBÄTTRING OCH MORALITETENS TILLSTÅND I I FA YNET