öra aen hyllning åt samhällets demokratiska e-
ement., Vi tänka i detta fall alldeles lika med
onom, och förmoda således, att han med oss
kall beklaga och harmas öfver, alt det ges in-
sen enda af dessa demokratiska elementer, på
vilka man ej under de sista 30 åren sökt in-
cräkta, som man ej velat undergräfva, som man
;j till en del lyckats att inskränka. Han vet
ikaväl som vwvi, att ifrån regeringen sjelf ema-
nerat de aldra fullständigaste förslag till rådgif-)
vareansvarighetensöfverändakastande, genom dess ;
örvandling till ett vanligt notarieansvar, att be-!
slutet vore enligt med deröfver fördt proto-
koll; att rådgilvarena oupphörligt sökt skjula
len Kongl. personligheten framför sig och så-
lunda öfverflytta ansvaret från sig på den en-
ligt grundlagen oansvarige monarken, utan att.
sådant, så vidt man vet, ådragit dem någon o-
nåd; att man velat bestrida Ständerna rättighe-
ten att besluta öfver de ordinarie skatterna, ja, !
alt ens indraga en för staten vanhedrande och,
för allmänna moralen förderflig inkomstkälla:
Nemmerlotteriet: att man förnekat deras om-!
bud granskningsrätten öfver mer än ett af sta-:
tens administrativa verks utgifter, och att den-
na rätt blott med strider och svårigheter efter
hand blifvit dem medgifven; att tryckfriheten!
lidit den kännbaraste inskränkning genom den:
på inkonstitutionell väg åtkomna indragnings-
makten; att det trettio år gamla löftet om den-:
na makts återställande ännu icke hållits o. s. v.l
Han torde af allt delta inse nödvändigheten af
säkrare garantier för den alolkfrihetx, för hvil-
ken han synes ifra; och som han sjelf icke u-
tan skäl tadlat cSvenskens efterrapningslust af
utlänningen, så torde det glädja honom, att man
omsider börjat tänka på, ati afskudda sig det
främmande i vår statsförfattning och återföra
henne till det ursprungligen inhemska, till det
från förfädren ärfda, som man så länge undan-
bållit oss; och till den anda, som 41809 års lag-
stiftare åsyftade att deruti nedlägga.
Det torde kanske förvåna någon läsare, att i
Svenska Biet finna en artikel, så tydligen bevi-
sande, alt Svenska folket måste hafva sympa-
thier för allmänna val och republikanska insti-
tulioner, emedan det ej kan hysa några för den
nu bestående ståndsinrättningen. Kanhända skall
en och annan till och med falla på den tankan,
det Förf:s afsigt alls icke var att bevisa något
sådant, att han till och med ville säga alldeles
motsatsen. Oss emellan sagdt, äre viäfven be-
nägne att misstänka något sådant. Men hvem
har också ingifvit en Biskribent det orådet, att
förvilla sig på ett alldeles obekant fält och vil-
ja skrifva om sak, samt dertill om en sak, som
han synes alls icke begripa? Eu sådan Förf:s
sfer är det personliga området, och godbitar, så-
dana som de om Hans Jansson, om Phoenix.
och Biets programm m. m. utgöra det fält, der
de visa sig hemmastadde och som de aldrig bö-
ra öfvergifva. I den sednere artikeln synes
Förf. sjelf hafva insett detta och velat åter för-
flylta sig till det egenteliga Biterritorium. Här
talar han således om sina motståndare, hvilkas
asynkrets är begränsad af den ytligaste tanke-
tomhets dimmap, att deras syftning i botten är
rent af revolutionär, alt de äre i total afsak-
nad af grundlig politisk bildning och historisk
insigt, alt de önska göra all styrelse omöjlig för
att genom anarkien sielfva komma till väldet,
med ett ord alla dessa beskyllningar, hvarmed
Exellensernas och Preiaternas tidning) icke upp-
bör att beljuga reformernas vänner, och försäk-
rar slutligen, att aomdömel i landsorten synes
börja omfatta en reaktion emot hufvudstadens
rabulistiska företeelser.s Vi vilja icke vara nog
oartige för att hänvisa denna sista förmodan till
sferen af de tankedrömmar och synvilior, mot
hvilka Förf. ifrar, men vi föreslå det aldra enk-
laste och naturligaste medel, att skaffa ett ojäf-
aktigt besis på denna reaktion inom allmänna
tänkesättet i landsorten. Regeringen late, se-
dan den nu pågående riksdagen afgiort till
hvilande grundlagstförslag representationsfrågan,
mot hvilken det allmänna tävkesättet från Ha-
paranda till Ystad säges höja sig, upplösa den-
na riksdag och någon tid derefter sammankalla
en ny. Denna skall då troligen genom de val-
da representanterne, i synnerbet genom sjelfva
folkets ombud, uttala folkets mening, och det
skall då visa sig hvad sympathier den samfäldta
valhätten äger i landet eller huruvida principen
derföre e; dast varit en rabulistisk företeelse in-
om hufvudstaden.
esset ——————NNNNN
TA a — JA -—
OM FÄNGELSESYSTEFMETS FÖRBÄTTRING
OCH MORALITETENS TILLSTÅND I
I FA YNET