skicklige till allt. Provinsadeln står på en så låg s
bildningsgrad, att Regeringen, såsom det endas
medlet, genom tjenstetvång måste undanryckar
dem förvildningen. Under sådana omständighe e
ler är en förminskning af embetsmän och offi-1
cerare ej tänkbar; men då statens tillgångar ie-
ke äro tillräckliga att löna alla dessa, så gör tjen- f
sten en mängd hederligt och välmående foik till:4
tiggare, flertalet lefver dock på oredlighet. Mut-;o
barhet och underslef äro så allmänna, alt ingen s
mera tadlas derför. Sådan är ställningen inom I
det högsta ståndet i staten. -— I sednare tider c
har adeln börjat visa en industriell riktning, s
hvilken troligen kommer attgöra den mera sjell- s
ständig, vänja den vid arbete och förskaffa den s
nyltiga kunskaper. it
Oaktadt ingen stat torde hafva gjort så myc-i
ket för folkbildningen, och oaktadt de statistiska
tabellerna visa högst fördelaktiga resultater, har,
väl ingenstädes så litet blifvit gjordt för själens
fria utveekling. Allt nedirycker genom formvä-
sendet; man belastar gossens minne på den kor-q
taste möjliga tid, med ena massa olikartade ve-,
tenskaper eeh språk. Då han fulländat: sin kurs:
tror han sig hafva tillräckliga kunskaper. Mili- j
tärskolornas tvång råder äfven i högskolorna och ,
tillintetgör alla försök till deras förbättring. Re-,
geringen tyckes ej veta, alt ynglingen bör bafva:
sin tid att svärma, utan Bestraffar strängt de:
minsta ungdomsfel. j
Ar det, efter allt detta, underhkgt om: främlm— i
garne göra sina företräden gällande, om; 1 trots.;
af den: allmänna. oviljan,y hvarken regering eller,
folk kunna umbära dem? Säkert är att Rysslandi
är i framskridande, och att det, oaktadt alla bin-—!
der, måste framskrida på bildningens väg, och.
lika säkert är, att det gamla Europas väg måste
följas, huru mycket än den ryska regeringen sö-
ker hindra sina uwundersåtares gemenskap. med
främmande länder och att endast: meddela: hvack
den anser. vara nyttigt af Europasskalter.. Om:
det är: sant, att regeringen, alltsedan Peter der
stores tid, stått på en högre ståndpumkt än fol-
ket, så har den derför att tacka dem, som blif-
vit uppfostrade i främmande länder, och endast
wed. sådane mäns tillhjelp kan den i framtiden
bibehålla. sig på samma höjd.
Alla utlänmngar i Rysslaed, bvilla icke bafva
några förbindelser, ja, hafva att bekämpa Rys-!
sarnes antipathier, finna skydd: hos den högstaj
statsmakten. Om de råka i nagon fara, måste:
de uppbjada alla sima krafter alt försvara sig;!
derföre äro. de alltid: monarkens trognaste anhän—!
gare. . Sjelherrskaren. har äfven den fördel,. atti
han med dem kar göra hvad han vill, emedan:
hvarken slögtskap, förbindelser eller allmänna!
opinionen är de:emot. Om: också, såsom kejsar;
Nieolaus.en gång ej alldeles orätt sade: cendast den;
med hvilken jag umgås och endast i det ögonblick
jag tilltalar. bonom, är grand seignewnr: i Ryssland,
så måste han dock göra något afseende på ent
Dolgoruceki, Narisehkin, med flerey. hvilka äro
beslägtade med landets högsta autoriteter. Så
lenda måste man återkalla. general Yermoloff,
hvilken, år 4826, var ett slags nationalbjelte,j
till hofvet för att: ej göra. honom till martyr.!
Barclay. de Tolly, hvilken af historien ställes öf-
Iver Kutusow, är knappt känd af folket, under
E hans. rival besjunges i visor, och obetydande
ET RA
ARR RK KR
generaler, såsom Plaaoff, Kanownizin,. Davidoff;
lefva i alla Ryssars- minne. Kejsaren må upp-
höja en. främling aldrig så bögt, han blir dock,
lsä fort hans personliga inflytande upphör, för-
I glömd; han anses. blott som legd.. Till och med
I de, bvilka under flera generationers vistande i
Ryssland blifvit genom språk, seder. och religion
acklimatiserade, betraktas ej såsom Byssar om
I deras namn förråda utländskt ursprung. — Ar
det då klokt, att underhålla de inlöddas hat mot
denna klass af Parias osh derigenom bindra dess
Ifortkomst? Är man i stånd att besvärja den
storm, man sjelf. uppkallat?
Största delen af i Rysk tjenst varande utlän-
ningar, utom Polackar, härstamma från åe Ty-
iska Östersjöprovinserna och från Fimland. Utom-
dess utgöra, i Petersburg och andra ståder bor
satta inhemska icke-Byssar en betydlig mängd;
i dessa hafva, likasom Peroterne i Konstantinopel,
, förlorat all nationakte soNerkliga utlänningar fu-
,Jner man nästan eh bland industriidkare.
, jÖstersjöprevinserna: pare äro Letter och Esii-
er, hvilka till stöfgt7; delen äro fria förpaktacra
Jordezarne äro men
4 Hidels utvandrade Tyska a-
,- desstucns Städernaesuvånare äro för:det mesta
.. ) Tyskar, Everiilt Måns Ryssar på de sednare ti-
ph der kommit ; den lffberska religionen är den rå-
1- dande. Så väl d som språk och korpor3;
J tionsrättigheter . haW bil vite stadfästade al ag
hittills varamde Ryska regeringar. På många sät!
yanade, med måttliga skatter och möjlighet fö!
den öfverfödiga befolkningen att finna syssel
or sältning i Ryssland, voro dessa provinsers mvå
un nare lyckliga. Förfaltaren af denna uppsats ha
under loppet af mer än tjugo ar, vid åtskillig
st, tillfällen, uppehållit sig der och varit vittne til
an den, till dyrkan gränsande kärlek, som isynner
ärt het adeln hyser för den kejserliga familjen, me
framförallt för Alexander och Nikolaus. Ve der
;1l-lsom vågat på något sätt tadla dem! Nu ha
nå- I man väckt det lugna folket ur dess sltummer oc
Ut-) det torde blifva svårt att åter söfva det. Ma
il-) botar att beröfva det sin nationalitet och skai
har I finna motstånd.
tS-
EE DR ee FF oo AK 8 JL