skicklige till allt. Provinsadeln står på en så låg s bildningsgrad, att Regeringen, såsom det endas medlet, genom tjenstetvång måste undanryckar dem förvildningen. Under sådana omständighe e ler är en förminskning af embetsmän och offi-1 cerare ej tänkbar; men då statens tillgångar ieke äro tillräckliga att löna alla dessa, så gör tjenf sten en mängd hederligt och välmående foik till:4 tiggare, flertalet lefver dock på oredlighet. Mut-;o barhet och underslef äro så allmänna, alt ingen s mera tadlas derför. Sådan är ställningen inom I det högsta ståndet i staten. -— I sednare tider c har adeln börjat visa en industriell riktning, s hvilken troligen kommer attgöra den mera sjells ständig, vänja den vid arbete och förskaffa den s nyltiga kunskaper. it Oaktadt ingen stat torde hafva gjort så myc-i ket för folkbildningen, och oaktadt de statistiska tabellerna visa högst fördelaktiga resultater, har, väl ingenstädes så litet blifvit gjordt för själens fria utveekling. Allt nedirycker genom formväsendet; man belastar gossens minne på den kor-q taste möjliga tid, med ena massa olikartade ve-, tenskaper eeh språk. Då han fulländat: sin kurs: tror han sig hafva tillräckliga kunskaper. Milij tärskolornas tvång råder äfven i högskolorna och , tillintetgör alla försök till deras förbättring. Re-, geringen tyckes ej veta, alt ynglingen bör bafva: sin tid att svärma, utan Bestraffar strängt de: minsta ungdomsfel. j Ar det, efter allt detta, underhkgt om: främlm— i garne göra sina företräden gällande, om; 1 trots.; af den: allmänna. oviljan,y hvarken regering eller, folk kunna umbära dem? Säkert är att Rysslandi är i framskridande, och att det, oaktadt alla bin-—! der, måste framskrida på bildningens väg, och. lika säkert är, att det gamla Europas väg måste följas, huru mycket än den ryska regeringen söker hindra sina uwundersåtares gemenskap. med främmande länder och att endast: meddela: hvack den anser. vara nyttigt af Europasskalter.. Om: det är: sant, att regeringen, alltsedan Peter der stores tid, stått på en högre ståndpumkt än folket, så har den derför att tacka dem, som blifvit uppfostrade i främmande länder, och endast wed. sådane mäns tillhjelp kan den i framtiden bibehålla. sig på samma höjd. Alla utlänmngar i Rysslaed, bvilla icke bafva några förbindelser, ja, hafva att bekämpa Rys-! sarnes antipathier, finna skydd: hos den högstaj statsmakten. Om de råka i nagon fara, måste: de uppbjada alla sima krafter alt försvara sig;! derföre äro. de alltid: monarkens trognaste anhän—! gare. . Sjelherrskaren. har äfven den fördel,. atti han med dem kar göra hvad han vill, emedan: hvarken slögtskap, förbindelser eller allmänna! opinionen är de:emot. Om: också, såsom kejsar; Nieolaus.en gång ej alldeles orätt sade: cendast den; med hvilken jag umgås och endast i det ögonblick jag tilltalar. bonom, är grand seignewnr: i Ryssland, så måste han dock göra något afseende på ent Dolgoruceki, Narisehkin, med flerey. hvilka äro beslägtade med landets högsta autoriteter. Så lenda måste man återkalla. general Yermoloff, hvilken, år 4826, var ett slags nationalbjelte,j till hofvet för att: ej göra. honom till martyr.! Barclay. de Tolly, hvilken af historien ställes öfIver Kutusow, är knappt känd af folket, under E hans. rival besjunges i visor, och obetydande ET RA ARR RK KR generaler, såsom Plaaoff, Kanownizin,. Davidoff; lefva i alla Ryssarsminne. Kejsaren må upphöja en. främling aldrig så bögt, han blir dock, lsä fort hans personliga inflytande upphör, förI glömd; han anses. blott som legd.. Till och med I de, bvilka under flera generationers vistande i Ryssland blifvit genom språk, seder. och religion acklimatiserade, betraktas ej såsom Byssar om I deras namn förråda utländskt ursprung. — Ar det då klokt, att underhålla de inlöddas hat mot denna klass af Parias osh derigenom bindra dess Ifortkomst? Är man i stånd att besvärja den storm, man sjelf. uppkallat? Största delen af i Rysk tjenst varande utlänningar, utom Polackar, härstamma från åe Tyiska Östersjöprovinserna och från Fimland. Utomdess utgöra, i Petersburg och andra ståder bor satta inhemska icke-Byssar en betydlig mängd; i dessa hafva, likasom Peroterne i Konstantinopel, , förlorat all nationakte soNerkliga utlänningar fu,Jner man nästan eh bland industriidkare. , jÖstersjöprevinserna: pare äro Letter och Esiier, hvilka till stöfgt7; delen äro fria förpaktacra Jordezarne äro men 4 Hidels utvandrade Tyska a, desstucns Städernaesuvånare äro för:det mesta .. ) Tyskar, Everiilt Måns Ryssar på de sednare tiph der kommit ; den lffberska religionen är den rå1dande. Så väl d som språk och korpor3; J tionsrättigheter . haW bil vite stadfästade al ag hittills varamde Ryska regeringar. På många sät! yanade, med måttliga skatter och möjlighet fö! den öfverfödiga befolkningen att finna syssel or sältning i Ryssland, voro dessa provinsers mvå un nare lyckliga. Förfaltaren af denna uppsats ha under loppet af mer än tjugo ar, vid åtskillig st, tillfällen, uppehållit sig der och varit vittne til an den, till dyrkan gränsande kärlek, som isynner ärt het adeln hyser för den kejserliga familjen, me framförallt för Alexander och Nikolaus. Ve der ;1l-lsom vågat på något sätt tadla dem! Nu ha nåI man väckt det lugna folket ur dess sltummer oc Ut-) det torde blifva svårt att åter söfva det. Ma il-) botar att beröfva det sin nationalitet och skai har I finna motstånd. tSEE DR ee FF oo AK 8 JL