ARV VVS PUVvSS 519858 AC TE oo Rs till, borde dock iakttagas, att det ej härvid tillgår, som med flere andra offentliga byggnader, att de anslagne medlen åtgått innan tak finnes på huset. Johan Andersson från Upsala Län anförde samma skäl som Anders Andersson från Skarab. Län, hvarföre Utskottet icke föreslagit något visst belopp till ifrågavarande ändamål. — Återremitterades. 2:o Om lokal för Riksarkivet. Hans Jansson från Elfsborgs Län gillade Utskottets tillstyrkande, nemligen på det sätt, att Nummerlotteriets hus ovilkorligen användes till inrymmandet af Kongl. Sundhetskollegium. Siåndet biföll Utskottets förslag sålunda: att det af Riksgäldskentoret för närvarande disponerade hus må till Riksarkivet upplåtas, i ändamål jemväl, att i mån af utrymme och behof, derstädes förvara Witterhets-, Historieoch Antiqvitets-Akademiens handlingar, emot det att Sandhetskollegii hus öfverlemnas utbyte till Riksgäldskontoret, samt att, under förutsättning, att Kongl. Maj:t bifaller numera lotteriets upphörande, sistnämnde inrättnings hus användes till inrymmande af Kongl. Sundhetskollegium. Utskottets tillstyrkande i afseende på flyttningskostnaden m. m. bifölls. 30 Om anslag till Riddarholmskyrkans och dess grafchors med dithörande torns utvändiga reparation och taktäckning. Härvid yttrade Hans Janssos från Elfsborgs Län: aLika mycket som någon vördar jag Sveriges ärofulla minnen, lika tacksam som någon är jag mot dess store män. Men hvarken min vördnad eller min erkänsla fäster sig vid ifrågavarande kyrkas murar. Den eger i arkitektoniskt hänseende ett ringa värde, ir allt för liten och obetydlig att förtjena någon uppmärksamhet, såsom ett minnesmärke af Göthisk byggnadskonst och har, isynnerhet genom det nya tornets uppförande, blifit så ryckt ur alla proportioner, att kyrkan helt oc3 hållet nedtryckes under tornmassans tyngd, och min kan med skäl fråga: hvar det stora tornet skall täga vägen med den lilla kyrkan? Mig vill det synas, som det hade varit angelignare att använda de medel, hvarför tornet är uppfördt, till tak på kyrkan, och låta anstå med tornbyggnaden till den tid då folket, lyckligt och belåtet, har någonting öfrigt efter dagens verkliga behof, att egna åt de stora skuggorne, hvilkas bragder dock skönare framvisa sig i häfderna, än i det högsta och vackraste torn. Jag beviljar således för min del icke medel till detta tak till högre belopp än hvad ett tegeltak af lika storlek vanligen kostar, och yrkar alltså återremiss å denna punkt samt åberopar derjemte hvad Bondeståndet förut yttrat, då -frågan första gången här förevar.n En stor del af Ståndet hördes häruti instämma. Peter Mårtensson från Jönköpings Län ansåg 40,390 Rdr till detta ändamål vara tillräcklige. Dahliö förenade sig med Hans Jansson och yttrade: aVid remissen af den Kongl. propositionen omnämnde jag, att det var en besynnerlig idee att bygga ett himmelshögt torn till en kyrka, som ej med tak var försedd; men att sannolikt den beräkningen härvid legat till grund, att om man af de genom subskription samlade medel uppfört taket, och hos Rikets Ständer begärt anslag till tornbyggnaden, hade ett sädant blifvit vägradt; hvaremot man icke förmodade en sådan vägran då frågan var om ett för kyrkans bevarande oundgängligt tak. Deruti instämde äfven Peter Persson i Adelfors från Jönköpings Lin och Anders Jonsson i Tuna från Östergöthlands m. fl. Henrik And-rsson från Örebro Län ansåg något anslag till tak icke böra beviljas, då någon hushållning med de till tornet anslagne medel icke iakttagits. Von Zwriisbergk förenade sig med dem, som tillstyrkt tegeltak, men skulle för besparings skull vilja föreslå, att koppartaket på Fredriksborgs fästning b-:gagnades, sedan murarne börjat ramla. Detskulle eiest kunna bända, att man framdeles finge bevilja adslag till uppförande af en byggnad för att derunder förvara ifrågavarande tak. Deruti instämde Peter Persson och Lars Larsson från Örebro Län, H nrik Hansson från Elfsborgs Län, och Per Hansson från Wermland. Östman från Westernorrland instämde med Hans Jansson. Anders Asdersson från Skaraborgs Län hade i Utskottet reserverat sig emot dess beslut i denna fråga, emedan han icke ansåg tillförlitligen utredt, att BRiddarholmskyrkan vore staten tillhörig och så1edes borde af dess medel underhållas. Trodde någon handling först böra förevisas, som styrkte ett sådant förhållande. Tilihörde Riddarholmskyrkan staten, så borde ock staten förse den med tak. Strindund ville upplysa, att vid 1828—41830 årens Riksdag blifvit utredt, att Riddarholmskyrkan, liksom St. Nikolai kyrka, blifvit af statens medel uppbyggda, hvilket förhållande äfven vid denna Riksdag vitsordats af den Statskommissarie, som blifvit förordnad att tillhandagå Utskottet med upplysningar. Staten borde således bekosta tak på sin egen byggnad. Subskriptionen till kyrkan hade endast haft. afseende på tornet. Hans Janssos ville erinra, att Kongl. Maj:t såsom skäl till afslag å den ansökning församlingen i hans hemort inlemnat att för sin kyrkas iståndsättande erhålla stamboks rättighet, åberopat en förordning, som Talaren trodde af år 1752, hvilken förbjöd insamling af stamboksmedel till tornbyggnad. Trodde såledös insamlingen till Riddarholmskyrkan varit olaglig, om endast tornet varit afsedd. Vidhöll hvad han förut anfört och kunde ej bevilja annat än tegeltak å Riddarholmskyrkan. AG Va Zwoisbergk erinrade, att uti ifrågavarande stambok hade funnits infördt, att de insamlade medlen skulle användas till Riddarholmskyrkans iständsättande. Således var taket jemväl afsedt. — Ater remitterades. (Forts. följer.) STOCKHOLM den 25 Januari. Med södra Snällposten, som först i går ankom, erhöllos tidningar från Paris och Hamburg af en dags sednare datum, än ordinarie postens i Fredags. Deremot saknas ännn en pDost från S AA —RR PR hr lol