Jens eltersatltande, nade da passal Ull slutsatsen,
eller tillökning i dessa tjenstemäns arfvoden, så-
som nödvändiga för göromålens gång.
— —LL —
Angående Svenska Biets bekanta bedrift fin-
ner man i Skånska Posten — en i politiska äm-
nen merändels åt högra sidan böjd tidning —
följande yttrande:
aAtt en tidning af politisk tendens söker att be-
kämpa och vederlägga sina motståndares satser och
läror, är utan tvifvel både lofligt och helt natur-
ligt; men i högsta grad klandervärdt blir det all-
tid att angripa sina politiska vedersakare i deras
enskilda förhållanden. Ett sådant oskick har ny-
ligen blifvit begånget af Svenska Bits Red. genom
dess anfall mot Redaktörens af Paoerix m. fl:s
personligheter, ett anfall, som med rätta väckt en
allmän indignation och erhållit en allvarsam och
välförtjent bestraffning af Freja, Det villnar icke
synnerl. fördelaktigt om Bf-redaktionens omdöme,
om den tror sig genom dylika utfall kunna eröfra
en tänkande allmänhets sympathier för den sak,
för hvilken den föregifver sig kämpa. Det är lika
säkert, att denna snarare löper fara att derigenom
diskrediteras, som att Bits motståndare, för sin
framgång såsont publicister, icke kunna önska sig
någonting bättre, än en fiende, som strider med
sådana vapen. — Skall då en ministeriel tidning
i detta ords bättre bemärkelse, eller en tidning,
som förenar talang med värdighet i ton och fram-
ställningssätt, i vårt land aldrig blifva annat än
en — from önskan ?
För att besvara den i slutet af uppsatsen fram-
ställda frågan torde böra tagas i betraktande, att
första vilkoret för en ministeriell tidning är exi-
stensen af en minister, en efter bestämda grund-
satser och i öfverensstämmelse med representa-
tionen handlande rådgifvarepersonal. Till en så-
dan hafva vi ännu icke kommit, och komma
sannolikt ej heller, förr än landet erhållit en för-
bättrad och till enhet bragt representation, som
förmår gifva ledning och stöd åt administratio-
nen. Så som sakerna nu stå, lärer ingen tid-
ning, icke ens Statstidningen, få anses såsom en
ministeriell; organ... Öfver den sistnämnda rege-
rar en auktoritet, som icke låter befalla sig af
ministeren, och de. öfriga af samma färg äro or-
ganer för kotterier, som snarare vilja beherrska
än beherrskas af ministeren. Kotteriets enda
grundsats är dess egen fördel och vwvilkoret för
denna, att landet måste böja sig under de -för-
åldrade fördomar, hvilkas återställande är inför-
lifvadt med kotterimännens begrepp om lycksa-
lighet. Så länge andan hos Regeringen — och
denna måste äfven rådgifvarepersonalen mot el-
ler med sin vilja lyda — ännu lutar åt dessa
fördomar, måste kotteritidningarne alltid hafva
ett syskontycke med Regeringens åsigter och för-
nämligast vända sig mot oppositionen, såsom den
egentliga fienden-tLl de syften, för hvilka kot-
teriet arbetar; ty besegras blott oppositionen,
så bebölfver man ej befara något motstånd från
taburetterna; oppositionens fall är nemligen den
bördeskilling, för hvilken de ovilkorligen åter-
bördäs, Betänker man nu alt de fördomar, de
gamla aristokratiskt-monagkiska läror, som uti
ifrågavarande tidningar valt sina organer, betrak-
ta sina vedersakare såsom, med få ord sagdt, cen
handfull upproriska,, med hvilka man alldeles
icke behöfver göra några ceremonier, och erinra
man sig historiens viltnesbörd om den jesuitism
hvarmed dessa läror i alla tider blifvit drifna
samt det ringa afseende de maktegande i all:
tider gjort på medlens beskäffenhet; så kan mar
ej heller rimligen af besagde tidningar vänta den
der cvåraghet i ton och framställmngssätt,, som
Skånska Posten reklamerar. Mer än en gång
har en sådan värdighet blifvit i de goda tidningar-
ne utlofvad, och man minnes rätt Välhuru elt
visst numera aflidet akademiskt snille sökte att
med hoftonens fernissa gifva glans åt vissa upp-
satser i Stalstidningen af en ganska tvetydig
moralisk syftning; men der det inre laborera:
med så mycken bitterhet, så mycket förakt fö
rättigheter, som ej äro bestyrkte med pergaments
bref, der kan man aldrig förvara sig mot erup