— Uti Tisdagens Aftonblad refererades under
rudriken: RR märkvärdig benådsinv, en Kongl.
Maj.ts resolution på en nådansökning af en hand-
lande, som för 46 år sedan, enligt då gällande för-
fattning mot lurendrejeri, dömdes till urbota be-
straffning, sedan vistats utrikes, och nu sökt nåd
från straffet, under erbjudande att erlägga till Kro-
nan en Pptnningesumma, svarande emot Kronans an-
del i det bitesbelopp, som bordt drabba honom ef-
ter nuvarandte författning. Detaljerna i detta mål,
jemte Kungl. Maj:ts beslut, äro noggrannt refererade
efter Kongl. Me:j:ts utslag, men uti den föregående
ingressen har gewvom skriffel influtit, att den ifråga-
varande personen abegärt nåd och erbjudit sig er-
lägga de böter, hsartill han blifvit dömd, ehuru
Sjötullsrättens utslag såsom jemväl längre ned i
artikeln tydligen finne upptaget, innefattade urbota
ansvar. Deita skriffel van gifva den tydning åt det
tillägg, som i den Kong, resolutionen finnes fogadt
vid bifall till nådansökninren, som hade Kongl. Maj:t
låtit bero af sökandens vätnehag, att utgifva ett bö-
tesbelopp, hvartill han blitit dömd, och blir i så
måtto oriktigt, som näden imefattade en ovilkorlig
befrielse ifrån det urbota ansviret, och tillägget en-
dast innehöll, att som sökandw erbjudit sig till
att utgifva det omnämnda beloppy, sådant må på
honom bero och medlen då fördela: mellan de fatti-
ga. Ehuru allt detta sjelfmant visar sg för den, som
genomläser sjelfva resumeen af utslaga j Tisdagens
artikel, hafve vi, uppå derom gjord annärkning, an-
sett oss skyldige, att serskildt derpå hänvsa Läsaren,
till undvikande af missförstånd. Alt tillägget i alla
fall innefattar någonting ovanligt, lärer ej aekas.