ATA SSEMSS SELIN AÄVFPERES Tian JAR ILVRUL ble ddet Id
mera än 45,000 Rdr under 5 år för försök med en
Chausse emellan Fahlun och Westerås, förklara-
de deras pligt, såsom representanter från orten,
uppferdra dem att begära återremiss af denna punkt.
I ett vidlöftigt anförande utbredde de sig derefter
öfver nyttan och nödvandigheten af denna kanal
och dess ombrtggnad, samt sökte vederlägga de mo-
tiver Utskottet anfört för afstyrkande af anslaget.
anhöll Boethius att få fasta Ståndsbrödernes och Ut-
skettets allvarliga uppmärksamhet på förevarande
fråga, ty den vore af den alldrastörsta vigt för fä-
derneslandet i allmänhet, och för tvenne folkrika
landsorters bestånd och förkofran isynnerhet. På
Strömsholms kanal, som i mer än 40 års tid varit far-
bar, forslades varor för ett värde af mer än två mil-
lioner Rdr Bko om året. Förfölle denna kanal till
en ruin, så ruinerades ock oundvikligen hela We-
sterbergslagen, samt betydliga delar af öfriga Kop-
parbergs- och Westmanlands Län, d. v. s. öfver
30,000 menniskor, sem redan nu sträfva och arbeta
emot en hård konjunktur, samt tunga och kostsam-
ma forslingar till och ifrån kanalen, men som dock
år från år utvecklat och förökat sin industriella verk-
samhet, erlagt betydliga skatter till staten, och åt-
minstone under en mansålder aldrig begärt eller
fått det ringaste i statsbidrag. Följden af kanalens
tillstängande blefve oundvikligen, att industrien om-
kring och ofvanför kanalen måste inskränkas, i stäl-
let att den borde och kunde högst betydligt utvid-
sas, och kurgeranud vissa år måste uppkomma, då
för forslande af spanmål under vårtiden på vägar,
som knappast voro farbara, icke funnos dragare, och
forsellönen uppginge stundom till 6 Rdr tunnan,
samt att således nöd och elände af alla slag måste
uppstå. Det vore således absolut nödvändigt, att
nu vid demea Riksdag garantera Strömsholms kanals
framtida bestånd, d. v. s. dess ombyggnad. Anmärkte
vidare, att bolaget icke kade någon skyldighet att!
verkställa nybyggnader å kanalen, hvarföre, när!
dessa kunde komma i fråga, bolaget saklöst kunde
öfvergifva hela kanalverket, och låta det förfalla,
hvilket han befarade, i den händelse att Rikets Stän-
der nu skulle vägra all mellankomst. -Begärde der-
före återremiss, samt att Utskottet måtte tillstyrka
Rikets Ständer antagande af ettdera af de förslag
Strömsholms kanalbolag alternativt framställt uti
dess till Kongl. Maj:t sednast ingifna underdåniga
skrifvelse. Hvad angick utförande af Barkens och
Siljans kanaler, så ansåg han sig icke kunna be-
döma, huruvida frågan om sistnämnde kanal ännu
vore så utredd, att statsanslag för ändamålet vid
denna Riksdag må kunna beviljas, .men i afseende
på Gråda kanal, hade sig bekant, att en kost-
nad af cirka 40,000 Rdr redan derå vore erlagd, att
det endast skulle erfordras 400,000 Rdrs anslag för
att få denna kanal fullfärdig, samt att ju längre det
dröjer med kanalens färdigbyggande, destomer för- I
störes och förfaller det redan verkställda arbetet, !
som staten påkostat. Det förundrade honom, att
då man vid Riksdagens början i alla Riksstånden
tycktes nitälska för Dai-allmogens upphjelpande från
fattigdom och betryck, Utskottet stannat vid ett an-
slag af 45,000 Rdr för trenne år eller 35000 Rdr om
året till försök med en vägförbättring emellan We-
sterås och Fahlun, hvarmed ingenting i berörde hän-
seende vore vunnet. Ville man upphjelpa Dalarne
till välstånd, så skulle man först skaffa dem lättade
kommunikationer I orien, på det att de må kunna
tillgodogöra de outtömliga skogarne, och ymniga vat-
tentillgångarne i öfra Dahllaget, sam: åtkomma mal-
men och tackjernet i nedra delarne af länet, för att!
förädlas till stång- och manufakturjern. Detta be-
reddes genom fullbordan af Gråda och af kanalen
emellan Dalelfyen och sjön Barken, hvarefter segel-
l2d blefye öppnad från Orsasjön till Mälaren. Sökte
derefter bevisa den betydliga nytta öfra Dalarne
skulle tillskyndas genom Gråda kanals fullbordande,
i afseende på lindring i transportkostnaden för span-
mål och jernmalm från nedra Dalarne, samt yrkade
återremiss och att Utskottet måtte tillstyrka ett an-
slag af 20,000 Rdr Bko om året till fullbordande af
Gråda kanal.
Weström anförde hufvudsakligen följande: Nyttan
af Siljans kanal berodde af bruksarbeten af Ströms-
holms kanal, och att o:n den sednare skulle förstö-
ras, man icke har något gagn af den förra. Men
han hoppades att ett nödigt anslag beviljades, och
förnyade derföre den begäran han i sin förra motion
gjort. Strömsholms, Siljans och Gråda kanaler vore
af hvarandra helt och hållet eberoende, ehuru de
alla färdiga, kommo att utgöra en kanal-linie, och
då befordra en lätt kemmunikation emellan Dalarne
och de fruktbärande trakterna kring Mälaren, samt
en lätt afsättning af produkter på samma ställen
och på Stockholm, hvilka, nu endast vintertiden kunna
besökas och hvarmed Dalkarlens mesta tid nu bortta-
ges. Gråda kanal, för sig sjelft betraktad, befordrade en
vigtig kommunikation inom orten och förenade öfre
Dalarne med provinsens förnämsta orter, och borde!
derföre först verkställas. Bruken i OfvanSiljan fin-
ge då en sjöfart till Båistad, utan omlastning, af 10
å 12 mil. Derigenom blefve forvägarne för malm
och jern kortare, och forlönen för dessa effekter
mera proportionerlig till väglängden. Äfven trodde
han, att flera bruk, fabriker och andra näringar då
kunde uppstå i dessa trakter, der nu kapita-
listen icke vågar nedlägga sitt kapital, fruktande den
långa transporten. Prisen på allmogens förnöden-
hets-varor, som nu uppstegras af höga forlöner,
skulle äfven derigenom falla, när man känner att
under år, då missväxt på foder inträffat, forlönen
på en tunna säd emellan Westerås och Leksands
noret, der Siljan vidtager, uppgått ända till 8 Rdr Rgs.
Hoppades, att hans i ämnet afgifna motioner skulle
vid den återremiss, hvarom han nu anhöll, vinna
ett förtjent bifall. — Återremitterades på grund af
de vid 4:sta punkten framställda anmärkningar.
16:0 Om anslag för Gråda eller Barkens och
Siljans kanaler. Bifölls.
Didrik Westräm reserverade sig.
417:0 Om anläggande af kanal emellan Philip-
stad och Sjöändans lastage-plats.
Jon Erik Jansson fiån Wermland åberopade sin
motion i ämnet; yrkade återremiss. — Återremitte-
rades.
18:o Om anläggning af kanal mellan sjön Yn-
garen och Nyköping. Bifölls.
To or ,