regering, huru mycket det skulle kosta, att äter!
sänka; ty säkerligen skall det val en dag äfven fö-
retagas, efter som ändock den ena regeringen tyckes
hafva lust att omgöra, hvad den andra gjort. För
detta gyckel vill jag icke bevilja en skilling. Detta
är hvad jag i hast trott mig böra anmärka mot de-:!
taljerna af extra statsregleringen, vid hvars uppgö-
rande Uttkottet tyckes hafva märkligen afmattats,
mot hvad det visade i Riksdagens början. i
92:0 Af Peter Mårtemssom från Jönköpings Län,
som afstyrkte z) anslag till den emellan Westerås
och Fahlun projekterade chausse; b) till försänknin-
gar vid det så kallade Kodjupet; c) till Riddar-
holmskyrkans iståndsättande. samt 4) till slussbyg-;
naden vid Forsshaga och Dejeforss, äfvensom hamn-:
byggnaden vid Wisby.
3:0 Af Johannes Anderssom från Skaraborgs Län,
som ansåg: a) att det kontanta beloppet af ansla-
get, till komplettering af beväringsmanskapets be-!
klädnad, borde nedsättas, och att deremot Utskottet
måtte föreslå Rikets Ständer att till Kongl. Maj:t
öfverlemna, att af reservförråden uttaga de etfekter,
som kunde begagnas till beväringsmanskapet, på det
att icke en delaf beklädnads-, utrednings- och rem-
tygspersedlarne måtte utan nytta ligga och röta, samt
uppätas af mal, m. m. 6) I afseende på befästnin-
gen af Stockholms skärgård, att, enligt hvad all-
mänt påstås, en stor del af befästningarne snarare
komma att gagna en fiende, än vårt eget försvar;
att de ifrån landtsidan, af en landstigen korps lätt
intagas, och sedan hindra vår egen skärgårdsflotta
att uträtta något. Det är till anskaffande af goda,
rörliga artilleripjeser, för att nyttjas i pass och ställ-
ningar, kustpjeser, samt gevär för nationalbevärin-
gen, som våra tillgångar först böra användas; och
våra befästningarne böra heldst vara de flytande, som
vår skärgårdsflotta erbjuder; att följande anslag icke
voro behöflige, nämligen till hamnanlägningen vid
Weda, försänkningar vid Kodjupet slussbyggnaden
vid Fosrshaga och Dejeforss, chaussen mellan Fah-
Jun och Westerås, Riddarholmskyrkans iståndsät-
tande, äfvensom underhållet af Konungagrafvarna
vid Wreta, samt låneunderstöd vid Ystads hamn.
A:o Af Henrik Hansson från Elfsborgs Län, som
förenade sig med Hans Jansson, under erinran om
den gamla hushållsreglen, att man bör köpa icke
det, som behöfves, utän det, som är nödvändigt.
Uttalade den önskan, att blott sådana anslag måtte
beviljas, som äro oundgängligen nödvändiga, men
deremot låneunderstöd meddelas till hvad som kunde
vara behöfligt för allmänt nyttiga företag.
5:o Af Nils Magnusson från Calmare Län, som
yttrade sig för anslag till upprensning af Stångår,
på de skäl, som Biskop Hedren utvecklat i sin, vid
betänkandet fogade, reservation. Yrkadei allmänhet,
att statsanslagen till allmänt nyttiga ändamål måtte
någorlunda lika fördelas på de serskilta delarna af
riket.
6:0 Af Anders Andersson från Östergöthland, som
deremot afstyrkte anslag till Stångåns upprensning,
och uppgaf de närmande förhållanden, som föror-
asakat och sannolikt ännu komma att förorsaka hin-
ader för upprensning af samma å, eller rättare sagt,
caftappning af några sjöar, som den går igenom.
7:0 Af Peter Ciaösson från Elfsborgs Län, som
uppdrog en skildring af ställningen i hans hemort
och framställde serskilte anmärkningar mot anslagen
till ny styrelse för allmänna arbeten och vattenkom-
munikationer, chaussn emellan Fahlun och We-
sterås, samt Riddarholmskyrkans iståndsättande, och
yttrade, att han väl ej framställt speciella anmärk-
ningar mot öfriga anslagen, men godkände likväl
visserligen icke alla.
8:0o Af Anders Brtissman från Skaraborgs Län,
som yrkade, att hvad som utöfver behofvet utgått
från folket, äfven bör komma detsamma tillgodo ge-
nom minskning i beviullninyen. med ett ord: att öf-
verskottet bör betraktas som en spa;bank för den
skattdragande. Ansåg den del af bankovinster, som
icke erfordrades för förstärkande af Bankens rörelse-
kapital eller metalliska valuta, tillräcklig till kom-
munikationer och andra nyttiga ändamål.
9:0o Af Olof Persson från Stockholms län, som
yttrade sig för anslag till upprensning af Odlausån
i Roslagen. -
40:0 Af Gustaf Petersson från Östergöthland, som
framställde olämpligheten af en extra statsreglering,
samt den fördel, som skulle vinnas, om alla statens
behof sammanfördes under de ordinarie hufvudtit-
larne, och på mn gång togos under öfvervägande,
ogillande äfven de anslag i allmänhet, hvarom be-
tänkandet handlade.
41:0 Af Jonmnnes Christoffersson från Krono-
bergs Län, som yttrade, det hans afsigt var och all-
tid varit, att yrka all rimlig hushållning med sta-
tens medel, och att dymedelst bereda lindring för
det hårdtryckta jordbruket. Ansåg derföre att, då
man amed nedsättning undantager de af Utskottet
ci betänkandet tillstyrkte utgifter till landt- och
asjöförsvaret, allt det öfriga bör afslås,. Ansåg vat- i
tenkommunikationer, strömrensningar med flera dy-
lika företag, som endast komma enskilta orter till-
godo, böra verkställas genom anslag, men väl un-
derstödjas genom lån. Fästade dessutom uppmärk-
samheten på Bankens räsetevinst, såsom ett lämp-
ligt medel till understäd för allmänna företag. Li-
kaledes visades behofvet för Kronobergs Län, fram-
för de flesta andra, af förbättrade vattenkommuuika-
tioner, äfvensom behofvet för Wexiö stad af ctt
landshöfdingeresidens, med nödige förvaringsrum för!
länets jordeböcker och andre dess allmänna hand-
lingar, sedan det förra residenset, vid 4838 års elds-
våda derstädes, nedbrunnit.
Med Ephraim Larsson förenade sig Sven Isaks-
son från Calmare, Anders Andersson och Niss Gu-
staf Nilsson från Östergöthlands, Mats Ersson från
Stockholms, Henrik Andersson från Örebro och Per
Hansson från Wermlands Län.
Med Peter Claössor instämde Johannes Petersson
från Elfsborgs Län.
Henrik Basssem från Elfsborgs Län hade, för sin
del, ingalunda önskat, att med beväringen skulle
komma att ega rum enahanda förhållande, som det,
hvilket inträffade med landtvärnet, utan hade endast
yttrat, att det utan olägenhet gick för sig att låta
landtvärnet exercera i egna kläder. Om detta man-
skan icke hehöft att bivista mera än 40 dagars öf-