ringssättet m. m., hufvudsakligen för att bevisa, ati
Dalarne är ett stort landskap af vigt för riket. Tal
sökte visa, att det isynnerhet var bristen på kom-
munikationer, som föranledde den ofördelaktiga ställ-
ning, hvari Dal-folket sig befann; han hyste den
öfvertygelsen, att Staten borde öfvertaga ett arbete a!
så allmän nytta, som ifrågavarande, emedan om en-
skilde öfvertaga kanalbyggnadena, ville de hafva ränta
på sina penningar och kapitalafbetalning samt ersätt-
ning för kanalens underhå-l, hvaremot om Staten öf-
vertoge verkställigheton, så inskränkte man sig till
administrations- och underhållskostnaden. I hän-
delse företaget öfverlemnades åt ett bolag, önskade
Tel., att man måtte bestämma en taxa, emedan ka-
nalen eljest genom för höga afgifters påläggande skulle
kunna blifva onyttig.
Härmed instämde Hr Lindblad.
Hr Petre tog sig af Hr Westlingers statistiska upp-
l gifter anledning att återkomma till sin vid början af
riksdagen afgifna motion om Dalarne, och dess be-
handling utom representationen. Kgl. M:t hade neml.
infordrat upplysningar från Kon. Bef:s hafvande i
Stora Kopparbergs län i anledning af samma motion,
hvilken blifvit införd i Sverges mest spridda tidning;
men Landshöfdingen, som förmodligen ansåg att han
icke officie!t kunde erkänna endyltk kommunikation
förklarade, aft han saknat tillfälle att göra sig om
motionens innehåll närmare underrättad. Detta kunde
tjena till bevis på det lojala nitets sätt att vårda
embetsmannavärdigheten. Ingen Landshöfding borde
dock kunna neka, att då de skarpaste ortodoxer kunna
läsa sjelfva kättarnes skrifter, borde äfven K. Mi:ts
Befallningshafvande kunna taga kännedom om den
tidning, som hittills varit för Sverges allmänhet be-
gärligast. — Det hade icke gått bättre med Hr Wern,
som afgifvit en motion i enahanda syftning, i afse-
ende på Wermland. Detta föranledde på K. M:fs
befallning en skrifvelse till Landshöfdingen i Werm-
land, hvilken afgaf en förklaring, lika egen, besyn-
nerlig och skrufvad, som den från Stora Kopparbergs
län. Detta exempel innefattade bevis på tonen mel-
lan regering och ecmbetsmän.
Hvad Gråda kanal beträffade, hade till densamma
anslagna medel blifvit använda till Götha kanal;
man ägde således anspråk på dessa medels erhållande
från Götha kanal; denna summa vore likväl obetyd-
lig för det stora arbetet. Intet företag kunde vara
af större nytta för Dalarne än denna kommunikations
öppnande. Det vore nödvändigt, att representatio-
nen toge något initiativ härutinnanr. Tal. återkom
derefter något ytterligare till Strömsholms kanal, och
förnyade sitt förslag, om en half million till denna
kanals reparerande.
Hr Lungenberg ville uppläsa åtskilliga handlingar,
som han inlemnat i afseende på Strömsholms kanal,
men afstod derifrån på Hr Werns hemställan, hu:
ruvida det icke lämpade sig bättre att uppläsa dessa
i Utskottet än i Ståndet.
Punkten återremitterades.
Bland de återstående punkterna väckte den 20:de,
anydende anslag till usdersökning om val: nkom-
munikation mellan Ijelmaren och Venern längsta
diskussion.
Hr Wern erhöll först ordet. Han hade önskat,
att, då detta företag är det största af de nu ifråga-
kommande, Utskottet gjorde sig större möda att här-
om mera forska. Genom nämnde kapital skulle
man åtkomma millioner, som nu ligga ett dödt ka-
pital i malmer, uti norra trakter och andra bergsta-
ger, från hvilka man genom denna kanal skulle få
kommunikation med hafvet och aägsga skogspro-
vinser. ot :
Hr Wedbery ansåg äfven, at då man ,bifallit an-
slag till många smärre företag, borde man äfven fin-
na angelägenheten af detta; och sedan ttt enskildt
bolag lemnat 4000 Rdr till undersöknångar, men en
lika summa behöfdes. ännu deftll, borges Ri-
kets Ständer apslå denna. Dessutom yrkade Tal. att
4 :, nNllion måtte afsättas till understöd för WLif-
vande bolag. Hr Berylund instämde. s s
Hr W:jk ansäg äfven, att ett.företag, som deita,
borde gynnas, och trodde att för ändamålets vinnan-
de det vore rättast, watt ett bestämdt anslag under
vissa år skulle ånvisas.- s
Hr Halling. Om han 8 oriktist fattat hvad som
förekommit, hade Utskottet gått så långt mRotiofdiy
föranledt; ty denna innesöll en begäran Fra under-
stöd till undersökniggars anstäkgnu Att Utskottet
skulle gått längre,o8h disponerat öfver millioner för
detta företag naearit oriktigt handladt och nog
mycket begärdty Hr Öre Mtirtimde.
Hr Rydin kunde bevilja något anslag i detta
fall, ehuruväl nyttan af företaget icke kunde bestri-
das; men denna kanal skulle konsumera alla öfver-
skott, så att inga blefvo öfriga för smärre företag,
för öfrigt egde vi Götha kanal, som så betydligt un-
derlättade kommunikationerna inom riket.
Hr Petrå. Framställningar om nya kanaler voro
olyckligtvis mindre populära. Det vore derföre att
önska, det fullständiga kostnadsförslag i förväg upp-
rättades, samt att enskilde tillförlitlige personers in-
träde i bolag till anläggningens befrämjande lemnade
staten en garanti derför att verkställighet följer åt
hvad en gång varder utfästadt, samt att försök aldrig
ifrågakomma, att från staten rycka ett högre biträde,
än det som en gång eller i förstone kan varda för
ifrågavarande synnerligen nyttiga anläggning utfäst.
Tal. ansåg derföre, alt de som närmare intressera
sig för denna anläggning borde, så vidt ske kan, å
vriori bilda ett i förrberörde syftning organiseradt
bslag. Så mycket mindre hinder borde möta dere-
Mot, som den ort, hvarigenom kanalen kom att fly-
ta, vore måhända en bland de bättre lottade. När
detta fösiggått, kunde regeringen och representatio-
nen bävre verka för ett företag, hvilket otvifvelak-
tigt skuhe utöfva största inflytande på näringslifvet i
allmänhet. Man kunde icke nog beklaga att den
stora kanalen fått sin sträckning från Wenern till
Wwettern 1 stället för Hjelmaren, hvilket vore ett stort
statsekonomiskt misstag.
Hr Geijer förenade sig med Hr Pete.
Hr Bayge. Något beslut i afseende på denna ka-
nalanläggning kunde icke fattas innan, undersökning
och utredning föregått. Handelshuset Broms hade till
densamma lemnat 4000 Rdr, men det erfordras en