lardet till en sump.
Hr Wedberg skulle icke yrkat anslag till denna
kanal, om han ej varit öfvertygad att bolag skulle
bilda sig för dess öfvertagande; kommmnnerna borde
bekosta det mesta och derför bade han endast före-
slagit att 4 !, million skulle af statsmedlen anvisas.
Hr Wern. Det syntes af ett ställe i betänkandet,
som skulle undersökningarne redan vara fullbordade
af Herr Öfverstelöjtnant Edström, som eger så stort
förtroende, att kostnadsförslaget kan anses mycket
tillförlitligt. Vid Götha kanals anläggande hade man
saknat den erfarenhet, som man nu vunnit; en ka-
nal i Wermland hade obetydligt öfverstigit kostnads-
förslaget. I afseende på Hjelmarens djuplek erinra-
des, att betydliga jernlaster fraktades på denna sjö.
Hrr Langerberu och Limnelius instämde.
Hr Kjel:berg ansåg, att det skulle betydligt under-
lätta, om Ståndet ville, såsom gemensam tanka, för-
klara, att Bankens och Riksgäldskontorets öfverskott
skulle användas till ändamål som dessa.
Punkten återremitterades.
21 punkten: angåend: anslag till slussanläyt,-
ningar vid Forrskaga och beqgefors, i Clarelfv.n.
Hr fHelling fann denna sak redan på förhand af-
gjord. K. M:t hade redan: beviljat bolaget de sökta
lånen och 4,000 Rdr dessutom; man hade således en-
dast att tillse, det medel icke fattades.
Hr Geijir ansåg anslaget 75,000 Rdr bko otill-
räckligt; kostnadsförslaget vore beräknadt till 213,000
Rdr, och deraf hade bolaget åtagit sig att ansvara
för hälften. Slussanläggningarne äro för de trafike-
rande på Clareifven af högsta intresse; på denna elf
föres årligen mellan 20 å 30,000 Skp:d jern, ett be-
tydligt parti skogseffekter m. m. Tal. önskade, att
Rikets Ständer måtte för detta arbete anslå 110,000
Rdr Bko.
Hr Wijk instämde med Hr Halling.
Hr Wern trodde, att dessa bolag blifvit hareelerade
och att med deras anslag gått, som med det för Gråda
kanal. Det hade blifvit bestämdt, att om bolaget å-
tagit sig hälften af kostnaden, skulle Staten ansvara
för hälften; bolaget, som antagit detta, står qvar med
sitt åtagande, men staten har ej fullgjort sitt löfte.
Slussanläggningarne i fråga skola vara af mycken
nytta, isynnerhet för Wermland och Östergöthland.
Hr Petri. Om Tal. ej misstoge sig, skulle uti
ifrågavarande trakt af Wermland finnas en railväg,
för hvars begagnande de trafikerande skola så högt
beskattas, att, enligt Hr Geijers uppgift, kostnaden
för transporten af en tunna salt förbi Forsshaga och
Degeforss steg till 25 2,,. Ifall också denna uppgift
ej vore alldeles riktig, önskade Tal. det Utskottet
måtte tillse, att menigheterne i dessa trakter må varda )
befriade från ett så tungt monopoliserande af en-
skild man, derest det kunde ske utan för mycken
uppoffring å Statens sida.
Hr Bagge önskade, att tiden för anslaget måtte
bestämmas.
Hr Geijer upplyste, att den omförmälda jernvägen
vore anlagd vid Forsshaga, och att varorna transpor-
teras på densamma förbi forssen; men någon sådan
funnes ej vid Degefors, hvarigenom isynnerhet spann-
målen lide-, så att enligt hvad för Tal. blifvit sagdt,
25 proc:s förlust uppkommer genom spannmålens
transporterande i öppna båtar, magasinering och flot-
tande öfver floden.
Punkten återremitterades.
För 892:dra punkten, om anslag till en kanal
mellan Wenern och Stora Lee, talade Hr Wern:
Följande punkt lemnades utan anmärkning; den
derpå lades till handlingarne.
25:te punkten, angående understöd af allmänna
medel för utförande af hamnbyggnad vid Göthe-
borg.
Kjellberg. Enär Elfstyrelsen, oaktadt flere pro-
tester från Götheborgs handlande, användt de revi-
ersmedel, som utgåafstörre fartyg, och äro bestäm-
da till uppmuddring, duc dAlber m. m. för farty-
gens säkerhet till kommunikationens underlättande
medgGötha kanal; så hoppades Talaren att man ej
skulle vägra ersättning af statmedel, till det be
opp Elfstyrelserdispongrat till dylika företag eller
äll ar-beten af allmänt gagn.
Hr Wjik. Utskottet hade sagt att de af Göthe-
borgs stad, tillskjutne medel icke stodo under all-
man förvaltning. Men redan 4824 hade Kongl.
SN förordnat, att Elfstyrelsen, som har uppsigt
er scgelfarten mellan Wenern och hafvet, äfven
skulle taga befattning med hamnbyggnaden vid
Gölhebore WSedan har ej något arbete blifvit före-
Laget, som ej blifvit pröfvadt af Stor-amirals-embe-
.ets tredje afdelning. Direkticnen hade af medel,
egentligen samlade till Göthebergs hamnläggning,
förskjutit åtskilliga summor för undanrödjaude af
hinder, som höllo på att göra Göta elf ofarbar; des-
sa medel måste återbetalas; dessa medel hade för
öfrigt endast anvisats på Kongl. Maj:ts befallning.
Tal, anmärkte, att ehuru nu ej af Götheborgs stads-
kassa erbjudes mer än 40,060 Rdr årligen, dertill
likväl bör räknas 7,000 Rdr, som staden afsine to-
lagsmedel anslagit, samt 700 Rdr för arrendet vid
slussen vid Edet, som den afsatt för samma ända-
mål eller 47,700 Rdr Bko.
Hr Ekholm ville ej missunna någon menighet de
inslag den kunde erhålla af öfverskottsmedlen, men
örundrade sig öfver att en stad med så stora in-
somster, jemförelsevis till andra städer, som Gö-
heborg icke kunde bekosta sin hamnanläggning.
Westerås med ej !, af Götheborgs inkomster hade
nånga gånger haft behof af allmänna bidrag, men
cke fordrat sådana.
Hr Kjellbery. Ingen stad hade fallit staten min-
Ire besvärlig än Götheborg. Under århundraden
hade sågspån uppfyllt revieret vid Edet. Denna
rade på Elfstyrelsens bekostnad blifvit borttagen,
;j blott till båtnad för Götheborgs fartyg, utan för
hela Sveriges. Det vore ej obilligt att fordra å-
erbetalning af de medel härtill blifvit använde.
Hr Bagye ansåg äfven att Götheborg borde få
ersättning för de till Götha elfs upprensning för-
skjutne medel.
Hr Petrge. En Talare, Hr Wijk, bade anmält an-
pråk som Götheborg skulle hafva på ersättning af
taten; härvid företer sig ett förhållande, som skulle
utmärka underlåtet iakttagande af Götheborgs rätt
inder förflutna tider, men Götheborgs Direktion öf-
rer stadens hamnanlägonino må skylla sig sielf. om
AA Oh -- —- — - K— — jr KA PO AR OO RR mL TT