j IVepslagaregatorne a DOUCt, I NYSERGS TIS UViIDasten, RR RIKSDAGE BORGARESTÅNDET. Diskussionen om extra statsregleringen. (Forts. från gårdagsbl.) A:de punkten, angående anslag titl befästningsarbeten å Waxholm och uti Stockholms Skärgård med 200,000 Rdr årligen under 3 år. Hr Ckhristicrsson godkände de ampla skäl Utskottet framställt för detta anslag, men som Ständerna möjligtvis ej kunde komma tillsammans förr än vid den för nästa lagtima Riksdag bestämda tid, ansåg Talaren anslaget böra utgå i fem år. — Hr Pou sette samt Hr Eydin instämde, och i samma syftning yttrade sig äfven Hrr Hegardt och Langenberg. Hr Halling erinrade, att man under den föregående diskussionen tillräckligt och fullständigt diskuterat frågan om anslaget borde utgå i 3 eller 5 år, och häruti förenade sig Hrr Lagergren och Helleåay. Hr Wern påminte om att man redan för Waxholms befästande lyftat en half million, och tvekade derföre om man ännu ytterligare för samma ändamål skulle bortkasta en bälf million. På sådant sätt utarmades landet; och för öfrigt hade man sett landet hittills försvaras utan fästningar. Hr Petre. Att Stockholm är en punkt, som det är angeläget att skickligt befästa och väl försvara, kan ej bestridas, men då, som bekant är, nöjaktig befästningsplan ännu saknas, och såsom en följd . häraf betydliga summor blifvit ändamålslöst bortkastade, på sätt som inhemtas af de fruktlösa befästningsarbetena vid Solna, och då en hvar som nitälskar för fäderneslandets på rationella grunder och med iakttagen klok beräkning organiserade försvar, måste tillse att ett ledande system i denna vigtiga förvaltningsgren må intaga den hittills bemärkta 0oefterrättlighetens rum, så tillhör det Rikets Ständer och isynnerhet deras StatsUtskott, att med serdeles uppmärksamhet hehandla förevarande anslagsfråga. Hvad en Talare yttrat om lilla kreditivet, egde sin riktighet. I sinom tid kommer redovisningsskyldigheten för nämnde åtgärd; samma behof, hvilka å ort och ställe som vederbör äro åberopade såsom anledning till lyftningen, förekommo på nytt uti Kongl. Maj:ts vid Riksdagens början afgifna proposition. Afven om Stockholm varder aldrig så väl befästad, kan det ej nekas, att en fiende icke saknar utväg att landsätta trupper på sidorna om Stockholm, hvilket siledes; trots sin befästning vid inloppet, skulle kunna utsättas för ett anfall från landsidan. Med blicken fästad på Sveriges vidsträckta yta, inser man lätt omöjligheten att anlägga fästningar å alla ställen, der de kunnasvara såsom värn mot yttre våld behöflige. Att underhålla de gamla fästningarne, har icke lyckats under de 39 sista åren. Lyckligtvis är lokalen omkring Stockholm sådan, att den erbjuder en mängd fästningar, danade af naturen. Gif oss i första rummet .a välordnad skärgårdsflotta, så skola vi, med dessa natdriiga skyddsvärn till hjelp, tilläfventyrs förvärfva: oss en större trygghet än den, som nya fästningsanläggningar kunde skänka. Häruti instämde Hrr Gustafsbon och Pettersson. -Hr Wallander kunde icke förmoda annat, än att befästningsarbetena skola taga sin början med nästa år och, då anslaget ej blifvit beviljadt för mer än trenne år, fortfara endast till och med 41843, och således stå stilla under de begge åren 4844 och 1845; då statsregleringen ännu fortfar. Hr Lagergren höll Utskottet räkning för att det ej låtit förleda sig af den scepticism som gjort sig gällande i afseende på Stockholms befästande. Man behörde ej vara ingeniör för ått inse behofvetaf Waxholms befästande. Men Waxholm borde vara antingen starkt befästadt eller alldeles icke befästadt. Isednare fallet borde hufvudstaden försvaras med rörlig styrka, hvilket skulle kosta tio gånger mer. Dessutom vore Waxholm, illa befästadt, en farlig position för oss .sjelfve, ty fienden kunde lätt intaga det och blockera hufvudstaden; nationen vore serdeles mån om sin vufvudstad och såg ej på några små summor då målu vore att betrygga hufvudstaden från en coup de män. Waxholm har tillförene ej varit så väl be. fäshdt som nu, men förut hade Sverige egt Finland till tyrmur mot vår farligaste fiende, men sedan detta bieyit borttaget, frågades om någon scepticism borde inna insteg, då frågan vore om anslag till hufvyudsadens befästande. Häri instämde Hrr Helleday. oc De. Mari. Hr Geijer trodde äfven, att Stockholm borde starkt befästas, hen ansåg, att, hvad anslaget angick, Utskontkt haft gått en medelväg och biföll dess för. Hr Ekhom trodde att scepticism i detta fall lika litet, som i nåvot annat, borde tadlas, såsom varande första vilkyret för en riktig öfvertygelse; det kunde ej nekas, tet Stockholm borde befästas från sjösidan: men den dag torde komma, då anfallet skedde från landsida, och då vore högarna i Solna parken af föga nytta, Hr Jacobi trodde, yt Stockholm, såsom rikets hjerta, förnämligast bore pefästas, ifrån både landet och sjösidan. Hr Petre hade minst Väsat, att mot honom skulle riktas tillvitelsen om SCePtissm, i afseende på Waxholms befästande, då just In fästat uppmärksam-heten på det i statsrådsprotokylerna vitsordade förhållande, att Waxholms föstnhosverk efter 95 års fred fått förfalla till den grad, af Kongl. Maj:t funnit sig föranlåten att gifva dess höra missbelåtenhet tillkänna. När man med denna Ybyård om Waxholmen jemförer den till Stockholms befästande tillvägabragta danelsen af nya jordhöga: i trakten af Solna, torde man, i fall saken med lug: betraktas ej finna obilligt, att ett genljud låtit söra sig af klagan öfver bristande befästningsplan Oh system för Rikets försvar. Det hade af Hr Lagergen blifvit sagdt, att summan, som fordrades, Vore ex småsak; men man borde komma ihåg, att i vårt futtiga land borde man icke så benämna några hundra tu