samlingen Iemna upplysningar om fragor, som röra
deras departement; men må icke i besluten del-.
taga.
77. Finner Utskott i frågor, hvilka till detsam-
ma öfverlemnade blifvit, anledning till nya, stånde!
detsamma fritt, att äfven öfver de sednare utlåtande
till Riksförsamlingen eller Stora nämnden afgifva.
78. — — — — Har Utskott erhållit Riksför-
j samlingens tillstånd, att af enskilda Svenska män
infordra upplysningar i visst mål, åligge det hvar och
en, att Utskottets frågor i målet besvara.
82. Vid hvarje lagtima riksdag låte Konungen,
antingen då riksdagen enligt 64 öppnas, eller sist
inom 44 dagar derefter, till Riksförsamlingen fram-
ställa hvad, på grund af Rikets och Statsverkets till-
ständ och behof kan tarfvas utöfver de ordinariein-
komsterna och huru stort belopp må genom bevill-
ningar fyllas. i
Vill Konungen vid urtima riksdag sådan framställ-
ning göra, vare om tiden lag samma. :
S 404. Grundlag kan fcke stiftas, ändras eller
upphäfvas utan Konungens och två lagtima riksda-.
gars sammanstämmande beslut.
Enär KonstitutionsUtskottet, vid lagtima riksdag,!
med till- eller afstyrkande yttrat sig öfver hvad, efter:
Statsrådets hörande, Konungen, eller tillstyrkt hvad:
riksdagsman, i sådant afseende, hos stora nämnden!
föreslagit, eller sjelft, med stöd-af 77 8, väckt dylik.
fråga, skall Riksförsamlingen vid samma riksdag, på
sätt 70 förmår, deröfver besluta; hvarvid iakttages,:
att ändring i Konungens förslag hvarken i Utskott,
Nämnd eller hela Riksförsamlingen får äga rum.
Om förslaget icke antages, vare frågan förfallen,
hvarom anmälan göres hos Konungen, der han frå-
gan väckt.
Godkännes förslaget, varde beslutet vid nästa lag-
tima riksdag underställdt hela Riksförsamlingen, hvil-
ken då äger bifalla eller afslå, men icke ändra det,
ej heller, utan att Konungen samtyckt, uppskjuta
dess slutligä afgörande.
Blifver det hvilande beslutet å den lagtima riksdag,
då det till slutligt afgörande företages, af Riksför-
samlingen förkastadt, förhålles så, som i denna om
ett icke antaget förslag är sagdt.
Godkännes det hvilande beslutet, hvartill fordras,
att minst tre fjerdedelar bland de röstande samman-
stämma, blifve, om Konungs framställning derigenom
antagen är, Konungen derom underrättad; men i an-
nan händelse underställes beslutet Konungen, som
deröfver, irnan riksdagen åtskiljes, bör inhemta hela
Statsrådets tankar och meddela Riksförsamlingen sitt
bifall, eller de orsaker, för hvilka han beslutet icke
kunnat godkänna.
Hvad till ändring af grundlagarne, uti nu föreskrif-
ven ordning, Riksförsamlingen beslutit och Konun-
gen gillat, eller Konungen föreslagit och Riksförsam-
lingen antagit, äge kraft af grundlag.
S 103. Såsom grundlagar skola anses denna re-
geringsform, Successions-ordningen, Tryckfrihetslagen
och Vallagen.
105.
stora nämnden förslag till ny lag eller till gammal
lags upphäfvande eller förändring, då äger Riksför-
samlingen att deröfver, på sätt 70 stadgar, be-
sluta och meddela Konungen sitt samtycke eller
afslag.
Antager Riksförsamlingen ett förslag, som ic-
ke af Konungen blifvit framstäldt, underställes)
Riksförsamlingens beslut Konungen, som äger att
gilla det eller, om han ej finner det ordagrant an-
tagligt, meddela Riksförsamlingen de orsaker, för
hvilka han icke kunnat förslaget godkänna. Kan
Konungen icke förr, än Riksförsamlingen åtskiljes,
fatta och meddela sitt beslut, vare han oförhindrad
att före nästföljande Riksdags öppnande förslaget
ordagrant bifalla, och kungörelsen derom utfärda.
Sker det ej. anses förslaget hafva förfallit.
Vill Konungen hos stvra nämnden framställa ett
sådant förslag, som i denna omtalas, eller har
Riksförsamlingen underställt Konungen ett af för-
samlingen antaget förslag, inhemte Konungen, in-
nan han sitt beslut fattar, Statsrådets och Högsta
domstolens yttrande.
S 107. Utistora nämnden må frågor af Riks-
dagsman eller, på sätt 77 förmår, af Utskott
väckas om stiftande, förändring, förklaring eller
upphäfvande af lagar och författningar, som Ri-
kets allmänna hushållning eller grunderna för all-
män inrättning röra. Riksförsamlingen äge dock i
lessa mål endast att framställningar och önsknin-
sar hos Konungen anmäla.
S 403. Riksförsamlingen äger rörande hvil-
et ämne som helst rätt att besluta och till Ko-
ungen öfverlemna framställningar och önsknin-
ar, å hvilka Konungen, under jiagttagande af
likets grundlagar, gör det afseende, han för riket
yttigt finner.
410. Vid hvarje i denna grundlag anbefalld
alåtgärd, böra valsedlarne, för att vara gällande,
ara enkle, slutne, hoprullade, omärkte och frie så
äl från all tvetydighet, i anseende till personernes
amn, som från origtighet, i anseende till deras an R
al. Församling, som till val sammanträdt, kan ic- R
.e upplösas förr, än valets hela ändamål uppfyldt
ir. När utgången befinnes oafgjord derigenom, att la
venne eller flere erhållit lika röstetal, afgöre an-!2ö
ingen lottning eller skiljeröstning, allt efter som vi
erskildt stadgadt är. Vid val, när lottning äger li
um, gälle för öfrigt högsta röstetalet, utan afse-)ni
nde på dess förhållande till de röstandes antal. va
H 144. Vid skiljeröstning upptage valsedel ic-, 9!
ie andra namn, än deras, mellan hvilka skiljastr
kall, ej heller annat antal, än som då utses)bi
vör. Innan valsedlarne öppnas, skall en af dem va
örseglad afläggas och, om utgången utan den af-
jord är, förbigås. Är utgången oafgjord, genomlni
ry likhet i röstetal och kan förseglade valsedelnssa
utslag ej öka det antal, för hvilket denna likhetla
ger rum, blifve då förseglingen bruten och sådant sa
slag gällande. Kan detsamma möjligen. öka det! ge
ntal, hvars likhet i röstetal fördröjer utgången, el-sc
er befinnes sådant utslag otillräckligt till hela än- be
amålets uppfyllande. anställes, i afseende på hvad, I de
om deruti brister, ny skiljeröstning.
442. När stadgadt är, att sammanstämmande j li
öster fordras till minst hälften af de röstandes an-fo
ndaA Prong am ARA AKA Fö
Pe — AA HH UI FA AR —-— Jm Fn An -
AA - ee AA mn