samlingen Iemna upplysningar om fragor, som röra deras departement; men må icke i besluten del-. taga. 77. Finner Utskott i frågor, hvilka till detsamma öfverlemnade blifvit, anledning till nya, stånde! detsamma fritt, att äfven öfver de sednare utlåtande till Riksförsamlingen eller Stora nämnden afgifva. 78. — — — — Har Utskott erhållit Riksförj samlingens tillstånd, att af enskilda Svenska män infordra upplysningar i visst mål, åligge det hvar och en, att Utskottets frågor i målet besvara. 82. Vid hvarje lagtima riksdag låte Konungen, antingen då riksdagen enligt 64 öppnas, eller sist inom 44 dagar derefter, till Riksförsamlingen framställa hvad, på grund af Rikets och Statsverkets tillständ och behof kan tarfvas utöfver de ordinarieinkomsterna och huru stort belopp må genom bevillningar fyllas. i Vill Konungen vid urtima riksdag sådan framställning göra, vare om tiden lag samma. : S 404. Grundlag kan fcke stiftas, ändras eller upphäfvas utan Konungens och två lagtima riksda-. gars sammanstämmande beslut. Enär KonstitutionsUtskottet, vid lagtima riksdag,! med tilleller afstyrkande yttrat sig öfver hvad, efter: Statsrådets hörande, Konungen, eller tillstyrkt hvad: riksdagsman, i sådant afseende, hos stora nämnden! föreslagit, eller sjelft, med stöd-af 77 8, väckt dylik. fråga, skall Riksförsamlingen vid samma riksdag, på sätt 70 förmår, deröfver besluta; hvarvid iakttages,: att ändring i Konungens förslag hvarken i Utskott, Nämnd eller hela Riksförsamlingen får äga rum. Om förslaget icke antages, vare frågan förfallen, hvarom anmälan göres hos Konungen, der han frågan väckt. Godkännes förslaget, varde beslutet vid nästa lagtima riksdag underställdt hela Riksförsamlingen, hvilken då äger bifalla eller afslå, men icke ändra det, ej heller, utan att Konungen samtyckt, uppskjuta dess slutligä afgörande. Blifver det hvilande beslutet å den lagtima riksdag, då det till slutligt afgörande företages, af Riksförsamlingen förkastadt, förhålles så, som i denna om ett icke antaget förslag är sagdt. Godkännes det hvilande beslutet, hvartill fordras, att minst tre fjerdedelar bland de röstande sammanstämma, blifve, om Konungs framställning derigenom antagen är, Konungen derom underrättad; men i annan händelse underställes beslutet Konungen, som deröfver, irnan riksdagen åtskiljes, bör inhemta hela Statsrådets tankar och meddela Riksförsamlingen sitt bifall, eller de orsaker, för hvilka han beslutet icke kunnat godkänna. Hvad till ändring af grundlagarne, uti nu föreskrifven ordning, Riksförsamlingen beslutit och Konungen gillat, eller Konungen föreslagit och Riksförsamlingen antagit, äge kraft af grundlag. S 103. Såsom grundlagar skola anses denna regeringsform, Successions-ordningen, Tryckfrihetslagen och Vallagen. 105. stora nämnden förslag till ny lag eller till gammal lags upphäfvande eller förändring, då äger Riksförsamlingen att deröfver, på sätt 70 stadgar, besluta och meddela Konungen sitt samtycke eller afslag. Antager Riksförsamlingen ett förslag, som icke af Konungen blifvit framstäldt, underställes) Riksförsamlingens beslut Konungen, som äger att gilla det eller, om han ej finner det ordagrant antagligt, meddela Riksförsamlingen de orsaker, för hvilka han icke kunnat förslaget godkänna. Kan Konungen icke förr, än Riksförsamlingen åtskiljes, fatta och meddela sitt beslut, vare han oförhindrad att före nästföljande Riksdags öppnande förslaget ordagrant bifalla, och kungörelsen derom utfärda. Sker det ej. anses förslaget hafva förfallit. Vill Konungen hos stvra nämnden framställa ett sådant förslag, som i denna omtalas, eller har Riksförsamlingen underställt Konungen ett af församlingen antaget förslag, inhemte Konungen, innan han sitt beslut fattar, Statsrådets och Högsta domstolens yttrande. S 107. Utistora nämnden må frågor af Riksdagsman eller, på sätt 77 förmår, af Utskott väckas om stiftande, förändring, förklaring eller upphäfvande af lagar och författningar, som Rikets allmänna hushållning eller grunderna för allmän inrättning röra. Riksförsamlingen äge dock i lessa mål endast att framställningar och önskninsar hos Konungen anmäla. S 403. Riksförsamlingen äger rörande hvilet ämne som helst rätt att besluta och till Koungen öfverlemna framställningar och önskninar, å hvilka Konungen, under jiagttagande af likets grundlagar, gör det afseende, han för riket yttigt finner. 410. Vid hvarje i denna grundlag anbefalld alåtgärd, böra valsedlarne, för att vara gällande, ara enkle, slutne, hoprullade, omärkte och frie så äl från all tvetydighet, i anseende till personernes amn, som från origtighet, i anseende till deras an R al. Församling, som till val sammanträdt, kan icR .e upplösas förr, än valets hela ändamål uppfyldt ir. När utgången befinnes oafgjord derigenom, att la venne eller flere erhållit lika röstetal, afgöre an-!2ö ingen lottning eller skiljeröstning, allt efter som vi erskildt stadgadt är. Vid val, när lottning äger li um, gälle för öfrigt högsta röstetalet, utan afse-)ni nde på dess förhållande till de röstandes antal. va H 144. Vid skiljeröstning upptage valsedel ic-, 9! ie andra namn, än deras, mellan hvilka skiljastr kall, ej heller annat antal, än som då utses)bi vör. Innan valsedlarne öppnas, skall en af dem va örseglad afläggas och, om utgången utan den afjord är, förbigås. Är utgången oafgjord, genomlni ry likhet i röstetal och kan förseglade valsedelnssa utslag ej öka det antal, för hvilket denna likhetla ger rum, blifve då förseglingen bruten och sådant sa slag gällande. Kan detsamma möjligen. öka det! ge ntal, hvars likhet i röstetal fördröjer utgången, el-sc er befinnes sådant utslag otillräckligt till hela änbe amålets uppfyllande. anställes, i afseende på hvad, I de om deruti brister, ny skiljeröstning. 442. När stadgadt är, att sammanstämmande j li öster fordras till minst hälften af de röstandes an-fo ndaA Prong am ARA AKA Fö Pe — AA HH UI FA AR —-— Jm Fn An AA ee AA mn