Article Image
614. Riksdagsmännen skoia, dagen efter den, som för Riksdagens sammanträde är bestämd, sina fullmakter uppvisa inför den äldste af Högsta Domstolens ledamöter, som icke af laga förfall hindras; samt Riksförsamlingens fullmäktige i Riksbanken och Riksgäldskontoret, hvilka inom tre helgfria dagar böra undersöka, huruvida samtliga fullmakterna äro utfärdade i den form, vallagens 14 stadgar. Riksförsamlingen eger derefter sin rätt förbehållen att pröfva, så väl de anmärkningar, hvilka emot fullmakters form blifvit under ofvannämnda granskning gjorda, som ock alla andra frågor, hvilka om Riksdägsmans behörighet blifvit Riksförsamlingens pröfning underställda, antingen af Riksdagsman, med stöd af vallagen, eller af annan person, enligt samma lags 57 . Saknar Riksförsamlingen nödiga upplysningar, ege den infordra sådana och äfven, der så nödigt finnes, äska undersökning vid laga domstol, der ock alla frågor om fällande till något i vallagen utsatt ansvar böra upptagas. Den, som Riksdagsmannafällmakt uppvisat, utöfve derpå grundadt uppdrag, oaktadt gjorda anmärkningar, till dess Riksförsamlingen om hans rätt ändtiigt beslut fattat. s 62. Sedan Riksförsamlingens ledamöter låtit undersöka sina fullmakter, på sätt nästföregående stadgar, sammanträde de, under ordförande af den äldste ledamoten från Upsala Län, och välje inom sig sextio, att utgöra Pröfningsnämnden. De återstående utgöra stora nämnden. S 63.Riksförsamlingen samt dess båda nämnder ege, hvar för sig och inom sig, för månad välja sin talman och vicetalman. De afgående kunna ångo väljas. . å S 64. Sedan de i nästföregående paragraf omtaJade val vid Riksdagen första gången blifvit verkställda, öppne Konungen, eller, om han regeringen icke förer, hans förmyndare eller den interimsstyrelse, som i denna grundlag omtalas, Riksdagen, då Riksförsamlingen, sedan den gudstjenst bivistat, uppträder å Rikssalen. Der före Konungen eller, då han är frånvarande, eller omyndig, eller han så för godt finner, Justitie-Statsministern ordet och låte Riksförsamligen! afhöra berättelsen, om hvad sedan sist hållna Riksdag uti Rikets styrelse sig tilldragit. 1 8 65 föreslår Utskottet de Utskott, som Riksförsamlingen bör välja för ärendernas beredning, och som endast äro:: 1) KonstitutionsUtskott af 21 ledamöter; 2jStatsUtskottet af 36; 3) BankoUtskott af 42; 4) LagUtskott af 9; 5) ExpeditionsUtskott af 3! Tedamöter.) S 69. -Hvarken i Riksförsamlingen eller i någon af dess nämnier kan beslut fattas, der icke åtminstone tre femtedelar af ledamöterne tillstädes äro. s 70. Vill Konungen eller riksdagsman, eller, med stöd af 77 , Utskott väcka fråga om stiftande, ändring eller upphäfvande af sådan lag, som nämndes i 104; 4105 eller 107 88; om ändring af rikets mynt till skrot elier korn eller af grunderna för krigsmaktens rotering och indelning, för förvaltning al Kronans fasta egendom, för skattläggning för markegångssättniing eller för någon allmän inrättning; eller om afhändande af Kronans fasta egendom eller rikets belastande med gäld; skall sådant skriftligen ske hos stora nämnden. Beslut, som, efter målets behöriga beredning, stora nämnden faltat, öfverlemnas till pröfningsnämnden, hvilken äger antaga eller till stora nämnden åter: sända det -meåd förslag till ändring eller yrkande, att målet må förfalla. tersändt förslag blifve ånyo granskadt af stora nämnden, ihvilken dervid kan låta målet förfalla, vidblifva sitt: förra beslut eller godkänna, i mer eller mindre mån, de af Pröfningsnämnden tillstyrkta rättelser, och sjelf tillägga nya. I de delar, der båda nämnderna ej blifvit ense, l granske pröfningsnämnden stora nämndens förnyade j: förslag, oeh antage det eller uppgifve till Riksförsamlingen de ändringar, den anser nödiga, eller de skäl, för hvilka den yrkar, att målet må förfalla. : Om frågan till Riksförsamlingen sålunda blifvit !l hänskjuten, röstas der, efter föregången öfverlägg-s I 0 ning, först öfver stora nämndens hela förslag, och, i fall detta afslås, öfver Pröfningsnämndens; hvarvid intetdera kan ändras eller utan samtycke af minst två tredjedelar bland de röstande antagas. Antages intetdera, förfalle frågan alldeles. Hvad antingen båda nämnderna eller, på anförda sätt, två tredjedelar af de iRiksförsamlingen röstande godkänt, vare Riksförsamlingens beslut. Emellan hvar och en af de öfverläggningar i nämnder och Riksförsamling, som denna omtalar, bör en tid af minkt tre dagar förflyta. 5 74. Vill Konurgen eller riksdagsman eller, med stöd af 77--,: Utskott väcka fråga i andra ämnen, än dem, som i: nästföregående omförmälas, då bör förslag skriftligen framställas, och frågan, efter bebörig beredning, afgöras, i hela Riksförsamlingen. 72. ) Inga förslag, med undantag af dem, som röra ordningsmål. få af stora nämnden eller af Riksförsamlingen antagas förr, än de af Utskott blifvit beredda. Dock kunna alla, som icke blifvit af Kohungen framställda, utan remiss till Utskott nedläggas, då minst tie fjerdedelar af de i stora nämnden etter Riksförsamlingen närvarande derom ense äro. 35 73. I alla frågor, om hvilka denna regeringsform icke amnorluhda stadgar, än till besluts fattande i Riksförsamlihg, Nämnd eller Utskott är nog, att minst hälften af de röstande sammanstämt. Ala val skel! med slutna sedlar; alla andra omröstningar öppet. Huru förhåHas bör; då rösterna äro lika delade; äfvensom hvad i öfrigt angår Riksförsamlingens, Nämndernes och Utskottens: öfverläggningar, omröstningar och beslut, tillsättning af andra Utskott, än de i 63 och 66 SS nämnda, uppdrag af ökad befattning åt de i 65 omfalade, förstärkning af samma Utskott, äfvensom deras fördelning i färre eller flera afdelRingar, stadgas i den arbetsordning, som RiksförsamIE lingen godkänt: ä mopr ee HM dd I a a ( 00 — sc ÅAA ) För alla öftige ärenden kunde således kommitteer utses för hvarje fall: en förändring, som synes er-u bjuda stora fördelar, då några få sakkunnige perja soner kumna uppdragas utarbetandet af förslagen; le men vi sakna stadgande derom Red. anm. Id ) Detta sätt, attigenom en pluralitet genast under-1 st trycka motion, synes oss betänkligt. Huru mången gång har ej en sådan i första ögonblicket synts! ri onödig ellet Onvitit och cedan vunnit allmänt h; fen

2 januari 1840, sida 2

Thumbnail