Utskottet nu skulle pröfvat nödigt yttra sig
öfver ämnet, och yrkade, då sådant ej skett,
att frågan efter återremiss måtte tagas i öfver-
vägande, så väl på grund af redan l!emnade
upplysningar, som med anledning af dem, hvilka
Utskottet kunde finna af nöden och som Tal.
lofvade skulle med största beredviliighet till-
handahållas. Sluteligen ansåg Tal. sig caf pligt
och samvete uppmanad till den på egen erfa-
renhet och innerligaste öfvertygelse grundade
förklaring,, att utrikes departementet utan ett
extra anslag för bristens betäckande ovilkorligen
skall förlamas och urståndsättas att bevaka lan-
dets politiska och kommereiella intressen, och
tillade, att hvad under sådana förhållanden i
en oviss, måhända stormig framtid möjligen
försummas eler äfventyras, det hjelpes och
försonas ej derigenom, att en embetsman, en
obetydlig individ går sin sorgliga ansvarighet,
sin säkra fördömelse till mötes.
Detta anförande väckte ett visst uppseende,
men kanske ännu mer att Grefve Horn, Stats
Utskottets ordförande, genast förklarade sin
glädje och tililfredsställelse öfver, att en anled-
ning lemnats Utskottet att ingå i pröfning af
frågan. Grefve Anckarsvärd åter förklarade,
att helt motsalta känslor blifvit väckta hos ho-!
nom, och Hr Tersmeden, Carl Reinhold, hem-
ställde, huruvida Rikets Ständer skulle varit
belatne med ett StatsUtskott, som till den grad
slösat med folkets penningar, att det tillstyrkt
anslag till afbetalande af skulder, som hvarken
till sitt ursprung elier belopp voro kända af
Utskottet. Tal., som är I-damot i StatsUtskot-
tet, hade ej hört några af de omförmälda full-
ständiga upplysningarne, som skulle vara a
U
nade till Utskottet.
För att säga vår tanka i detta ämne, kunne
vi ej annat än beklaga, att det var Hr Stats-Rå-
det Ihre, som återväckt denna fråga, emedan det
visar en illusion i afseende på ställningar och för-
hållanden, som vi ej trodde, alt äfven han skulle
dela, och åtminstone efter nuvarande aspekter icke
synas göra troligt, att försöket skall lyckas. Den
enda frukten deraf kommer då kanske att blifva
någon minskning i Hr Stats-Rådets förut rättvist
förvärfvade popularitet, och det är minsann icke
så god tillgång på nationens män, att man har
råd förlora många. Tiden medger oss nu icke
att närmare redogöra för skälen till dessa om-
dömen; men ämnet kan gifva en god anledning
att kasta en återblick på affärerna i det hela,
som just nu torde vara nyttig.
— JJ—-
— En stor mängd betänkanden hvila nu åter
på Riksståndens bord. Bland dessa märkas för-
nämligast BevillningsUtskottets sednare betänkan-
de angående Tulltaxan, samma Utskotts betän-!
kande angående stämpling al spelkort samt af-
giften derför; Stats- och Ekonomi-, i anledning
af väckta motioner om bergsfogde-tjensternas af-
skaffande samt om upphörande af bergslagspri-
vilegier, hvilka båda förslag Utskotten afstyrkt;
samma Utskotts öfver väckta motioner om förän-
dring i grunderna för utgörandet af så kallade
planpenningar, äfven alstyrkt på den grund att
föreskrifter redan äro utfärdade till bestämman-
de huru det bör förhållas i de fall, som motio-
nerna vidröra, eller i tvister mellan rotehållare
om planpenningars utgörande; samma Utskotts,
om behofvet af stam- och strörotars närmande
till hvarandra, afstyrkt på grund deraf, att före-;
skrifter till afbjelpande af de öfverklagade olägen-
heterna redan äro utfärdade. Samma Utskotts,
1 anledning af motion, alt åtskilliga spridda num-:
ror af Westgötha afsutna kavalleri måtte afsön-!
dras derifrån, samt förenas med Elfsborgs- och
Westgötha Dahls regimenten. Likaså har Utskot-
te: afstyrkt motioner om afskaffande af fotmö-
tena vid indelta kavalleriregementen.
— I anledning af väckt fråga om armeens för-
seende med byxor al blått och hvitt meleradt
kläde, som kunde fås till något bättre pris än det
biåa, hvilket begagnas till lifplagget, hafva sam- !
ma Utskott tillstyrkt en sådan hemställan till
Kongl. Maj:t, för den händelse att Kongl. Maj:t!
(
s
finner tjenligt anbefalla en sådan förändring. F
t
1
jJ
Om förändradt bellädnadssätt för indelta ka-
vallrriet hade ett förslag blifvit väckt, att rust-
hållare borde, efter uppgjordt öfverslag huru
Jinge: en mundering kan hålla, få betala den-
samma terminvis och sålunda blifva oberoende
af Aariens mer:eller mindre slarfaktighet.
Om förändring i transportsättet af kronoman-
skap och kronoeffekter väcktes vid Riksdagens
början en motion af Hr I. Hjerta om förnyan-
det af Ständernes skrifvelse vid sista Riksdag, !!
angående truppers transporterande sjövägen, der 2
sådant kan ske, samt alt båtsmän måtte mar-
chera till fots, lika med soldater, när de icke 2
hafva allt för lång väg. Denna motion väckte, !
som läsaren torde minnas, en stark strid inom i
Adeln, då motionären understöddes af Grefvarne
Horn och Frölich samt Friherre af Nordin, men S
hvaremot Grefve Brahe, Friherre J. Cederström
och Hr C. G. Nordensköld opponerade sig; ville)
att man skulle afvakta en ny tågordnings mut-t
färdande och ansågo både kronan och de in- I
qvarteringsskyldige hafva mesta besparing a ;
forcerade marcher, eller att båtsmännen åka,
när de måste fortskaffas landvägen. Hos Bonde-)
ståndet yrkade många ledamöter ock detsamma pg
sor den: förstnämnde motionären. Utskotten f
hafva föreslagit: y
-Att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t s
aniålla om ett tillägg til 3 af nya förslaget !
Hill fåsordning,. Så att fortskaffnino af trunnar
-